Senast publicerat
Senast publicerat:

»Officersförbundet bör införa stridskraftsoberoende presidium«

Officersförbundet bör införa ett stridskraftsoberoende presidium, menar OF Enköpings ledamot Patrick Ericzon. Föreningen lägger vid höstens förbundsmöte återigen fram en motion om att sammansättningen i presidiet bör ändras.

Patrick Ericzon, Ledamot OF Enköping
Officersförbundet
Officersförbundets senaste förbunds­möte genomfördes 2017. I november är det dags igen.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Denna artikel är tidigare publicerad i Officerstidningen i december 2017 efter det senaste förbundsmötet. Artikeln är uppdaterad för att möta nuläget och inför kommande förbundsmöte i år:

Jag deltog vid senaste förbundsmötet som delegat för Officersföreningen i Enköping och min förening hade då lagt en motion rörande presidiets sammansättning. Officersförbundet har i dag ett presidium som består av tre personer med mandat från armén, flygvapnet och marinen. Dessa tre representerar givetvis alla medlemmar och hela Försvarsmakten men i dag finns det även två ”fristående stridskrafter”, LedUnd och Logistik samt delar som ej omedelbart är knuta till någon stridskraft. Det är dessa medlemmar och medarbetare i Försvarsmakten som jag ser inte kan ha mandat att bestrida någon av rollerna i vårt presidium.

I samband med föregående Förbundsmöte möttes vår motion av att den inkommit sent, ej var debatterad eller grundad inom förbundet och våra medlemsföreningar. Detta ledde till att motionen inte gick igenom under mötet 2017. Med detta som bakgrund skrev jag debattartikel omedelbart efter Förbundsmötet 2017 för att möta upp tidsaspekten och möjligheten att debattera denna motion i god tid inför Förbundsmöte 2020.

» Det som nu av Förbundsmötet beslutats ger i handen att vi exkluderat cirk­a 30 procent av medlemmarna, medlemmar som inte kan kandidera till exempelvis ordförandeskapet. «

OF Enköping har även innan denna publicering varit i kontakt med och gett möjligheten till föreningarna som ej omedelbart är knutna till armén, flygvapnet eller marinen i syfte att ge dessa möjligheten att debattera motionen inom respektive styrelse och förening.

Artikeln i Officerstidningen vänder sig nu till hela Officersförbundet och alla medlemmar att nu ta ställning till OF Enköpings motion inför Förbundsmötet att vi ska ha en försvarsgrens-/stridskraftsoberoende styrelse inklusive presidium (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande).

Officersförbundets stadgar i dag stipulerar att ovan tre roller i styrelsen ska utgå från var och en av våra tre Försvarsgrenar, armé-, flyg och marin. Detta innebär att medlemmar i föreningar som ej är direkt knutna till dessa ej enligt stadgarna är valbara till någon av ordföranderollerna i Officersförbundet!!

Inför årets Förbundsmöte har nu Försvarsmakten intagit en ny organisation med tre försvarsgrensstaber, två ”fristående stridskrafter” LedUnd och Logistik samt fristående organisationsenheter under Produktionsstaben.

Liknande läsning:

Nedan finner ni huvuddelen av föregående debattartikel (med mindre justeringar av tidigare frågetecken) förutom dåvarande inledning som jag omskrivit ovan.

Väl mött på kommande Förbundsmöte 2020!

insant1
Patrick Ericzon, Ledamot OF Enköping

Demokratins möjligheter och ansvar.
Ett oberoende presidium

Demokrati är något otroligt fantastiskt som vi har och har haft sedan tvåkammarriksdagens införande 1866. Demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre! Folkstyre i en förening utgörs ytterst av det årliga årsmötet (här Förbundsmöte) där medlemmarna väljer förtroendevalda och hur föreningen ska arbete inom en fastställd tidsperiod.

I en demokratisk samling ges alla möjlighet att påverka besluten, beslut som slutligen fastställs genom ett majoritetsval. En majoritet är för stunden, när beslutet tas. Nästa dag kan denna majoritet vara inaktuell, detta ser vi dagligen i olika opinionsundersökningar, där tillhörighet skiftar ganska frekvent. För att inte skapa kaos i det demokratiska arbetet har vi genom stadgar och ytterst grundlagen bestämt att det är vid bestämda tillfällen som majoritetsbeslut kan ändras. Hos Officersförbundet är detta vid Förbundsmötet, som genomförs var tredje år.

Det är viktigt att påpeka att vid årets förbundsmöte genomfördes alla beslut genom just majoritetsbeslut, vissa efter votering och det är inte det som jag önskar skapa debatt om. Alla beslut är tagna korrekt och enligt nuvarande stadgar.

Vid årets Förbundsmöte togs flera beslut (propositioner och motioner) där bland annat en motion, motion nr 6 som avhandlade frågan om ett oberoende presidium, alltså om vi ska företrädas av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande oavsett stridskrafttillhörighet. Denna motion hade före Förbundsmötet behandlats av förbundsstyrelsen där styrelsen föreslog att den skulle beviljas av Förbundsmötet. Till årsmötet förelåg en snarlik motion (nr 5) från OF Halmstadsskolorna.

Under debatten och första kvällens påverkanstorg inkom en annan förening med ett tilläggsyrkande rörande frågan och där den motionen föreslog att mötet skulle gå emot motion nr 6 (även nr 5) och därmed även emot sittande förbundsstyrelse. Detta helt i linje med de demokratiska rättigheter och möjligheter vi nu har.

En större majoritet av delegaterna samt Förbundsmötets organisationsutskott valde att tillstyrka tilläggsyrkandet och detta beslutade även Förbundsmötet dagen efter genom votering. Demokratiskt rätt, inga synpunkter på det!

Men – vad är det som nu har beslutats?

Försvarsmakten är idag helt gemensam men med den nya ledningsutredningen så kommer FM att återta indelning med stridskraftsstaber, armé- flyg- och marinstab samt ett antal OrgE som lyder direkt under HKV PRod. Dessa OrgE med tillhörande officersföreningar utgör minst 30 procent av FM och motsvarande antal medlemmar i Officersförbundet.

Det som nu av Förbundsmötet beslutats ger i handen att vi exkluderat cirka 30 procent av medlemmarna, medlemmar som inte kan kandidera till exempelvis ordförandeskapet. Detta är förbehållet medlemmar från föreningar kopplade till någon av de tre traditionella stridskrafterna.

Debatten vid Förbundsmötet, både i samband med påverkanstorget samt i direkt anslutning till omröstningen fördes med god ton men med argument som exempelvis, ”alla har en bakgrund”, ”vilken uniform du bär, visar tillhörigheten”.

För oss officerare som är lite äldre (själv 52 år med 33 år i FM) så stämmer detta, jag är i grunden arméofficer (I 3 i Örebro och sedermera S 1/LedR i Enköping) men, cirka 50 procent av mina medlemmar i OF Enköping har börjat sin militära bana efter den 1 jan 2007 då LedR skapades som ett FM-gemensamt förband. Dessa medlemmar har aldrig tillhört någon stridskraft annan än ”Försvarsmaktsgemensamt – oberoende”! (I dag stridskraft ”LedUnd”!)

Kan en medlem i min förening eller någon annan förening som inte är kopplade till försvarsgrenarna (HKV, FMLOG, FMTIS, Halmstadsskolorna, Karlberg, FMV och så vidare) bli vald som ordförande? På vilket mandat? Kan en oberoende tillsättas på vilken som av de tre befattningarna? En medlem från OF Enköping ska med dagens stadgar kunna kandidera till presidieplatsen avsatt för marinen? Eller…..!?

Grunden i ett väl fungerande demokratiskt fackligt förbund som vårat, ska vara att dom vi väljer till att ytterst företräda oss ska vara dom tre mest lämpliga oavsett bakgrund eller tillhörighet. Vi är EN Försvarsmakt och framförallt ETT Officersförbund. Detta beslutades vid kongressen 1995, jag var där även då.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: