Senast publicerat
Senast publicerat:

»Officersförbundet bör införa stridskraftsoberoende presidium«

Officersförbundet bör införa ett stridskraftsoberoende presidium, menar OF Enköpings ledamot Patrick Ericzon. Föreningen lägger vid höstens förbundsmöte återigen fram en motion om att sammansättningen i presidiet bör ändras.

Patrick Ericzon, Ledamot OF Enköping
Officersförbundet
Officersförbundets senaste förbunds­möte genomfördes 2017. I november är det dags igen.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Denna artikel är tidigare publicerad i Officerstidningen i december 2017 efter det senaste förbundsmötet. Artikeln är uppdaterad för att möta nuläget och inför kommande förbundsmöte i år:

Jag deltog vid senaste förbundsmötet som delegat för Officersföreningen i Enköping och min förening hade då lagt en motion rörande presidiets sammansättning. Officersförbundet har i dag ett presidium som består av tre personer med mandat från armén, flygvapnet och marinen. Dessa tre representerar givetvis alla medlemmar och hela Försvarsmakten men i dag finns det även två ”fristående stridskrafter”, LedUnd och Logistik samt delar som ej omedelbart är knuta till någon stridskraft. Det är dessa medlemmar och medarbetare i Försvarsmakten som jag ser inte kan ha mandat att bestrida någon av rollerna i vårt presidium.

I samband med föregående Förbundsmöte möttes vår motion av att den inkommit sent, ej var debatterad eller grundad inom förbundet och våra medlemsföreningar. Detta ledde till att motionen inte gick igenom under mötet 2017. Med detta som bakgrund skrev jag debattartikel omedelbart efter Förbundsmötet 2017 för att möta upp tidsaspekten och möjligheten att debattera denna motion i god tid inför Förbundsmöte 2020.

» Det som nu av Förbundsmötet beslutats ger i handen att vi exkluderat cirk­a 30 procent av medlemmarna, medlemmar som inte kan kandidera till exempelvis ordförandeskapet. «

OF Enköping har även innan denna publicering varit i kontakt med och gett möjligheten till föreningarna som ej omedelbart är knutna till armén, flygvapnet eller marinen i syfte att ge dessa möjligheten att debattera motionen inom respektive styrelse och förening.

Artikeln i Officerstidningen vänder sig nu till hela Officersförbundet och alla medlemmar att nu ta ställning till OF Enköpings motion inför Förbundsmötet att vi ska ha en försvarsgrens-/stridskraftsoberoende styrelse inklusive presidium (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande).

Officersförbundets stadgar i dag stipulerar att ovan tre roller i styrelsen ska utgå från var och en av våra tre Försvarsgrenar, armé-, flyg och marin. Detta innebär att medlemmar i föreningar som ej är direkt knutna till dessa ej enligt stadgarna är valbara till någon av ordföranderollerna i Officersförbundet!!

Inför årets Förbundsmöte har nu Försvarsmakten intagit en ny organisation med tre försvarsgrensstaber, två ”fristående stridskrafter” LedUnd och Logistik samt fristående organisationsenheter under Produktionsstaben.

Nedan finner ni huvuddelen av föregående debattartikel (med mindre justeringar av tidigare frågetecken) förutom dåvarande inledning som jag omskrivit ovan.

Väl mött på kommande Förbundsmöte 2020!

insant1
Patrick Ericzon, Ledamot OF Enköping

Demokratins möjligheter och ansvar.
Ett oberoende presidium

Demokrati är något otroligt fantastiskt som vi har och har haft sedan tvåkammarriksdagens införande 1866. Demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre! Folkstyre i en förening utgörs ytterst av det årliga årsmötet (här Förbundsmöte) där medlemmarna väljer förtroendevalda och hur föreningen ska arbete inom en fastställd tidsperiod.

I en demokratisk samling ges alla möjlighet att påverka besluten, beslut som slutligen fastställs genom ett majoritetsval. En majoritet är för stunden, när beslutet tas. Nästa dag kan denna majoritet vara inaktuell, detta ser vi dagligen i olika opinionsundersökningar, där tillhörighet skiftar ganska frekvent. För att inte skapa kaos i det demokratiska arbetet har vi genom stadgar och ytterst grundlagen bestämt att det är vid bestämda tillfällen som majoritetsbeslut kan ändras. Hos Officersförbundet är detta vid Förbundsmötet, som genomförs var tredje år.

Liknande läsning:

Det är viktigt att påpeka att vid årets förbundsmöte genomfördes alla beslut genom just majoritetsbeslut, vissa efter votering och det är inte det som jag önskar skapa debatt om. Alla beslut är tagna korrekt och enligt nuvarande stadgar.

Vid årets Förbundsmöte togs flera beslut (propositioner och motioner) där bland annat en motion, motion nr 6 som avhandlade frågan om ett oberoende presidium, alltså om vi ska företrädas av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande oavsett stridskrafttillhörighet. Denna motion hade före Förbundsmötet behandlats av förbundsstyrelsen där styrelsen föreslog att den skulle beviljas av Förbundsmötet. Till årsmötet förelåg en snarlik motion (nr 5) från OF Halmstadsskolorna.

Under debatten och första kvällens påverkanstorg inkom en annan förening med ett tilläggsyrkande rörande frågan och där den motionen föreslog att mötet skulle gå emot motion nr 6 (även nr 5) och därmed även emot sittande förbundsstyrelse. Detta helt i linje med de demokratiska rättigheter och möjligheter vi nu har.

En större majoritet av delegaterna samt Förbundsmötets organisationsutskott valde att tillstyrka tilläggsyrkandet och detta beslutade även Förbundsmötet dagen efter genom votering. Demokratiskt rätt, inga synpunkter på det!

Men – vad är det som nu har beslutats?

Försvarsmakten är idag helt gemensam men med den nya ledningsutredningen så kommer FM att återta indelning med stridskraftsstaber, armé- flyg- och marinstab samt ett antal OrgE som lyder direkt under HKV PRod. Dessa OrgE med tillhörande officersföreningar utgör minst 30 procent av FM och motsvarande antal medlemmar i Officersförbundet.

Det som nu av Förbundsmötet beslutats ger i handen att vi exkluderat cirka 30 procent av medlemmarna, medlemmar som inte kan kandidera till exempelvis ordförandeskapet. Detta är förbehållet medlemmar från föreningar kopplade till någon av de tre traditionella stridskrafterna.

Debatten vid Förbundsmötet, både i samband med påverkanstorget samt i direkt anslutning till omröstningen fördes med god ton men med argument som exempelvis, ”alla har en bakgrund”, ”vilken uniform du bär, visar tillhörigheten”.

För oss officerare som är lite äldre (själv 52 år med 33 år i FM) så stämmer detta, jag är i grunden arméofficer (I 3 i Örebro och sedermera S 1/LedR i Enköping) men, cirka 50 procent av mina medlemmar i OF Enköping har börjat sin militära bana efter den 1 jan 2007 då LedR skapades som ett FM-gemensamt förband. Dessa medlemmar har aldrig tillhört någon stridskraft annan än ”Försvarsmaktsgemensamt – oberoende”! (I dag stridskraft ”LedUnd”!)

Kan en medlem i min förening eller någon annan förening som inte är kopplade till försvarsgrenarna (HKV, FMLOG, FMTIS, Halmstadsskolorna, Karlberg, FMV och så vidare) bli vald som ordförande? På vilket mandat? Kan en oberoende tillsättas på vilken som av de tre befattningarna? En medlem från OF Enköping ska med dagens stadgar kunna kandidera till presidieplatsen avsatt för marinen? Eller…..!?

Grunden i ett väl fungerande demokratiskt fackligt förbund som vårat, ska vara att dom vi väljer till att ytterst företräda oss ska vara dom tre mest lämpliga oavsett bakgrund eller tillhörighet. Vi är EN Försvarsmakt och framförallt ETT Officersförbund. Detta beslutades vid kongressen 1995, jag var där även då.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens uppdrag bärs inte bara av dem som tjänstgör, utan också av deras närstående. Hur­ ­säkerställer vi att stödet möter deras verklighet?

    Redaktionen

    Sveriges bidrag till fred och säkerhet bärs av många myndigheter, organisationer och enskilda medarbetare i uppdrag. Tillsammans utgör de en struktur som gör insatser möjliga, både nationellt och internationellt.

    I detta sammanhang finns också ett lager som består av de närstående, de som i praktiken bär upp vardagen hemma runt uppdraget. Lagret är avgörande för både förutsättningarna att genomföra uppdrag och vad som händer efteråt. Anhörigas insats och roll är inte ett stöd i marginalen, utan en bärande del av den struktur som gör att uppdrag kan genomföras före, under och efter en insats.

    Att vara anhörig till någon i internationell tjänst kan innebära olika saker beroende på relation och uppdragets karaktär. För vissa handlar det om att få vardagen att gå ihop, för andra om en ständig oro på avstånd, gemensamt är beredskapen inför det som skulle kunna hända.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag.

    Under många år har vi mött närstående från flera typer av insatser, internationella, nationella och medföljande till utsänd personal. Behoven skiljer sig åt, men i kärnan finns erfarenheter som förenar. Det handlar om att få fakta, igenkänning, råd och stöd och att få dela vidare.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag. Personer som lever nära individer som utbildar, stödjer och förbereder ukrainsk personal för ett pågående krig. Det skapar en särskild typ av påfrestning.

    Hur förhåller sig personalen professionellt till något som samtidigt är djupt mänskligt, när arbetet innebär att komma nära människor som i nästa steg skickas vidare in i kriget? De närstående vi möter beskriver hur de påverkas på flera plan, i det som delas, men också i det som inte sägs.

    Vi är fem organisationer som är utpekade av Försvarsmakten att, inom ramen för IMI-lagstiftningen, komplettera stödet till personal och närstående. Det har funnits en tydlig ram för vårt arbete. Samtidigt ser vi nu hur gränserna börjar suddas ut. Insatsernas karaktär rör sig idag mellan nationellt och internationellt och genomförs av såväl anställda som frivilligorganisationer.

    Uppdrag formas i allt högre grad av omvärldsläget, och skiljelinjer som tidigare varit tydliga blir svårare att upprätthålla i praktiken. För den som är närstående spelar det mindre roll hur uppdraget definieras, det är det uppdraget innebär och för med sig som behöver mötas.

    När omvärldsläget förändras och gränser suddas ut behöver vi alla följa med. Det är avgörande för att våra stödinsatser fortsatt ska vara träffsäkra och göra största möjliga nytta för dem som tjänstgör, deras närstående och uppdragen i stort.

    Det är också utgångspunkten i vårt arbete, där vi kontinuerligt utvecklar och anpassar stödet utifrån de behov vi möter. Ett första steg är att synliggöra hur dessa gränser förändras.

    Ur arkivet: