Senast publicerat
Senast publicerat:

57.000 kr i skadestånd till medlemmar efter avslutade tvister under hösten

Under hösten har Officersförbundet avslutat åtta tvister med Försvarsmakten. Resultatet är 45.000 kronor i skadestånd till Officersförbundet och 57.500 kr i skadestånd till medlemmar. Totalt under 2022 har medlemmar fått 380.315 kronor i ersättning och Officersförbundet 259.000 kr i skadestånd. 41 tvister är ännu inte lösta.

Cecilia Gustafsson
Istock
Artikel från Officersförbundet.

Tvisterna rör brott emot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet och avtal om lokala omställningsmedel.

– Det är underkänt att vi måste tvisteförhandla för att avtalen som vi och Försvarsmakten kommit överens om ska följas och våra medlemmar ska behandlas korrekt. Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister. 

Tvister om brott mot arbetstidsavtalet och rörlighetavtalet

Fjärde sjöstridsflottiljen har beordrat fem medlemmar att inta mer beredskap 2 (B2) än vad sjöarbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillåter högst 250 timmar B2 per kvartal. En av medlemmarna hade beordrats att göra 461,5 timmar och övriga mellan 280 och 294 timmar. OF Kustflottan påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 10.000 kr i skadestånd. 

Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) beordrade tre medlemmar att inta mer jour än vad arbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillåter högst 50 timmar per månad och högst 150 timmar under ett kvartal. Medlemmarna beordrades att göra 301, 299 respektive 154 timmar under ett kvartal. Halmstadsskolornas OF påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 15.000 kr i skadestånd.

Liknande läsning:

F 21 beordrade två medlemmar att göra 1.214 respektive 1.075 timmar beredskap. Avtalet tillåter 1 .000 timmar beredskap så OF F 21 påkallade tvisteförhandling. Efter förhandlingen fick Officersförbundet 10.000 kr i skadestånd. 

Helikopterflottiljen har också beordrat medlemmar att göra mer beredskap än vad avtalet tillåter. Nio medlemmar hade beordrats att göra mellan 1 359 och 1 062 timmar beredskap. OF Helikopter påkallade tvisteförhandling och Officersförbundet fick 5.000 kr i skadestånd. 

» Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen. «

F 17 informerade inte OF F 17 om att medlemmar anvisats boende vid en skjutvecka. OF F 17 påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 5.000 kr i skadestånd. 

F 21 betalde ut övertidsersättning för sent till 20 medlemmar. I en tidigare tvist hade medlemmarna blivit lovade utbetalning i juni men fick inte ersättningen förrän i augusti. OF F 21 påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick vardera medlemmen 500 kr i skadestånd.

Tvister om LOM och kvittningslagen

Flygstaben hanterade ett ärende om lokala omställningsmedel felaktigt. På grund av detta kunde inte två medlemmar genomföra de planerade omställningsåtgärderna. Officersförbundet påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick medlemmarna 20.000 kr vardera i skadestånd. 

På Luftvärnsregementet (Lv 6) fick en medlem under nästan ett år för hög I-lön utbetalad. När Lv 6 upptäckte felet drog man pengarna från nästa lön, så kallad kvittning, trots att medlemmen sagt nej till detta. Försvarsmakten har rätt att få tillbaka den felaktigt utbetalda lönen men måste komma överens med individen om hur betalningen ska ske. OF Lv 6 påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick medlemmen 7.500 kr i skadestånd för den felaktiga kvittningen.

41 tvister är i dagsläget olösta.
– Vi arbetar för att lösa de tvisterna. Det är verkligen viktigt att vi tar tvister när avtalen inte följs – dels för att medlemmar ska få rätt ersättning och dels för att de till exempel inte ska tvingas att arbeta ohälsosamt mycket, säger Peter Löfvendahl. 

Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Peter Löfvendahl, förbundssekreterare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Alla vill trivas och må bra på jobbet, men det är inte ovanligt med arbetsmiljöproblem såsom hög arbetsbelastning, samarbetssvårigheter med en kollega eller utrustning som krånglar. Utöver att prata med sin chef om problemen kan man också få stöd av sitt skyddsombud.

    Cecilia Gustafsson

    Officersförbundet förhandlar och samverkar för sina medlemmars anställnings-och arbetsvillkor, men förutom förbundet finns också skyddsorganisationen. Varje arbetsplats ska ha ett eller flera skyddsombud och om det finns flera ska en av dem vara huvudskyddsombud. Arbetsgivaren har ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa och olycksfall. I Försvarsmakten finns dessutom ett centralt skyddsombud med ställföreträdare skyddsombud för varje försvarsgren som tillsammans samordnar skyddsorganisationen. Leif Ljungqvist är huvudskyddsombud för Skaraborgs flygflottilj, F 7, och centralt skyddsombud för flygvapnet.

    – Så jag har kontakt med övriga huvudskyddsombud inom flygvapnet. Vi utbyter information och erfarenheter och om vi har ett gemensamt problem så försöker vi lösa det tillsammans eller föra upp det till Flygvapnets arbetsmiljökommitté, men om det är ett problem som bara finns på ett förband ska det lösas lokalt, säger Leif. 

    Han har arbetat som skyddsombud i många år och har stött på alla möjliga arbetsmiljöproblem.  

    – Under 80- och 90-talen handlade arbetet mycket om den fysiska arbetsmiljön, till exempel att få rätt sorts skyddshandskar eller hörselskydd. Jag upplevde att det då fanns ett motstånd från arbetsgivaren, medan det i dag inte finns något motstånd kring den fysiska arbetsmiljön. Men tyvärr tar det av andra anledningar tid att få till förändring exempelvis rätt utrustning, ofta beroende på ekonomi eller avtal med leverantörer, säger Leif Ljungqvist

    Jag säger åt medarbetare som går in i väggen att anmäla det, ofta menar de att det inte bara är jobbets fel och de vill inte anmäla.

    Samtidigt som arbetsplatserna ska ha skyddsombud ska de också genomföra arbetsplatsträffar (APT) regelbundet. Under arbetsplatsträffarna ska medarbetarna, chefen och skyddsombudet prata om arbetsmiljön, både den fysiska och den psykosociala. 

    – Men jag upplever att det varierar väldigt mycket, både vad gäller kvantitet, hur många APT:er man genomför och kvalitet, hur väl APT:erna fungerar, säger han. 

    Den finns flera utmaningar att jobba med. Leif upplever att det är svårare att arbeta med de psykosociala arbetsmiljöproblemen än med de fysiska och även om det i dag finns en större öppenhet i Försvarsmakten kring psykisk ohälsa finns det fortfarande en ovilja hos många att prata om det eller exempelvis skriva en arbetsskadeanmälan.

    – Jag säger åt medarbetare som går in i väggen att anmäla det, ofta menar de att det inte bara är jobbets fel och de vill inte anmäla, men det är inte deras sak att avgöra det, utan finns det en risk att det är något på jobbet som försämrar hälsan ska man anmäla och få det utrett. Även om ohälsan beror på privata bekymmer så kan arbetsgivaren behöva genomföra en rehabilitering.

    Den största utmaningen är dock arbetsbelastningen. I den senast FM Vind från 2020 finns två frågor som rör arbetsbelastning (om man kan planera sina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar och om man har möjlighet till återhämtning efter perioder av hög arbetsbelastning). Cirka 70 procent svarade att arbetsbelastningen är hanterbar och de har möjlighet till återhämning. Cirka 10 procent svarade att den inte är hanterbar och att de inte har möjlighet till återhämtning och cirka 20 procent är mitt emellan. 

    Leif Ljungqvist bild till tema arbetsmiljö
    Leif Ljungqvist

    – Det är dock viktigt att förstå att FM Vind är ett snitt. Det man måste göra för att få en tydligare bild är att se på arbetslag då det är främst där skillnaderna finns, även om det ibland kan finnas en individ i ett arbetslag som har hög arbetsbelastning. Sedan får man göra en uppföljning, analys och behov kopplat till den egna verksamheten, säger Fredrik Nordenmark, som är ansvarig för undersökningen hos Försvarsmakten. 

    Nästa FM Vind kommer genomföras under året. Med en kraftig tillväxt har arbetsbelastningen ökat för vissa individer och då blir det systematiskt arbetsmiljöarbete och skyddsombudens roll ännu viktigare.

    – Man måste ha tålamod, det kan ta tid att få till förändring, men jag känner att jag som skyddsombud faktiskt kan påverka, säger Leif. 

    Officersförbundet ser allvarligt på riskerna som finns vid kraftig tillväxt.  

    – Det måste finnas en balans mellan resurser och uppgift. Det är klart att man ska lösa uppgifterna, men det får inte ske på bekostnad av att medarbetarna slits ut. Det måste vara naturligt att kunna säga ifrån om arbetsbelastningen blir för hög och att det gäller för alla nivåer. Problem med obalans mellan måste nå fram till uppdragsställarna oavsett om det är ens närmaste chef eller politiken. säger Lars Fresker, förbundsordförande för Officersförbundet. 

    Ur arkivet: