Senast publicerat
Senast publicerat:

57.000 kr i skadestånd till medlemmar efter avslutade tvister under hösten

Under hösten har Officersförbundet avslutat åtta tvister med Försvarsmakten. Resultatet är 45.000 kronor i skadestånd till Officersförbundet och 57.500 kr i skadestånd till medlemmar. Totalt under 2022 har medlemmar fått 380.315 kronor i ersättning och Officersförbundet 259.000 kr i skadestånd. 41 tvister är ännu inte lösta.

Redaktionen
Istock
Artikel från Officersförbundet.

Tvisterna rör brott emot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet och avtal om lokala omställningsmedel.

– Det är underkänt att vi måste tvisteförhandla för att avtalen som vi och Försvarsmakten kommit överens om ska följas och våra medlemmar ska behandlas korrekt. Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister. 

Tvister om brott mot arbetstidsavtalet och rörlighetavtalet

Fjärde sjöstridsflottiljen har beordrat fem medlemmar att inta mer beredskap 2 (B2) än vad sjöarbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillåter högst 250 timmar B2 per kvartal. En av medlemmarna hade beordrats att göra 461,5 timmar och övriga mellan 280 och 294 timmar. OF Kustflottan påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 10.000 kr i skadestånd. 

Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) beordrade tre medlemmar att inta mer jour än vad arbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillåter högst 50 timmar per månad och högst 150 timmar under ett kvartal. Medlemmarna beordrades att göra 301, 299 respektive 154 timmar under ett kvartal. Halmstadsskolornas OF påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 15.000 kr i skadestånd.

Liknande läsning:

F 21 beordrade två medlemmar att göra 1.214 respektive 1.075 timmar beredskap. Avtalet tillåter 1 .000 timmar beredskap så OF F 21 påkallade tvisteförhandling. Efter förhandlingen fick Officersförbundet 10.000 kr i skadestånd. 

Helikopterflottiljen har också beordrat medlemmar att göra mer beredskap än vad avtalet tillåter. Nio medlemmar hade beordrats att göra mellan 1 359 och 1 062 timmar beredskap. OF Helikopter påkallade tvisteförhandling och Officersförbundet fick 5.000 kr i skadestånd. 

» Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen. «

F 17 informerade inte OF F 17 om att medlemmar anvisats boende vid en skjutvecka. OF F 17 påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 5.000 kr i skadestånd. 

F 21 betalde ut övertidsersättning för sent till 20 medlemmar. I en tidigare tvist hade medlemmarna blivit lovade utbetalning i juni men fick inte ersättningen förrän i augusti. OF F 21 påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick vardera medlemmen 500 kr i skadestånd.

Tvister om LOM och kvittningslagen

Flygstaben hanterade ett ärende om lokala omställningsmedel felaktigt. På grund av detta kunde inte två medlemmar genomföra de planerade omställningsåtgärderna. Officersförbundet påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick medlemmarna 20.000 kr vardera i skadestånd. 

På Luftvärnsregementet (Lv 6) fick en medlem under nästan ett år för hög I-lön utbetalad. När Lv 6 upptäckte felet drog man pengarna från nästa lön, så kallad kvittning, trots att medlemmen sagt nej till detta. Försvarsmakten har rätt att få tillbaka den felaktigt utbetalda lönen men måste komma överens med individen om hur betalningen ska ske. OF Lv 6 påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick medlemmen 7.500 kr i skadestånd för den felaktiga kvittningen.

41 tvister är i dagsläget olösta.
– Vi arbetar för att lösa de tvisterna. Det är verkligen viktigt att vi tar tvister när avtalen inte följs – dels för att medlemmar ska få rätt ersättning och dels för att de till exempel inte ska tvingas att arbeta ohälsosamt mycket, säger Peter Löfvendahl. 

Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Peter Löfvendahl, förbundssekreterare
Stefan Morin förbundsordforande

Samtidigt som Turkiets parlament till slut ska rösta igenom Sveriges medlemskap i Nato sitter jag i en studio hos Sveriges radio och ska diskutera hur inträdet i Nato kommer påverka den militära personalen. 

Efter inledande samtal om synen på yrkesofficerare och vilken krigsfilm som är bäst kommer vi till kärnfrågorna. Jag är mitt i en mening om hur vi tidigare sett att upprepade utlandstjänstgöringar negativt påverkar bemanningsarbetet när jag blir avbruten. Programledaren håller inte med. Han framhåller att det inte är samma sak att tjänstgöra i Mali eller Afghanistan som att ha ett ”lyxigt kontor i Bryssel med dubbel lön”.

Givetvis har han rätt. Det är inte samma sak. Uppgifterna är olika men påverkan för individen och kanske främst dennes familj är, oavsett land, stor. Vid en utlandstjänstgöring kommer familjen antingen slitas ur sina rutiner med arbete, skolor och fritidsaktiviteter och flytta till ett nytt land eller hitta ett sätt att hantera vardagspusslet utan mamma eller pappa i flera år. 

Att tjänstgöring i Nato kommer bli en naturlig del av en yrkesofficerskarriär får vi nog räkna med. Då behövs goda förutsättningar för att den ska bli så smidig och attraktiv som möjligt. Officersförbundet belyser just nu behovet av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten för att lyckas med tillväxten. Här är ett gyllene tillfälle att slå två flugor i en smäll. Gör utlandstjänstgöring så attraktiv att den både är lättrekryterad och skapar attraktionskraft i anställningen.

Inom några år kommer cirka 450 försvarsmaktsanställda tjänstgöra utomlands. […] Då riskera flera hundra anhöriga att utförsäkras.

För att skapa attraktionskraften behövs ett par förbättringar. Det rör bland annat socialförsäkringen och villkoren för medföljande. I dag vittnar medlemmar om förödande konsekvenser när utförsäkrade anhöriga står utan sjukpenninggrundande inkomst. Problemet kan inte Försvarsmakten lösa på egen hand. Här krävs åtgärder från politiken med lagändringar. Inom några år kommer cirka 450 försvarsmaktsanställda tjänstgöra utomlands. Lite fler än hälften av dessa inom Nato. Då riskera flera hundra anhöriga att utförsäkras. 

Ett annat stort förbättringsområde är långsiktig bemanning och tydliga villkor. Utlandstjänstgöringen måste i god tid planeras in i karriären. Det ger möjlighet för våra medlemmar att påverka när i livet en utlandstjänstgöring passar bäst. I dag är det upp till den enskilde att ta reda på vilka villkor ett URA-avtal kan innehålla, och själv värdera vad som är bäst i det specifika fallet. Det skapar osakliga olikheter och en stor press på den enskilde. Här behöver vi tillsammans med Försvarsmakten teckna ett kollektivavtal som skapar ett stöd och en bottenplatta med skäliga villkor. Sen bör en individanpassning ske som komplement till kollektivavtalet. Den lägst hängade frukten är lönesättningen. Lön ska sättas efter arbetsuppgifter, inte baseras på en tidigare lön. Låt chefen på verksamhetsplatsen värdera arbetsuppgifterna och sätta lönen. 

Och hur var det med lyxigt kontor och dubbel lön? Jag har nyligen besökt de svenska delegationerna i Belgien. Korridorerna är trånga, fikarum delas med andra nationer och i vissa kontor avsedda för två, sitter det upp till sju personer. Lyxigt? Tyvärr blir det inte heller någon dubbel lön. Tar du med en anhörig kan det bli en tuff affär för familjen med utebliven lön, karriär och pension för den anhöriga. Missar du dessutom något i ditt URA-avtal blir det kostsamt. En officer jag pratade med hade precis fått be sin fru swisha 2 000 kronor för att klara månaden. Dubbel lön? Snarare otillräcklig!

Ur arkivet: