Senast publicerat
Senast publicerat:

Veteranstrategin ska ge utlandsveteraner ökat stöd och erkänsla 

Försvarsmaktens veterancentrum leder arbetet med att införa regeringens nya veteranstrategi. Nu utvecklas handlingsplaner för det fortsatta arbetet med att förbättra stödet till dem som tjänstgjort i militära insatser utomlands och samtidigt hitta vägar för Försvarsmakten att omhänderta veteraners erfarenheter.

Linda Sundgren
Monica Larsson, chef för planerings- och utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens veterancentrum på Karlberg.

Foto: Pia Lagergren/Sveriges veteranförbund

Under Sveriges första veterankonferens som hölls på Karlbergs slott i Solna den 15 december 2023, presenterade försvarsminister Pål Jonson regeringens veteranstrategi En aktiv och inkluderande veteranpolitik. Strategin handlar om att ge veterankollektivet erkänsla och stöd, men också om att hitta metoder för Försvarsmakten att omhänderta utlandsveteraners erfarenheter för att utveckla organisationen här hemma. Målgruppen för strategin är de 53.000 nu levande män och kvinnor som tjänstgjort i militära insatser utomlands. 

– Veteranstrategin ligger helt i linje med det vi vill göra, säger Monica Larsson, chef för planerings- och utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens veterancentrum på Karlberg. Vi är väldigt glada över att politikerna tagit till sig våra förslag i veteranstrategin.

Vi har väldigt få skadade från internationella insatser, men de som kommit hem med skador är en prioriterad målgrupp. Stödet till dem är det första vi har börjat titta på 

Nu ska veteranstrategin omsättas i praktisk verksamhet. Första steget är att ta fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet med de fyra så kallade delmålsättningar som lyfts fram i strategin med stöd, erkänsla, forskning och utveckling samt kompetensomhändertagande. Handlingsplanerna är i sin linda, men en prioriterad fråga är stödet till dem som blivit fysiskt eller psykiskt skadade under sin utlandstjänstgöring. 

– Vi har väldigt få skadade från internationella insatser, men de som kommit hem med skador är en prioriterad målgrupp. Stödet till dem är det första vi har börjat titta på, säger Monica Larsson. 

Hon berättar att det förs diskussioner kring olika förslag på hur Försvarsmakten bättre ska kunna stödja enskilda veteraner i deras kontakter med sjukvården, Försäkringskassan, försäkringsbolag och andra berörda. Försvarsmakten vill också att regeringen tillsätter en utredning om behovet av ett rekreationscenter för veteraner enligt norsk förlaga. 

– Det finns flera ideella krafter som vill se ett veterancenter för rekreation, men vi är inte övertygade om att behovet verkligen finns eller hur stort det i så fall är. Därför vill vi att regeringen tillsätter en utredning för att vi ska få en avdömning i frågan. Det är också en kostnadsfråga och att upprätta ett veterancenter inom given ekonomisk ram är helt omöjligt, säger Monica Larsson. 

I veteranstrategin öppnar regeringen också upp för möjligheten att undersöka om veteranbegreppet bör vidgas till att omfatta fler än de militärer som tjänstgjort utomlands enligt lagen 2010:449 om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser. De grupper som pekas ut är de som genomfört nationella insatser eller operationer inom Nato liksom civil personal från andra myndigheter som genomfört nationella eller internationella insatser. 

Liknande läsning:

– Politikerna har öppnat dörren mer än på glänt för en utvidgning av veteranbegreppet och det är vi väldigt glada för. Den frågan har varit en sten i skon länge. Nu ska vi sätta oss ner och fundera över vilka grupper som bör omfattas av veteranbegreppet och därmed ha rätt till ett utökat skyddsnät, säger Monica Larsson och fortsätter. 

– Nyligen beslutade Försvarsmakten att de soldater som ska delta i Natos forward land forces i Lettland kommer att klassas som utlandsveteraner, även om det också krävs beslut från riksdag och regering innan det är helt klart. Däremot vet vi inte hur det blir med dem som deltar i Interflex i Storbritannien eller någon av alla de andra Inter-insatser som genomförs inom ramen för Nato.  

Införandet av veteranstrategin inleddes i år. Den ska vara fullt ut implementerad 2030.

Fakta

Veteranstrategins fyra delmålsättningar

• Veteraner och anhöriga till veteraner ska få stöd.

• Veteraner och anhöriga till veteraner ska få erkänsla och uppskattning.

• Veteranforskningen ska vara kontinuerlig, allomfattande och bidra till utveckling.

• Veteraners kompetens ska tillvaratas.

Källa: En aktiv och inkluderande veteranpolitik.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Det är bra att vi är överens om att personminor är ett hemskt vapen som har lett till tragiska följder. Däremot verkar vi dra olika slutsatser av det", skriver Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda Korset i en replik.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Patrik Oksanen, Karlis Neretnieks och Stefan Forss svarade den 14 september på min replik om Ottawakonventionen. Det är bra att vi är överens om att personminor är ett hemskt vapen som har lett till tragiska följder. Däremot verkar vi dra olika slutsatser av det.

    Debattörerna menar att den typ av personminor som kan bli aktuella för Sverige är moderna och konstruerade för att förstöras efter en viss tid, och alltså bli ofarliga för civila. Men frågan är hur moderna de är. Inte ens Finlands regerings proposition om utträde ur Ottawakonventionen hävdade att effekterna av vapnen hade förändrats, utan konstaterade att deras ”militära betydelse och principerna för användning av dem som en del av försvarssystemet är i dag i stort sett desamma som före anslutningen till Ottawakonventionen”.

    När Ottawakonventionen förhandlades fram definierades personminor medvetet på ett sådant sätt att även så kallade ”smarta minor” skulle träffas av förbudet, eftersom inte heller de kan skilja på soldater och civila.

    Även om frågan om att lämna konventionen har lyfts i andra länder så har man inte valt att gå vidare med idéer om utträde. Så sent som i januari bekräftade tyska regeringen sin position genom att offentligt tydliggöra sitt fortsatta stöd till Ottawakonventionen. På liknande sätt har Storbritanniens regering uttryckt offentligt att samarbete med stater som valt att lämna konventionen bedöms vara fullt möjligt, samtidigt som man bekräftade sitt fortsatta stöd till Ottawakonventionen.

    Vid mitt senaste besök i Ukraina mötte jag kollegor i Ukrainska Röda Korset som just nu arbetar med att lära förskolebarn känna igen personminor

    Röda Korsets uppdrag sedan över 160 år tillbaka är att förhindra och lindra lidande i väpnad konflikt. Vår världsomspännande rörelse kämpar dagligen med de svåra humanitära konsekvenserna av personminor. Vid mitt senaste besök i Ukraina i februari mötte jag kollegor i Ukrainska Röda Korset som just nu arbetar med att lära förskolebarn känna igen personminor och andra explosiva rester från krig, för att skydda deras liv. Att arbeta för att begränsa personminornas spridning är ett moraliskt ställningstagande om något.

    Debattörerna Oksanen, Neretnieks och Forss glider i sin argumentation. I deras första text pekade de på juridiska problem för svensk personal inom Natosamarbetet i Finland. När jag visade att det går att lösa med exempelvis förändringar i svensk lagstiftning, som man har gjort i andra länder, byter de fokus. Nu verkar det som att det enda som kan förhindra att civila utsätts för hemskheter, är att Sverige skulle lämna Ottawakonventionen, och därmed bidra till att underminera internationell humanitär rätt. Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ.

    Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset

    Ur arkivet: