Sök
Stäng denna sökruta.

Stridsvästar enskilt tydligaste bristen

Tillgången på personlig utrustning i Försvarsmakten har förbättrats sedan den akuta bristen som rådde förra hösten. 45.000 par kängor har nyligen levererats till förbanden och 40.000 stridsbärsystem 25 är på gång i vår. ”Stridsvästen är den enskilt tydligaste bristen som har vital betydelse”, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Josefine Owetz
Leverans av de nya kroppsskydd 24 skedde i augusti och plattbäraren levereras i slutet av året.

Foto: Försvarsmakten

I början av förra hösten var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. För att kunna utrusta inryckande värnpliktiga och officersaspiranter med kängor, regnställ och termosar gick ett direktiv ut där myndighetens anställda uppmanades att lämna in utrustning som de inte använde.

– Vi har köpt in för lite materiel under lång tid. Vi har inte heller tillräcklig kontroll på våra tillgångar i Försvarsmakten när det gäller personlig utrustning, sa Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, till Officerstidningen då.

Senare under hösten 2023 hade tillgången på personlig utrustning förbättrats, dels genom snabbanskaffning av kängor och regnställ från civila leverantörer, dels genom nyinkomna leveranser. I dag, ett år efter den akuta bristen, har situationen blivit betydligt bättre, säger Claes Isoz i slutet av augusti.

– Det vi konkret har gjort sedan förra hösten är att vi har samarbetat väldigt nära med alla försvarsgrenar och stridskrafter samt med FMV. Vi har en bättre planeringshorisont och ligger bättre till när det gäller anskaffningar. Vi har också arbetat för att säkerställa att alla delar av logistikkedjan flyter som de ska, säger han.

Claes Isoz förklarar att det bland annat handlar om inventeringsåtgärder, översyn av utrustningskort och ett arbete för att säkerställa grundläget i grund- och förvaltningsdata över personlig utrustning.

– Vi vet bättre i dag var vi står och vad behovet framåt är, så att vi kan möta de behov som Försvarsmakten har, säger Claes Isoz.

DSC_0036

Kroppsskydd 24 har anskaffats för insats- och bevakningsverksamhet.

Foto: Försvarsmakten

En av de senaste nyheterna när det kommer till personlig utrustning är att 45.000 par marschkänga 90 har levererats ut till förbanden under sommaren. Kängan är ett komplement till känga M/90 och påminner i stora drag om den tidigare modellen. Ytterligare 25.000 par väntar på att fördelas ut och leveranserna ska täcka Försvarsmaktens behov av marschkängor de närmaste åren.

– Känga 90 B är bara en gapfiller innan det nya fotbeklädningssystemet kommer på plats. 2026 kommer vi nog ha det färdigt. De 70.000 paren bygger på samma kravspecifikation som för känga 90 och 08, men har en lite högre häl som vi tror kommer fungera bra, säger Claes Isoz.

För den nya markstridsuniformen 24 (MSU 24) pågår leveranserna till Försvarsmakten för fullt och de första förbanden beräknas få sin materiel under senare delen av hösten. Först ut av förbanden kommer K 4, F 21 och Lapplandsjägargruppen att vara. En komplett uppsättning av MSU 24 kommer att bestå av ett 20-tal olika artiklar och omfattar bland annat underkläder, underställ och skalplagg.

– Det kommer bli något förband som får ut uniformen innan jul. Sedan fortsätter det i januari och februari. Planläggning pågår kring införandeutbildning, både för instruktörerna och för logistikpersonalen.  

Fickorna till stridsväst 2000 passar inte riktigt på kroppsskydd 12, 22 och 23. Dessutom har vi inga reservdelar och det börjar bli brist på sådana. Inledningsvis var tanken att vi ville köpa nya fickor så att vi kunde leverera ut till förbanden, men i stället har vi beställt en gapfiller som kallas stridsbärsystem 25.

När det kommer till nya uniformer till marinen och flygvapnet. Vad händer där?

– Vad gäller fältuniformen så har flygvapnet generellt samma uniform som armén och amfibie har, det är MSU 24. Flygteknisk personal har en annan form av M/90 och den står just nu inte i planen att ersätta. M/93 för marinen, den har vi just nu inte heller någon konkret plan på att ersätta. Men det är det som vi kommer att titta på nu i nästa steg, om det ska göras varianter av MSU 24 eller inte. Men det är lite längre bort, det måste jag ändå säga.

”Längre bort”, är det efter 2030?

– Det vet jag inte om det är, men däremot kan jag väl säga att det kanske är ett arbete som initieras under 2025 eller senare. Jag tror inte att det kommer behövas ett femårigt utvecklingsprojekt för att ta fram ny uniform till flottan, utan att det kommer vara varianter av det vi redan har fast i annan färg och utförande. M/93:an bygger ju på ett grundkoncept som är lika som M/90. Sedan får vi se om det finns ett nordiskt intresse för att fortsätta en sådan utveckling eller inte.

Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Foto: FM.

Claes Isoz

Försvarsmaktens logistikchef

DSC_0069

Kroppsskydd 24 består av en mjuk väst med en separat plattbärare till

Foto: Försvarsmakten

Arméns nya dagliga dräkt är på gång och ute på prov. Hur ser det ut för daglig dräkt för marinen och flygvapnet?

– Flygvapnet har valt att gå vidare med en ny uniform i stället för M/87 och det arbetet pågår. Det är flygvapenchefen som till slut bestämmer hur konfigurationen ska se ut, men uniformen kommer att finnas i varianter för kvinnor och män. Marinen har valt att inte byta sin, de vill ha kvar sin M/48.

Vet marinens personal om detta?

– Ja, det är min uppfattning. Det var ett konsensusbeslut från marinen, så ska jag uttrycka det. Det var väldigt tydligt från marinen att de inte vill byta ut M/48 utan är nöjda med den, säger han.

Claes Isoz berättar att han har haft en vilja att få fram biträdande materielområdesansvariga i armén, marinen och flygvapnet.

– Men jag har ännu inte riktigt fått den respons jag kanske hade trott att jag skulle få. Men det finns ett nätverk i alla fall, ut mot våra försvarsgrenar och stridskrafter. Vi har också engagerat nätverken NOAK och motsvarande för värnpliktiga kvinnor NVK.

stridsväst 25

Stridsbärsystem 25 är köpt på samma specifikationer som stridsväst 12. Men har av Snigel deisgn något uppdaterade fickor.

Foto: Skärmdump från förevisning av Stridsbärsystem 25 på instagramkontot @forsvarsmaktens_logistikchef.

I våras tecknade Försvarsmakten avtal för inköp av 40.000 stridsvästar. Den nya västen kommer med tillhörande fickor och ger möjlighet till flera olika konfigurationer och bäralternativ. Just ändamålsenliga magasinsfickor och flerbruksfickor till stridsväst 2000 har varit ett problemområde länge, berättar Claes Isoz.

– Fickorna till stridsväst 2000 passar inte riktigt på kroppsskydd 12, 22 och 23. Dessutom har vi inga reservdelar och det börjar bli brist på sådana. Inledningsvis var tanken att vi ville köpa nya fickor så att vi kunde leverera ut till förbanden, men i stället har vi beställt en gapfiller som kallas stridsbärsystem 25.

Stridsbärsystem 25 är än så länge att betrakta just som en ”gapfiller” intill beslut om nästa generations stridsbärsystem är taget, betonar han.

– Vissa tänker kanske att det kommer bli stridsbärsystem 25 nu, men så är det inte. Det är en gapfiller och det är dessutom bara en bråkdel av vad vi behöver. Leverans och förbandssättning förväntas ske under kommande vår och är primärt avsett för GSS/K och truppbefäl.

DSC_0090

Militärpoliserna Noel och Signe visar hur kroppsskyddet kan justeras i sidorna.

Foto: Försvarsmakten

Vilka brister i personlig utrustning finns det just nu?

– Just nu är det stridsvästar som är den stora bristen. Vi hade ett antal andra brister förut, som kängor och regnställ, men det är inte det som är gränssättande. Stridsvästen är den enskilt tydligaste bristen som har vital betydelse. Om vi inte får ut den nya hjälmen, stridshjälm 24, raskt så kommer det också bli ett sådant område.

Hur ser planen ut för förbandsättning av den nya stridshjälmen?

– Nya hjälmen kommer att introduceras på bredd i hela Försvarsmakten. Först och främst för all yrkesanställd personal och sen ska vi trycka ut den också till hela värnpliktsutbildningen och till hemvärnet. Vi har köpt in 150.000 hjälmar.

En orsak till att bristen på personlig utrustning uppstod förra året var att logistikorganisationen upptäckte felaktiga uppgifter i stödsystem Prio om hur mycket utrustning som fanns att tillgå i organisationen. När de tittade på beståndet och vad som de facto fanns på hyllorna stämde inte sifforna. Vid avrustning och när materiel kasserats har det ibland även inte blivit avfört ur redovisningen.

Har ni koll på lagersaldon i dag?

– Ja, det har vi. Det är inte 100 procent ännu, men 90 procent på lagersaldona. Men sedan finns det den andra stora delen, det är all materiel som är ute på personligt lån. Vi har ju sett när man får in materiel som har varit ute på personligt lån att där är det nästan alltid bara att kassera den. Så den materielen ur ett behovssättningshänseende räknar vi helt bort

Han tar som exempel den brist på termosar som rådde förra året. I systemet stod det att 65 000 termosar var ute på personligt lån bland de anställda, en synnerligen anmärkningsvärt hög siffra, konstaterar Claes Isoz.

– Även om man summerar hela krigsorganisationen och alla frivilliga så kommer vi inte upp i den siffran. Och det är inte bara termosar som det här gäller, utan det gäller ganska många andra delar, säger han och fortsätter:

– Det visar att vi i logistikorganisationen på alla nivåer, från enskild soldat, grupp, pluton, kompani till logistikorganisationen på förband och centralt inte har haft koll. Det kan låta kritiskt men de facto är det så, jag kan bara konstatera det.

Nya hjälmen kommer att introduceras på bredd i hela Försvarsmakten. Först och främst för all yrkesanställd personal och sen ska vi trycka ut den också till hela värnpliktsutbildningen och till hemvärnet

Logistikchefen har därför nyligen fattat beslut om att det ska genomföras en nollställning och avskrivning på materiel.

– Materiel som är därute och som vi inte riktigt kan få koll på, det ska göras en form av avskrivning på all den materielen. Sedan finns det naturligtvis en prisnivå, vad som helst kan inte avskrivas såklart. Men vi behöver att det kommer bort ur våra saldon så att vi kan nollställa läget och veta var vi står.

Claes Isoz konstaterar att logistikorganisationen har varit tämligen underbemannad i vissa avseenden. Åtgärder har vidtagits för att förstärka funktionen personellt och 2022 beslutades att 312 civilanställda skulle anställas inom logistikorganisationen. Det har även funnits vissa utbildningsbehov att åtgärda, däribland rörande hur materiel ska hanteras i Försvarsmaktens stödsystem.

– Vi ser att det finns materiel som inte är registrerad i Prio på rätt sätt på flera ställen. När någon tar ut någonting på förrådet, då registreras det. Och när man lämnar in någonting, då ska det också registreras. Det är i grunden en förtroendefråga i många avseenden. Och det är därför jag nu uppmanar alla garnisonchefer att göra en form av inventering så att vi kan göra en nollställning i systemet.

DSC_0102

Den nya hårdballistiken är flexibel i båda riktningarna och har högre skyddsnivå än platta 5 i kroppsskydd 12.

Foto: Försvarsmakten

En annan orsak bakom bristen är att budgeten för personlig utrustning under många år varit tämligen begränsad, berättar logistikchef Claes Isoz.

– Jag gjorde en analys på ekonomin som varit lagd på personlig utrustning från 2010 till 2022, och budgeten har i snitt legat på ungefär 200 miljoner om året. Och det räcker ingenstans. Det var inte förrän 2022, efter att kriget började, som vi fick mer pengar att köpa saker för. Kontentan är att vi har åkt på gamla lager ända fram till och med 2021. Vi har bara anskaffat akuta saker åren innan det, som för internationell insats och som kängor 2017. Det har inte köpts in för hela krigsorganisationen i något avseende, men nu gör vi det. Nu har vi tillförts ekonomi framåtriktat och länge för att säkerställa det här.

Vad ligger budgeten på nu?

– Vi ligger nu på 2–2,5 miljarder om året och så kommer det att se ut flera år framåt.

Vad tänker du om tiden framåt?

– Jag sa senvåren 2023 att vi har 18 månader framför oss med utmaningar. Det innebär att vi till årsskiftet 2024/2025 ska ha löst problemet. Jag tycker att vi står i ett bättre läge nu än vad jag trodde att vi skulle göra. Jag är helt övertygad om att till årsskiftet 2025 kommer vi att ha löst de här problemen, säger Claes Isoz.

Läs också intervju med Claes Isoz på Militärdebatt.com

Logistikchef Claes Isoz om:

Kroppsskydd 23 D: ”Damkroppsskyddet 23 är förbandssatt och beslut är fattat om användning. Vi köper nu ytterligare 10.000 av den. Jag vet att den inte är perfekt, men den är betydligt bättre än kroppsskydd 12. Men när vi har köpt de här 10.000 nu så kommer vi inte att köpa fler.”

Kroppsskydd 22: ”Det är en uppdatering av kroppsskydd 12 och nu pågår den sista handpåläggningen på dessa. Jag förväntar mig att jag inom en snar framtid ska kunna fatta beslut om användning och sedan trycka ut kroppsskydden i verksamheten också. Leverans av 12.000 som komplement till krsk 12.”

Kroppsskydd 24 ”Innan sommaren skrev vi avtal om ytterligare kroppsskydd i form av kroppsskydd 24. Det är en helt annan anskaffningsform, därför att där har vi inte gått via Försvarets materielverk alls utan vi gör det helt själva. Kroppsskydd 24 är anskaffad för insats- och bevakningsverksamheten. Det är en klassisk internationell lösning, en mjuk väst med en separat plattbärare till. Vi beställde i maj och i augusti fick vi slutleverans av den mjuka västen och slutleverans av plattbärarna sker senast i december. Jag ska se om jag kommer att fatta beslut om att ta ut västen först och plattbäraren sen, beror på vad som är möjligt.”

Stridshjälm 24 ”Vi har fått leveranser på 2.000 hjälmar varannan vecka sedan i april. Där pågår det sista arbetet kring att göra det förvaltningsbart, sedan ska jag kunna fatta beslut om användning och påbörja förbandssättning. Jag har ju sagt att det ska ske här det senaste under kvartal tre, så jag har ju några veckor på mig. Min förhoppning var egentligen under kvartal två, men det blir kvartal tre. Vi har köpt in 160.000 hjälmar.”

Dela artikel:
Facebook
Twitter
E-post
Ur arkivet