Kön till Militärhögskolan Karlbergs matsal börjar redan ute på trappan och fler kadetter är på väg mot byggnaden för att äta lunch. Ändå är situationen i matsalen bättre nu sedan studenterna tilldelats angivna tider att äta på, men tidvis blir belastningen fortfarande hög i både matsalen och i mässen. På bara sex år har antalet nyantagna kadetter på Officersprogrammet mer än fördubblats, från 137 år 2018 till 298 hösten 2024, och det får konsekvenser för Militärhögskolan Karlberg i Solna, där många av kadetterna bor.
När Officerstidningen besöker det gamla 1600-talsslottet veckan innan jul, berättar kadetter att utökningen av antalet officersaspiranter märks över hela skolan. För flera av dem som har sin förläggning på skolans nyaste kadettboende Dianeberg, som stod inflyttningsklart i januari 2021, har boendesituationen blivit en av de viktigaste frågorna.
Under 2024 hade så gott som samtliga av de 151 enkelrummen på Dianeberg möblerats om till dubbelrum med våningssängar och mindre skrivbord för att bereda plats åt alla nyantagna. Endast ett tiotal rum på de översta våningarna är fortfarande enkelrum eftersom snedtaken där gör dem olämpliga för våningssängar. En av dem som bor på Dianeberg är Adam Nilsson som tillhör 232:a kursen och läser första året på Officersprogrammet med sjökrigsvetenskaplig inriktning mot flottan. Han visar vägen till sitt rum på tredje våningen som han delar med en kurskamrat.
– Som ni ser är det ganska trångt privatlivsmässigt, säger han och håller upp dörren.
– Framför allt går det inte att studera här inne när man är två eftersom man stör varandra. Vi brukar göra så att min rumskamrat stannar kvar medan jag försöker hitta någon annanstans att sätta mig, men man kan få leta ett tag. Det är många som behöver någonstans att plugga.
Det blir trångt och att bara få vara för sig själv på rummet blir det inte så mycket med.
Rummet är fräscht med garderober och kaklat badrum samt två mindre skrivbord framför fönstret. Precis som en del andra kadetter har Adam Nilsson och hans rumskamrat valt att montera isär våningssängen och gjort om den till två enkelsängar. Han säger att de är medvetna om att det är mot skolans regler att dela på sängarna, men att sova i våningssäng fungerar inte.
– Sängarna är extremt högljudda. De knarrar oerhört mycket och är det någon som rör sig mycket i sömnen blir den andre väldigt störd. När jag som är morgonpigg går upp vaknar min rumskamrat och för den som sover i överslafen är det jättebökigt att klättra upp med dator och grejer om man vill ligga i sängen och kolla på film eller plugga, säger Adam Nilsson.
Kadett Vilgot Wetterskoog vid 232:a kursen med krigsvetenskaplig inriktning mot flygvapnet och som även han bor på Dianeberg, upplever inte samma problem med att plugga på rummet. Med hörlurar fungerar det bra, säger han. Däremot tycker han att det är påfrestande att dela boende.
– Det märks att rummen är byggda som enkelrum. Det blir trångt och att få vara för sig själv på rummet blir det inte så mycket med. Eftersom både jag och min rumskompis dessutom bor ganska långt bort blir vi ofta kvar på Karlberg på helgerna och då får man ingen tid alls för sig själv, säger Vilgot Wetterskoog.
Adam Nilsson säger att det är svårt att sitta två på rummet och plugga samtidigt, eftersom man stör varandra på den begränsade ytan.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Under 2023 bildades ett boenderåd på MHS K som för kadetternas talan i boendefrågor gentemot skolledningen. Boenderådet är underställt Stella Rytterstedt som också är kadetternas huvudskyddsombud. Hon tillhör 231:a kursen och läser sjökrigsvetenskaplig inriktning mot flottan och bor själv på Dianeberg. Hennes uppfattning är att kamratskapet mellan kadetterna är god, men hon bekräftar det kurskamraterna säger, att det är påfrestande att leva så nära inpå varandra och att det särskilt gäller dem som inte har möjlighet att åka hem så ofta.
Dubbelbeläggningen har också lett till brist på förvaringsutrymme och all materiel får inte plats på rummen. Det har man löst genom externa förråd i andra byggnader på skolan.
– På sommaren har man vinterutrustningen i förråden och på vintern sommarutrustningen. Förråden ligger från ett par hundra meter upp till en kilometer bort och två gånger om året får man släpa sin utrustning fram och tillbaka, säger Stella Rytterstedt.
Dubbelbeläggningen leder också till att fler kadetter letar sig ut till andra utrymmen på skolan för att studera. De pentryn som finns i anslutning till boendena är populära studieplatser, men det finns också grupprum, klassrum, särskilda studiesalar och rum i slottets huvudbyggnad att plugga i. Men enligt kadetterna räcker dessa utrymmen inte till. Även om det rent fysiskt finns plats, störs man av andra som ägnar sig åt grupparbeten eller diskussioner. Flera av lokalerna är också dåligt anpassade för studier, menar de.
– På slottet finns det plats, men salarna där är inte bra att sitta i. Det kan vara dålig belysning eller så är borden vingliga och i konstig höjd. Så plats finns det, men arbetsmiljön är så dålig att man hellre försöker hitta någon annanstans att sitta, säger Adam Nilsson.
På slottet finns det plats, men salarna där är inte bra att sitta i. Det kan vara dålig belysning eller så är borden vingliga och i konstig höjd.
Stella Rytterstedt bekräftar bilden av att många upplever att studierna påverkas av att behöva dela rum och att det kan vara svårt att hitta lämpliga platser att studera på.
– Förr satt det kanske fyra, fem personer i pentryt och pluggade samtidigt, men nu är man ofta åtta till tolv personer, säger hon och fortsätter:
– Lektionssalarna som ligger i Fältskären, närmast Dianeberg, är bra men inte jättemånga och de är ofta upptagna av seminarier eller föreläsningar. Högst upp i husen i Dianeberg finns det studieytor. De är jättefina, men väldigt lyhörda så där kan man inte vara så många.
Inne i Militärhögskolan Karlbergs träningsanläggning spelas det badminton och pingis. I det anslutande gymmet tränar för tillfället ett tiotal personer, men kadetterna berättar att det ofta är så många där inne att det kan vara svårt att få plats.
– För mig personligen är trängseln i gymmet det som påverkar mest. Vissa tider går det inte att vara här alls och jag har kompisar som köpt gymkort på stan för att det är så mycket folk i gymmet, säger Melinda Prick som bor i enkelrum i chefsflygeln och som under 2024 var ordförande i Officersförbundets studentråd.
Melinda Prick tillhör 231:a kursen med inriktning krigsvetenskap mot armén. Hon får medhåll av sin kurskamrat Cornelia Möller som läser samma inriktning.
– Jag har försökt lista ut vilka tider som det är minst folk i gymmet. På morgnarna och efter klockan 20 brukar det vara ganska lugnt, men direkt efter lunch eller middagen är det mycket folk, säger hon.
Ellen Gustafsson vid 232:a kompaniet kör fysträning fyra dagar i veckan.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Fakta
Kadetter på Officersprogrammet
2018: 137
2019: 192
2020: 214
2021: 257
2022: 211
2023: 213
2024: 298
Källa: Försvars-högskolan
Inte heller de klassrum och föreläsningssalar som finns på MHS K räcker till, framför allt inte när ett större antal kadetter samlas för en gemensam föreläsning. Det har man löst genom att låna salar av andra högskolor och universitet som exempelvis Stockholms universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan.
– Jag brukar kalla det för Stockholm runt och jag tror att vi har varit på de flesta högskolor och universitet i Stockholmstrakten, säger Melinda Prick.
– Det funkar, men det går åt mycket tid till att resa och så blir det ibland svårt att få ihop det med mattiderna. Nu har skolan löst det ganska bra genom att antingen boka in oss i matsalen på den skola vi är eller ge oss måltidsersättning på 110 kronor. Men att hitta någonstans att äta på stan för de pengarna är inte så lätt.
Kadetterna berättar att scheman och mattider ibland överlappar varandra vilket skapar problem. Det händer också att de får måltidsersättning trots att de befinner sig på MHS K, därför att det inte finns plats i matsalen eller för att det skett missar i beställningen mellan Karlberg och Försvarshögskolan.
– Exempelvis har vi som läser min kurs måltidsersättning hela den här veckan, säger Adam Nilsson. Det innebär att trots att vi är på Karlberg får vi inte äta i matsalen utan ska köpa mat på stan.
Den som inte får äta i matsalen ersätts med 275 kronor i måltidsersättning per dag, 55 kronor för frukost samt 110 kronor för lunch respektive middag. Men den ersättningen räcker inte till att äta restaurangmat på stan, menar kadetterna. Samtidigt uppmanas de att inte laga mat i skolans pentryn för att de små köken inte är byggda för det. Pentryna ska endast användas för att värma mat.
– Det är väl okej att köpa färdigmat och värma någon gång ibland, men att äta fryspizza en vecka i sträck blir ganska tråkigt, säger Adam Nilsson.
Trots att vi är på Karlberg får vi inte äta i matsalen utan ska köpa mat på stan.
En del kadetter trotsar förbudet och lagar mat ändå. Det leder till att matos sprider sig genom ventilationen och ut i alla rummen, berättar kadetterna. Förutom olägenheten med matoset har köken inte tillräcklig kapacitet för att alla studenter ska kunna laga mat där.
– Redan innan förbudet mot matlagning infördes var det väldigt olägligt att laga mat i pentryt. Vårt pentry är bara utrustat med två spisar, två och ett halvt kylskåp samt två frysar som 60 kadetter ska delta på. Utrustningen räckte inte till för att samtliga skulle kunna laga mat de perioder vi fick måltidsersättning, säger Cornelia Möller, som bor i boendet Rukebo.
Men även om det finns kritik mot situationen på MHS K, har kadetterna också förståelse för det rådande läget.
– Förbandet MHS K gör tveklöst så gott de kan med resurserna de har. Men eftersom befintliga resurser inte är tillräckliga behöver förbandet få tillskott i proportion till antalet ökade kadetter, säger Adam Nilsson.
Johan Danko
Huvudskyddsombud och ordförande i Officersförbundets lokalförening på Karlberg
Att Militärhögskolan Karlberg har fler boende än anläggningen är dimensionerad för, påverkar inte bara kadetterna. Det går också ut över personalen och deras arbetsmiljö. Major Johan Danko är kurschef på försvarsintendentutbildningen på Managementenheten samt huvudskyddsombud och ordförande i Officersförbundets lokalförening på Karlberg.
– Generellt kan man säga att vi är för små för det vi försöker göra. Vi saknar personal, infrastruktur och materiella resurser för att klara så här stora kadettomgångar. Skolan och de byggnader vi har är inte dimensionerade för det, men det är ingenting som skolledningen kan lösa snabbt och enkelt, säger han.
Enligt Johan Danko kan den höga belastningen öka risken för psykisk och fysisk ohälsa som en följd av för lite resurser i förhållande till de uppgifter som ska lösas.
– Ur ett arbetsmiljöperspektiv byggs det in risker om personalen blir överbelastad och det gäller också kadetterna. När de för en gång skull ska genomföra praktiska moment finns en risk att de ger sig av ut på farliga övningar utan att ha fått tillräckligt med förberedelser och övningstid innan.
Johan Martinsson
Ställföreträdande chef, Militärhögskolan Karlberg
Militärhögskolan Karlberg spelar en central roll för Försvarsmaktens utveckling framåt. Om myndigheten ska kunna växa i enlighet med de politiska beslut som har fattats krävs fler officerare och därmed fler kadetter som genomgår Officersprogrammet. Militärhögskolan Karlbergs ställföreträdande chef, överstelöjtnant Johan Martinsson, tillstår att de stora studentkullarna medför flera utmaningar för skolan. Kadetternas boendesituation är den mest angelägna frågan att lösa, säger han efter att vi slagit oss ner i ett av rummen i slottets huvudbyggnad.
– Jag förstår kadetternas kritik mot att dela rum, men vi gör det bästa av det vi har. Ser man till Försvarsmakten som helhet måste vi tillväxa. Alla andra alternativ är sämre än tillväxt.
Att dubblera antalet sängplatser på Dianeberg räckte för att erbjuda samtliga officersaspiranter boende på skolans område hösten 2024. Men om prognosen inför kommande antagning står sig med ytterligare cirka 300 nya kadetter i höst blir det åter boendebrist på skolan. Planen är därför att förlägga ett antal kadetter på hotell eller annat boende utanför skolans område, något som man även gjort tidigare år.
– Dyker det inte upp någon annan lösning som vi inte har tänkt på blir det sannolikt hotellboende för en del kadetter. Egentligen vill vi inte att kadetter ska bo utanför skolområdet. När vi prövat det tidigare år har kadetterna
uppgivit att det blir ett vi och dom-perspektiv. Det finns ett motstånd till att åka tillbaka till skolan efter middagen på hotellet och man deltar inte i gemensamma aktiviteter på samma sätt som när man bor på skolan. Men i dagsläget ser vi inget annat realistiskt alternativ än hotell, säger Johan Martinsson.
Fakta
Bäddar på MHS Karlberg
Totalt finns 535 bäddar på Militärhögskolan Karlberg. Dessa är fördelade enligt följande:
Dianeberg:
151 rum, varav 141 dubbelrum.
Chefsflygeln:
73 rum, varav 1 dubbelrum.
Kadettflygeln:
37 rum, samtliga dubbelrum.
Rukebo:
58 rum, samtliga enkelrum.
Källa Militärhögskolan Karlberg
Matos som sprider sig från skolans pentryn till korridorer och in i rummen är ett problem, berättar Cornelia Möller (t.v.) och Melinda Prick.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Andra exempel på åtgärder som skolledningen vidtagit för att lösa överbeläggningen är att införa särskilda tider i matsalen, ge kadetterna måltidsersättning eller att upphandla måltider på den skola där kadetterna för tillfället befinner sig. Att det ibland blir fel när mat- och lektionstider schemaläggs är något som Johan Martinsson beklagar, men att tillåta matlagning i skolans pentryn är inte aktuellt.
– Det är olyckligt när det blir fel och det får vi se över. Men vi kommer inte att prioritera nya kök framför nya boenden och bättre studiemöjligheter, säger han.
Att det sprids matos via ventilationssystemen är ytterligare en anledning till att undvika matlagning i pentryna, säger han.
– Undantagsvis går det att laga mat där, men pentryna är inte dimensionerade för upprepad matlagning i stora volymer vad gäller ventilationssystem och kylförvaring. Nyligen fick vi dock veta att Fortifikationsverket beställt en ombyggnation av ventilationssystemet på Dianeberg med målet att separera pentryfläktarnas luft från rummens ventilation. Det arbetet ska vara klart till sommaren och då kommer inte längre luft från matberedningen i pentryt att hamna i kadetternas boenden.
Jens Lindh
Ställföreträdande bataljonschef, Militärhögskolan Karlberg
Major Jens Lindh är ställföreträdande bataljonschef på Militärhögskolan Karlberg. Han berättar att antalet yrkesofficerare inte har ökat i takt med att kadetterna blivit fler vilket skapar påfrestningar för personalen.
– Det är lämpligt att ha 25 kadetter per befäl och får man då plötsligt 35 kadetter blir det såklart mindre befälstid per kadett. Vi har påtalat detta uppåt, men hela Försvarsmakten skriker efter fler yrkesofficerare.
Något som ytterligare spätt på befälsbristen på MHS K är att flera av skolans yrkesofficerare nyligen fått barn, berättar Jens Lindh.
– Att man skaffar barn är såklart roligt, men det innebär också fler som blir föräldralediga, vabbar och att man blir mindre flexibel med sin hemmasituation. Försvarsmakten har ju inte direkt något system för att täcka upp för sådana situationer och om tre plutonchefer försvinner står det inte tre nya att plocka istället, säger han och fortsätter.
– Under 2024 föddes det nio barn i bataljonen på ett drygt 40-tal anställda. Vi som är kvar får jobba ganska hårt och situationen är ansträngd. Men personalen trivs och i medarbetarundersökningen FM Vind brukar vi alltid få bra resultat och vi ligger klart över genomsnittet i nöjdhet bland personalen.
För att ändå lösa de uppgifter som verksamheten kräver försöker man hitta nya sätt att organisera utbildningen på. Enligt Jens Lindh kan det handla om att korta övningar eller att dela upp årskullen i mindre grupper.
– Givet kadettvolymerna blir konsekvensen att vi får göra vissa saker flera gånger. I en del kurser har vi hittat varianter där halva gänget är på övning medan andra halvan gör nåt annat och vice versa. För den anställda personalen kan det handla om att det blir två veckors övning istället för en, men då blir det också kompensationsledigt och ersättning sedan, vilket i sig blir en ansträngning för organisationen. Ibland kortar vi en övning som tidigare varit på fem dagar till fyra dagar.
Oscar Partanen,Hampus N. Berglund och Julius Flender sitter i kadettflygelns pentry och studerar militärteknik och matematik.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Enligt Jens Lindh och Johan Martinsson följs verksamhetssäkerheten upp regelbundet. Det görs också anpassningar för att möta och minska riskerna som uppstår av sänkt befälstäthet kopplat till de ökande kadettvolymerna.
– Klart att vi ser ökade risker i arbetsmiljön, speciellt vid praktiska övningar. De riskhanteras och vi vidtar förebyggande åtgärder, säger Jens Lindh.
Ställföreträdande skolchef är nöjd med hur riskerna hanteras inom bataljonen.
– Vi har en väl fungerande bataljonsledning som jobbar hårt med arbetsmiljön och det görs riskbedömningar kontinuerligt. Får man inte resurserna att räcka till måste man anpassa verksamheten, säger Johan Martinsson.
Det är lämpligt att ha 25 kadetter per befäl och får man då plötsligt 35 kadetter blir det såklart mindre befälstid per kadett.
Hur många kadetter som årligen antas till Officersprogrammet vid Försvarshögskolan är ingenting som ledningen för Militärhögskolan Karlberg styr över. Det är ett beslut som fattas av Försvarsmakten i samråd med Försvarshögskolan, FHS. Försvarshögskolans rektor har tidigare sagt att Officersprogrammet kommer ta emot så många kadetter som Försvarsmakten vill ha. Däremot, säger Johan Martinsson, kommunicerar ledningen på MHS K till såväl FHS som till Högkvarteret om hur de stora kadettkullarna påverkar verksamheten.
– Vi har beskrivit konsekvenserna så de är inte på något sätt okända. Att vi med de antagningssiffror vi har kommer att behöva externa boenden och att det inte är optimalt, det har vi kommunicerat, säger han.
Jens Lindh instämmer.
– Ja, vi har skickat konsekvensanalyser uppåt i organisationen i flera år. Men det är stora förändringar som sker samtidigt i Försvarsmakten med många områden som behöver tillväxa. Då kan man hamna i en situation där kroppen växer snabbare än kostymen hinner sys om.
De berättar också att det förs diskussioner om hur Militärhögskolan Karlberg skulle kunna avlastas på sikt. Ett alternativ är att kadetterna endast bor ett år på Karlberg, istället för som i dag cirka två år. Men för att det ska kunna realiseras krävs att någon annan organisationsenhet inom Försvarsmakten kan ta emot kadetterna, och den frågan är ännu olöst.
– De här besluten ligger ovanför bataljonsnivå. Inga beslut har fattats i frågan, men det arbete som pågår har initierats på generalsnivå i Försvarsmakten och på FHS. Det handlar om att hitta en långsiktig lösning för att skapa en situation som håller framåt, säger Jens Lindh.
På Dianeberg har majoriteten av enkelrummen gjorts om till dubbelrum för att utöka antalet bäddar på skolans område.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Det finns också en planering för hur i alla fall delar av trångboddheten på Karlberg ska kunna lösas framgent. Johan Martinsson berättar att det tagits fram en infrastrukturplan med olika projekt som ska genomföras i omgångar. Närmast i tid handlar det om att bygga en ny matsal som förväntas stå klar 2027.
– Den blir större än den nuvarande matsalen. Ska vi ha 700 kadetter samtidigt kommer även den nya matsalen bli ansträngd, men det blir i alla fall betydligt bättre än i dag, säger han.
Johan Martinsson berättar att de också har skickat en behovsanmälan till Högkvarteret om ytterligare mellan 200 och 300 sängplatser på skolans område. Bland annat vill man göra om en administrativ byggnad till kadettboende medan de kontor som finns där i dag flyttas till den gamla matsalen när den nya står klar. Den nya matsalsbyggnaden ska också rymma lektionssalar och en aula. Därutöver kommer den ännu icke renoverade bostadsflygeln, chefsflygeln, på MHS K att renoveras.
– När alla de här delarna är på plats har vi löst ut många av våra utmaningar, men då pratar vi bortom 2030. Att bygga nytt tar tid och Solna kommun kommer inte att ändra sina bygglovsprocesser för att vi behöver fler lokaler. Tills byggprojekten är klara kommer vi att behöva vara pragmatiska och jobba med det vi har. Men vi har ändå en verksamhet som fungerar och kadetterna klarar uppenbarligen av att genomföra sina studier, säger Johan Martinsson.
Fakta
Militärhögskolan Karlberg
På Militärhögskolan Karlberg har det utbildats officerare i obruten följd sedan 1792. Från 2008 och framåt är det Försvarshögskolan som ansvarar för den grundläggande utbildningen av officerare. Utbildningen sker på MHS K, i Försvarshögskolans lokaler samt vid skolor och förband i Försvarsmakten under programmets verksamhetsförlagda utbildning. I januari 2025 var det totalt 694 kadetter (177 kvinnor och 517 män) på Officersprogrammet. Av dem bor 530 på MHS K. Inne på området finns även Försvarsmaktens lokalplaneringsenhet mitt, Försvarsmaktens enhet för idrott och fysisk prestationsförmåga, Managementenheten och Försvarsmaktens veterancentrum.
Källa: Militärhögskolan Karlberg
