Regeringen föreslår i kommande budgetproposition för 2026 att anslaget för det militära försvaret får ytterligare 10 miljarder kronor nästa år. Det innebär att anslagen ökar med 26,6 miljarder till 175 miljarder nästa år, meddelade Tidöpartierna på en pressträff den 15 september.
– Nu tar vi nästa stora steg i upprustningen av det svenska försvaret, sa statsminister Ulf Kristersson (M) på presskonferensen.
Satsningen innebär att Sverige nästa år kommer upp i 2,8 procent av BNP på försvaret, och är ett första steg för att nå Natos nya mål om att lägga 3,5 procent av BNP på militärt försvar.
– Vi pratar om mycket stora investeringar i vapensystem och annan försvarsmateriel, både för armén, flygvapnet och marinen, sa Ulf Kristersson.
Anslaget för förbandsverksamhet tillförs ytterligare 5 miljarder i budgeten för 2026, utöver de 9,7 miljarder som redan är budgeterade. Pengarna används bland annat för utbildning och övning, insatser och operationer nationellt och internationellt, däribland Natos insatser, samt underhåll av materiel.
– Det här utgör själva kärnan i vår försvarsförmåga och är vårt viktigaste bidrag till Nato som allierad, sa Jimmie Åkesson (SD).
Vi stärker förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla nyckelkompetens och se över arbetsvillkor
Han berättade att Försvarsmakten har identifierat att personal- och kompetensförsörjningen är den mest avgörande begränsningen just nu för krigsorganisationen.
– Man har återkommande lyft utmaningen med att rekrytera vissa bristkompetenser som begränsar förmågeutvecklingen, sa sa Jimmie Åkesson och fortsatte:
– Det här är något som vi tar fasta på i budgeten. Vi stärker förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla nyckelkompetens och se över arbetsvillkor. Det kommer vara helt avgörande för att vi ska kunna växa i den takt som det är planerat.
En särskild satsning på 400 miljoner ska gå till höjd dagersättning för värnpliktiga och för officersaspiranter. Dagersättning föreslås höjas från 146 kronor till 200 kronor om dagen för värnpliktiga, vilket är 1620 kronor mer i månaden. För officersaspiranter ska ersättning höjas från 175 till 240 kronor om dagen, vilket är en ökning med 1950 kronor i månaden.
Stefan Morin, förbundsordförande för Officersförbundet, välkomnar att ersättningen till officersaspiranter höjs, men understryker att mer måste göras inom personalområdet. ”Nu gäller det för Försvarsmakten att följa upp med att även anställningen efter utbildning är attraktiv och konkurrenskraftig. I avtalsförhandlingarna som pågår just nu har Officersförbundet föreslagit över 50 åtgärder. Det är yrkanden inom lön och villkor som syftar till att befintlig personal ska ha en mer rättvis ersättning, samt att höja attraktionen i yrket. Tyvärr tyder inget på att en sådan vilja finns inom Försvarsmakten”, skriver han i en kommentar till TT.

Presentationsbild från pressträffen den 14 september, där några av budgetnyheterna och satsningar inom försvarsområdet presenterades.
Anslaget för materiel och anläggningar tillförs 4,7 miljarder i budgeten för 2026 och ökar med närmare 12 miljarder kronor jämfört med i år. Under nästa år väntar fortsatt stora materielanskaffningar till samtliga försvarsgrenar. Det handlar bland annat om luftvärn, raketartilleri, ammunition och stridsfordon till armén, nya ytstridsfartyg och stridsåtar till marinen och taktiska transportflyg och långräckviddig bekämpning till flygvapnet.
– Krigsförband med hög krigsduglighet kräver en välfungerande materielförsörjning. Kriget i Ukraina visar verkligen på behovet av att kunna ha både tekniskt avancerad materiel, men även att ha en tillräcklig mängd av det, till exempel ammunition, sa Ebba Busch.
Förra veckans incidenter i Polen och Rumänien, med ryska drönare som kränkt ländernas luftrum, togs också upp på pressträffen. Statsminister Ulf Kristersson inledde med att säga att regeringen har information som bekräftar att det var avsiktliga kränkningar från Ryssland.
– Vi vet att det var ryska drönare, vi vet att det var avsiktligt. Det här är en allvarlig eskalering från Rysslands sida, sannolikt för att testa Natos kapacitet, för att testa vår respons på detta. En del av drönarna kan också ha varit ute för att störa snarare än att vålla skada, sa Ulf Kristersson.
Det som hände i Polen och Rumänien förra veckan kan hända i Sverige.
Han berättade att Sverige står i tät kontakt med Polen och med Natos ledning i Europa för att var med att koordinera förstärkning av den östra flanken.
– Nu var det holländska stridsflygplan som gick upp och mötte en del av drönarna som gick till Polen. Hade det här varit för några veckor sedan hade det varit svenska Gripen-flygplan som hade mött de drönarna, eftersom vi hade vår insats fram till nyligen, sa Ulf Kristersson.
Han och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) betonade att det som hände där också kan hända i Sverige.
– Det som hände i Polen och Rumänien förra veckan kan hända i Sverige. Vi behöver vara redo och vi behöver ha god förmåga att kunna möta detta, sa hon.
Budgetförslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Den 22 september lämnar regeringen budgetpropositionen för 2026 samt höständringsbudgeten för 2025 till riksdagen.