Senast publicerat
Senast publicerat:

Öppet brev till generalerna Bydén och Cherinet från kadetter

Nyligen fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. I ett öppet brev skriver kadetter från de flesta av Försvarsmakten skolor om det omfattande missnöje som uppstått över detta beslut.

Kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har inte undgått oss officersaspiranter att det nyligen fattades ett beslut om att höja bruttolöneavdraget för de aspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. 

Den 16 mars beslutade Sveriges regering att dagersättningen för officersaspiranter höjs från 140 kronor om dagen till 175 kronor, och ändringen trädde i kraft den 2 maj. Det är dessa ingångsvärden som årets nyinryckta aspiranter accepterade när de bekräftade sin plats på skolan. 175 kr i dagersättning och ett löneavdrag om 6 000 kr. Detta bekräftades så sent som den 20 maj av lönehandläggare på Försvarsmaktens HR-Centrum. 

En vecka efter det att skolornas startat beslutas att löneavdraget ska höjas till 7 500 kr och att detta träder i kraft 1 september. Detta får officersaspiranterna reda på genom sociala medier. Samverkan med berörda fackförbund uteblev, enligt Officersförbundet. Någon intern eller direkt kommunikation om beslutet gjordes inte heller till oss berörda.

Detta har lett till ett omfattande missnöje hos oss officersaspiranter. Vi känner oss lurade och är besvikna över att Försvarsmakten inte håller ingångna avtal. Vi vill därför uppmana generalmajor Michael Cherinet att ompröva detta beslut då vi anser att det är grundat på bristfällig argumentation och ett icke acceptabelt tillvägagångssätt.

Den 15 september klargör general Cherinet via Emilia: ”Jag förstår att detta lett till att några kan ha intecknat den höjda kadettersättningen som en löneökning”. 

Det är inget tvivel om att både inneliggande och nyinrycka aspirantkullar tolkat regeringens beslut precis så, som en ökning av vårt arvode. Att få studera med lön är absolut en stor förmån, men bara därför är det inte acceptabelt att utan förvarning höja löneavdraget för särskilda förmåner och därmed eliminera riksdagens höjning.

I den dagorder som utfärdats av överbefälhavare Micael Bydén den 18 augusti 2022, påpekar generalen att Försvarsmakten måste stärka sitt erbjudande på den öppna arbetsmarknaden för att kunna hävda sitt erbjudande som en konkurrenskraftig arbetsgivare. 

Liknande läsning:

Det poängteras att Försvarsmaktens erbjudande ska stå i relation till de uppoffringar och krav som ställs på den enskilde och närstående. Automatiskt dyker följande fråga upp för berörda officersaspiranter: Hur kan detta beslut, som leder till en minskad ersättning, överensstämma med general Bydéns tidigare målsättning? 

Flertalet officersaspiranter har påpekat att det här beslutet är orimligt, oansvarigt och obegripligt på sina skolor gentemot respektive skolledning.  När soldater inom Försvarsmakten väljer att studera till officerare gör de givetvis en analys av förmåner, krav och villkor.

Ett av villkoren var att få sin GSS-lön med ett bruttolöneavdrag på 6 000 kronor, vilket nu har höjts till 7 500 kronor. Alltså 1 500 kronor mindre i månatlig ersättning. Totalt över hela studietiden är detta 27 000 kr före skatt för en person som behöver lämna sin familj och sitt boende för att flytta till en helt annan del av landet. Det är inte bara en försämring varje månad, den pensionsgrundande inkomsten påverkas också.

» Att arbetsgivaren därefter förändrar förmånerna till vår nackdel utan förvarning, och dessutom med usel intern information, upplevs som oseriöst och ej förtroendeingivande. «

För att återkoppla till ÖB:s tidigare dagorder och de ökade anslagen Försvarsmakten givits för att kunna prioritera sin personal, måste det inkonsekventa handlandet i detta ställningstagande belysas.

Vi officersaspiranter har sökt utbildning utifrån den information Försvarsmakten givit och lockat oss med. Att arbetsgivaren därefter förändrar förmånerna till vår nackdel utan förvarning, och dessutom med usel intern information, upplevs som oseriöst och ej förtroendeingivande.  

Visserligen skulle det kunna hävdas att den ersättning kadetterna får nu är betydligt högre än vad civila som studerar på andra högskolor och universitet erhåller. Det argumentet faller däremot platt då specialistofficersutbildningen i Försvarsmakten inte är en civil utbildning, utan en intern vidareutbildning. 

Kadetten får inte några högskolepoäng och utbildningen sker ofta med högre ställda krav än på civila högskolor, då kadetten inte är arbetstidsreglerad och ibland förväntas arbeta på obekväma arbetstider. 

Beslutet i sig motiveras med att kadetter, när de återvänder till sina respektive förband, kan få en lägre lön än vad de erhåller i ersättning under utbildningen. I ett sådant scenario borde prioriteringen ligga i att förändra den rådande kulturen av att inte värdesätta kompetensen och prestationerna kopplat till individen. 

Lönen i Försvarsmakten ska vara kopplad till de kvalifikationer varje individ anses ha, och en person som har så pass bra förmåner som kadett för att få en lönesänkning ute på förbanden torde inte få det från första början. Det upplevs som en paradox bland många kadetter att spetskompetens inte verkar premieras. Kadetten kommer dessutom i slutändan, oavsett om dennes lön sänks på förbanden eller inte, få en lägre lön här och nu då detta nya bruttolöneavdrag faktiskt har implementerats. 

Strofen “personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs” ljuder som ett tomt och ihåligt eko i skolans korridorer. De flesta av landets skolor för specialistofficerare har sedan tidigare stora svårigheter att fylla sina utbildningsplatser. Med 10 000 värnpliktiga 2030, ett Natomedlemskap för dörren och med en ökad försvarsbudget behövs många nya officerare.

» Strofen “personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs” ljuder som ett tomt och ihåligt eko i skolans korridorer. «

Under vår utbildning får vi lära oss att Försvarsmaktens värdegrund vilar på öppenhet, resultat och ansvar. Att några veckor in i utbildningen ändra ersättningen för studierna taktar inte mot det.

Därför ber vi ÖB att revidera det här beslutet då man gång på gång trycker på att Försvarsmakten ska vara en attraktiv arbetsgivare som ser personalen som sin viktigaste resurs.

Det är dags att leva upp till de orden nu.

Kadetter på:

Sjöstridsskolan, ROU & SOU/2023 
Ledningsstridsskolan, SOU & ROU
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum/Tolkskolan, SOU & ROU
Logistikskolan, SOU 
Artilleristridsskolan, ROU
Markstridsskolan, SOU & ROU
Luftvärnets stridsskola, SOU
Militärhögskolan Halmstad, SOU & ROU 23/24

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Att omhänderta det ständigt ökande antalet veteraner, bättre möjligheter till återhämtning för soldater vid fronten och militärers psykiska hälsa. Det är frågor som står högt på dagordningen hos militära fackliga organisationer i Ukraina idag.

    Linda Sundgren
    Halyna Kavun
    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april.

    Foto: Foto: Filip Erlind

    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april. Tidigare arbetade hon som journalist i Kiev, men sedan 2022 är hon anställd i den ukrainska försvarsmakten på en befattning som hon av säkerhetsskäl inte vill offentliggöra. Halyna Kavun är också grundare och styrelseordförande i den fackliga paraplyorganisationen Platform of Military and Security Trade Unions of Ukraine (UUMS). Organisationen startade efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att samla de fackliga förbunden och ge landets militärer en starkare röst.

    – I slutet av 2022 började folk från olika förband höra av sig. De undrade hur de skulle kunna bevaka sina rättigheter i den militära miljön som bara blev värre och värre. Vår armé var väldigt liten när kriget bröt ut och majoriteten av soldaterna kommer från andra delar av samhället, säger Halyna Kavun som började i försvarsmakten som volontär efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. 

    Idag är UUMS en partnerorganisation till Euromil och arbetar med flera frågor som rör militärer och deras anhöriga. Halyna Kavun berättar att omhändertagandet av veteraner har blivit en stor fråga i Ukraina.

    – Framför allt är det våra politiker som lyfter veteranfrågan. Alla vet att någon gång kommer vi ha politiska val igen och vi har nu nästan en miljon veteraner. De är en viktig väljargrupp som alla politiker vill göra något för, och då behöver vi vara med och påverka så att de beslut som fattas också blir bra.  

    Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol.

    En av de viktigaste frågorna för UUSM är militärers psykiska hälsa, berättar Halyna Kavun.

    – Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol. En del av dem har kommit tillbaka genom fångutväxlingar och de är i stort behov av mentalt stöd, säger hon och fortsätter:

    – När de kom tillbaka till Ukraina såg de hemska ut och kunde börja gråta för ingenting. De hade blivit hjärntvättade av ryssarna som sagt åt dem att alla hade glömt dem och att Ukraina inte längre existerade. Såklart hade de utsatts för fysisk tortyr också.

    Halyna Kavun

    Foto: Filip Erlind

    Hon säger att flera av de frågor som hennes organisation arbetar med idag hänger samman med just psykisk hälsa. Däribland problemet att skapa tid för återhämtning för soldater vid fronten och införandet av fungerande rotationssystem.

    – Jag förstår att det inte är enkelt, men efter fyra år borde man ha fått till någon form av rotationssystem. Utan ett sådant blir det upp till varje befäl att fatta de besluten, säger hon och fortsätter:

    – De befäl som förstår människors värde gör allt de kan för att skapa tid för återhämtning. Soldaterna kanske inte alltid kan åka hem, men de kan i alla fall få komma till en rekreationsplats bakom frontlinjen där man kan laga lite mat, ta en dusch och få vård innan man åker tillbaka igen, säger hon.

    Ibland dröjer det mycket länge innan soldater ges tid till återhämtning.

    – Vi ser hemska exempel där man stannar tills 200 – 300 soldater har dödats eller skadats innan man tillåts åka därifrån, säger hon.

    Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Samtidigt är viljan att strida generellt hög bland soldaterna, enligt Halyna Kavun.

    – Många av dem som strider var inte ens soldater när kriget bröt ut. Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land. Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Ur arkivet: