Senast publicerat
Senast publicerat:

Officersförbundet vill förändra avtalet för utlandstjänstgöring 

Villkoren för de som tjänstgör vid utländska staber kan skilja sig markant från person till person. Nu vill Officersförbundet se över avtalet för att skapa rättvisare och mer förutsägbara villkor.

Josefine Owetz
Carl Miemois, Officersförbundet

För Försvarsmaktsanställda som ska tjänstgöra utomlands två månader eller längre tecknas Utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor och tjänstgöring utomlands (URA). URA är ett centralt ramavtal som talar om villkoren för den som är utsänd. Vissa delar i avtalet är inte förhandlingsbara, som storleken på ersättningen till medföljande som i år är 16.712 kronor i månaden. Andra bestämmelser, som antal fria hemresor, ersättning för boende och kostnader för barnens skolgång är mer flexibla och något som den enskilde medarbetaren och Försvarsmaktens företrädare ska enas om.  

– De som åker på URA har ofta ganska olika villkor. Ibland är skillnaderna motiverade av olika behov hos individerna, men ibland handlar det snarare om hur väl medarbetaren lyckats i överenskommelsen med arbetsgivaren och det skapar utrymme för orättvisa, säger Carl Miemois, ombudsman på Officersförbundet. 

Liknande läsning:

Många har långa arbetsdagar, beredskap och övningar utan att kunna påverka arbetstiden alls.

Nu vill förbundet se över de avtal och riktlinjer som reglerar ersättningar och villkor för de medlemmar som ska tjänstgöra utomlands. Enligt Carl Miemois är det främst två områden som behöver förtydligas: lön och arbetstid. När det gäller lönen handlar det om att säkerställa att ersättningen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Det är vanligt att åka ut med bibehållen lön med endast ett tillägg, trots att tjänstgöringen ofta innebär nya arbetsuppgifter och ett utökat ansvar. Även regleringen av arbetstiden behöver ses över, menar han. 

– De som åker ut har förtroendearbetstid vilket betyder att man själv ska ha möjlighet att disponera sin tid. Men många har långa arbetsdagar, beredskap och övningar utan att kunna påverka arbetstiden alls. 

Ytterligare något som Officersförbundet vill förändra är medföljandetillägget. Då tillägget är skattebefriat uteblir pensionsavsättningar under utlandsvistelsen och medföljande riskerar att bli utförsäkrade från Försäkringskassan.

– Storleken på medföljandetillägget beslutas centralt av Skatteverket. Men vi kan vara med och påverka andra myndigheter tillsammans med Försvarsmakten för att förbättra möjligheterna för medföljande, säger Carl Miemois.

Fakta

Miemois råd till den som ska åka på URA:

1. Sök upp den som haft tjänsten innan dig eller någon annan på samma arbetsställe. Ta del av deras erfarenheter av lön, arbetstider, skolor, bostäder och så vidare.

2. Vem är din chef med personalansvar i Försvarsmakten? Den chefen är ansvarig för vilka arbetsuppgifter som ska lösas, lönen samt den årliga lönerevisionen.

3. Skriv inte under en överenskommelse som du inte är nöjd med. När du väl skrivit på finns det ytterst små möjligheter att göra förändringar.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: