Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny rapport om systematiska arbetsmiljöarbetet

I oktober kom en ny rapport om det systematiska arbetsmiljöarbetet i Försvarsmakten. Rapporten lyfter riskfaktorer som kan påverka arbetet, bland annat att personalen har hög arbetsbelastning kombinerat med högt arbetstempo och att det råder otydlighet i hur Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är uppbyggt.

Cecilia Gustafsson
Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Rapporten är en uppföljning av förra årets arbete och den konstaterar att det genomförs ett omfattande systematiskt arbete i Försvarsmakten för att förebygga fysisk- och psykisk ohälsa. Det finns riskfaktorer i arbetet, bland annat upplever personalen att de har hög arbetsbelastning kombinerat med högt arbetstempo. Det finns en risk att man i det systematiska arbetsmiljöarbetet genar i kurvorna därför att medarbetare och chefer för det första inte hinner med att arbeta systematiskt med att undersöka och riskbedöma, åtgärda och följa upp och för det andra inte hinner med arbetsmiljöutbildning. 

– Vi vet att våra medlemmar har hög arbetsbelastning och det blir därför ännu viktigare att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Under början av hösten har Officersförbundet tillsammans med det centrala skyddsombudet för armén och ställföreträdande arméchef rest runt på samtliga förbanden i armén för att utbilda både medarbetare och chefer. Vi hoppas att det ska lyfta arbetsgivaren och skyddsorganisationen och att det ska vara ett gott exempel för hur man kan utbilda i de här frågorna, säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

Verksamhetssäkerhet och arbetsmiljölagstiftningen

Rapporten menar att det råder en otydlighet i hur Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är uppbyggt. Det innebär exempelvis att när det gäller Försvarsmaktens mark-, sjö- och flygsäkerhetsverksamhet finns det en stark uppfattning att verksamhetssäkerhet inte omfattas av arbetsmiljölagstiftningen i samma utsträckning som annan verksamhet. Detta stämmer inte och bland åtgärderna föreslås att klargöra vad som gäller och förtydliga ansvar och roller vid arbetsmiljöuppgifter.

Förslag på åtgärder

Liknande läsning:

I rapporten finns flera förslag på åtgärder bland annat föreslås att Försvarsmakten tillsammans med skyddsorganisationen ska utvärdera befintliga riktlinjer och rutiner och vid behov utveckla tydligheten i försvarsmaktsgemensam rutin vad gäller skyddsorganisationens medverkan och delaktighet.

– Det känns bra att vi äntligen får gehör för att skyddsorganisationen ska vara med tidigt i processen så att vi tillsammans ska kunna arbeta för en bättre arbetsmiljö, säger Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben.

Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

 För fyrtio år sedan – sommaren 1982 – snurrade Gyllene Tiders ”Sommartider” på skivtallrikarna runt om i landet. Vad som blir årets sommarhit är fortfarande skrivet i stjärnorna. Däremot är det glasklart att det bubblar runt om i organisationen vad gäller löner: på F 17 har soldaterna gjort ett upprop, eleverna på den högre specialist-officersutbildningen ifrågasätter sina löner inför kommande placeringar, liksom eleverna på högre officers-programmet. Lägg därtill att ett flertal flygförare sökt tjänstledigt för att börja studera eftersom de är missnöjda med bland annat löner- och pensionsvillkor. 

Officersförbundet har under en rad år kämpat för att lönerna för den militära personalen ska höjas. Nu får vi också stöd för det från arbetsgivarhåll: I arbetet med årets RALS har i stort sett samtliga organisationsenheter bekräftat det vi signalerat om länge – att gränsen är nådd. Att det kommer bli svårt att bedriva verksamheten om inte lönerna för den militära personalen höjs eftersom avhoppen annars kommer att bli för stora.

Signalerna kommer i en tid när myndigheten till regeringen precis redovisat att man planerar för att antalet yrkesofficerare ska uppgå till 10 200 år 2032 och antalet kontinuerligt anställda gruppchefer, soldater och sjömän (GSS/K) ska vara 7 000 vid samma tidpunkt. Redan 2025 hoppas man på 400 fler yrkesofficerare och 500 fler GSS/K jämfört med i dag. Vi välkomnar dessa högre måltal – men att kunna behålla personalen blir samtidigt därför helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.

»Att kunna behålla personalen blir helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.«

Av den anledningen känns det lite märkligt att på annan plats här i tidningen läsa om soldater som inte längre får fortsätta sina anställningar, trots att de vill det. Det måste till förändringar i regelverket för våra GSS. Nu kastas många av våra bäst utbildade och mest meriterade gruppchefer, soldater och sjömän ut med badvattnet, lagom när de behövs som bäst. Utöver högre löner och bättre pensionsvillkor för all militär personal måste reglerna ändras så att våra GSS kan erbjudas en tillsvidareanställning. Och det kvickt – det pågår ett krig i Europa och Sverige har ansökt om Nato-medlemskap. 

Vid ett seminarium i Almedalen kommer jag diskutera framtidens personal-försörjning tillsammans med försvarspolitikerna Hanna Gunnarsson (V) och Daniel Bäckström (C) och med armé-chefen Karl Engelbrektson som Försvarsmaktens representant. Seminariet genomförs måndagen den 4 juli mellan klockan 14.15-15.00 och kommer sändas på vår kanal på Youtube (om du inte deltar på plats i Visby, vill säga). Jag hoppas att du har möjlighet att titta, för personalförsörjningen är viktigare än på mycket, mycket länge.

Låt oss, så här i sommartid, hoppas att Försvarsmakten inte sätter sig i en situation där låga löner och dåliga pensionsvillkor blir reella hot mot Sveriges säkerhet utan i stället väljer en väg som är bra både för personalen, arbetsgivaren och uppgiften. Polismyndigheten och Polisförbundets överenskommelse nyligen kan utgöra ett bra exempel att snegla på. 

Njut av ledigheten! 

Ur arkivet: