Lagar och regler kan omöjligen täcka alla de situationer som Försvarsmaktens personal ställs inför. Det finns alltid utrymme för tolkningar och egna beslut och ibland är det just individens eget agerande som blir avgörande för utgången av en händelse. För att som arbetsgivare kunna ha någon form av påverkan och styrning över det här handlingsutrymmet använder sig Försvarsmakten bland annat av medaljering.
Genom att dela ut krigsdekorationer visar man personalen i vilken riktning man bör gå och vilka beteenden som uppskattas. Även om inte krigsdekorationer kan betraktas som styrning i traditionell bemärkelse har de ändå en mycket tydlig signaleffekt till stöd för Försvarsmaktens uppgifter och regeringens säkerhetspolitiska linje. Om det här skriver Magna Robertsson, universitetsadjunkt på ledarskapsavdelningen vid Försvarshögskolan, i sin avhandling om veteranpolitikreformen 2010 och de nya krigsdekorationerna.
– Krigsdekorationer är ett sätt för statsmakterna att påverka det professionella beslutsutrymmet, säger hon. Det handlar om att förstärka positiva beteenden och systemet är mycket väl utvecklat inom Försvarsmakten, säger Magna Robertsson.
Det finns en mängd olika militära medaljer med tillhörande kriterier, men förtjänstemedaljen delas ut till dem som gör något extra ordinärt. Medaljen har formella kriterier men också informella. Handlingarna som belönas är ofta osjälviska och går utöver det tjänsten kräver i just den aktuella situationen.
– I vissa befattningar ingår livräddande och risktagande uppgifter, som exempelvis för sjukvårdare som anländer först efter en strid. Det innebär att de belönas med förtjänstmedalj för detta mer sällan än andra som gör samma sak, men utan att det är ett krav. På så vis blir det personliga modet relativt i förhållande till yrkesrollens krav, säger Magna Robertsson.
Enligt de formella kriterierna är handlingar som kan belönas exempelvis personligt mod, ledarskap och ageranden under svåra förhållanden. Men att medaljer därmed skulle uppmuntra till ett osunt risktagande eller dumdristighet, tror inte Magna Robertsson. Hon säger att den militära professionsetiken fyller en viktig funktion och att de etiska ramarna är mycket tydliga.
– Det som lyfts fram är god omdömesförmåga och genomtänkta riskbedömningar. Handlingarna ska vara inom ramen för den egna förmågan, kunskapsbaserade och välfungerande. Dumdristighet belönas inte, det vågar jag påstå. Däremot osjälviskhet, som att gå fram och rädda någon i en väldigt speciell situation.
I en fungerande rättsstat och med stöd av gällande rätt är krigsdekorationer ett positivt instrument för mjuk normstyrning. När någon tilldelas en krigsdekoration, säger Magna Robertsson, känner sig ofta även kollegorna hedrade. Dessutom bidrar själva beslutsprocessen kring krigsdekorationerna till ett positivt normskapande.
– Utdelande av krigsdekorationer följer en tydlig process, från att en handling uppmärksammas ute på slagfältet via ett nomineringsförfarande till själva medaljeringen. Kring processen hålls levande diskussioner om rätt och fel. Det är normskapande och fungerar som en kontrollmekanism gentemot regelverken och en positiv utvärdering av genomfört arbete, säger Magna Robertsson.
Medaljer har en stark och betydelsefull ställning inom det militära. Det, tror hon, hänger samman med den militära yrkesutövningen och att det appellerar till de känslor och tankar som finns kring professionen.
– Medaljerna talar direkt till officerens själ och hjärta, och mycket handlar nog om att de agerar i en sådan speciell och svår arbetsmiljö, som exempelvis Afghanistan eller Mali. Själva inramningen på ceremonierna förstärker också betydelsen av medaljerna. Statsmakternas stöd för säkerhetspolitiken är viktigt, det har vi sett historiskt. Kungen är där, regeringen, ÖB, alla nära och kära och det är pompa och ståt, säger Magna Robertsson.
Försvarsmaktens medaljer för förtjänstfull insats med svärd och för sårade i strid räknas till kategorin krigsdekorationer. De grundar sig i dagens syn på värdegrundsarbete och infördes i samband med den nya veteranpolitikreformen 2010. Syftet var att modernisera systemet med krigsdekorationer.
– Man ville ha medaljer som var mer gångbara i dagens organisation, som kan delas ut till fler personalkategorier och som fungerar både nationellt och internationellt. De är mer anpassade för en modern försvarsmakt, säger Magna Robertsson.
