Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönestruktur 2022 fastställd

Nu har Försvarsmakten och Officersförbundet med övriga fackförbund fastställt den nya lönestrukturen. Officersförbundet har dock samverkat i oenighet kring lönestrukturen. Den gäller från och med 1 april i år och innebär bland annat en markant höjning av lägsta lön för GSS/K.

Cecilia Gustafsson
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Försvarsmaktens lönestruktur är det ramverk som används för att arbeta med personalens lön efter arbetsområde och nivå på alla förband. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön. Försvarsmakten och Officersförbundet har samverkat i oenighet, det vill säga att parterna inte är överens, om lönerna för militär personal. Inom det som kallas arbetsområde 24 (militärt arbete) är just nu exempelvis lägsta lönen för officerare och specialistofficerare 27 000 kronor. 

– Det är för låga löner för militär personal om vi jämför med andra arbetsområden. Det som skiljer civil och militär personal åt är att det för civila exempelvis jurister och ekonomer finns flera arbetsgivare som värderar och avgör vilken lön de ska ha. För militär personal är det bara Försvarsmakten som själva värderar och avgör vilken lön de ska ha. Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt. Försvarsmakten måste inte minst utifrån ett tillväxtperspektiv säkerställa att den militära personalen har bra anställnings-och arbetsvillkor. Det är kritiskt för att behålla och rekrytera militär personal. Nu kommer Försvarsmaktens budget att öka gradvis, och en del av den budgeten bör gå till att höja den militära personalens löner, säger Lars Fresker förbundsordförande i Officersförbundet.

Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt.

En av förändringarna i årets lönestruktur som sticker ut är att den nya lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 24 000 kronor. Förbundet har i flera år arbetat för att höja GSS/K lägsta lön, men även om det sker en viss höjning i årets lönestruktur anser förbundet att det fortfarande är för lågt. 

Den nya lönestrukturen gäller från och med 1 april i år. För de nya som anställs eller gamla som byter arbetsuppgifter (befattning) från 1 april måste arbetsgivaren använda de nya lönerna. Alla andra kommer gå in på de nya lönerna när antingen arbetsgivaren, officersföreningen eller en arbetstagare själv tar initiativ, antingen via en dialog eller förhandling. Inriktningen är att alla ska ha fått lön utifrån den nya lönestrukturens lägsta värden senast första oktober i år. Om detta inte har skett så kommer pengar skjutas till i samband med Rals.

– Men desto tidigare desto bättre, det finns ingen anledning att skjuta på det då det är en fråga om när, inte om lönerna ska höjas. Det är orimligt att låta erfaren personal vänta till 1 oktober medan de nyanställda går in på en högre lön. Arbetsgivaren kommer få ekonomi att höja samtliga lägsta löner för GSS senast 1 oktober och då är det förödande att vänta då det skapar oerhörd negativ upplevelse hos den personal Försvarsmakten verkligen behöver. Min förhoppning är att parterna på förbanden snarast sätter sig tillsammans och gör en plan för att omhänderta den nya lönestrukturen, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på förbundet. 

jan-moller-2021-kontakt1 kopiera
Jan Möller

En officersförening som tagit initiativ till att de berörda GSS/K får höjningen utifrån den nya lönestrukturen är OF F 7. 

– Vi fick veta att det skulle komma en ny lönestruktur och vad den innebar en tid innan och vi kallades till samverkan med arbetsgivaren. Den 4 april satt vi tillsammans och vi stämde av med arbetsgivaren att båda parter hade samma information om Försvarsmaktens lönestruktur 2022. På mötet fattade arbetsgivaren beslut om att höja lönerna för några av de berörda GSS/K direkt. Det är skönt när man är överens, men nu kommer vi att fortsätta arbetet och se till att alla berörda GSS/K höjs utifrån den nya lönestrukturen, säger Jan Möller, ordförande för OF F 7. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    På storgatan nedanför kyrkan bor en förre detta yrkesofficer. Han brukar berätta om en tid när han såg hoppfullt på sitt yrke. Efter decennier av nedskärningar hade ett krig i Europa år 2022 tvingat fram en militär upprustning. Alla rapporterade om nya miljarder till försvaret. Nu skulle det äntligen bli fart i verksamheten igen.

    I dag är han pensionär. De sista 25 åren arbetade han först som totalförsvarshandläggare på kommunen och sedan som sakkunnig inom försvarsindustrin. Han längtade tillbaka till försvaret och diskuterade genom åren upprustningen med stort engagemang med sina tidigare kollegor i Försvarsmakten. Men familjen gick först. 

    Han var ofta borta från hemmet under sin tid i Försvarsmakten. Hade svårt att hitta balansen mellan Försvarsmakten och familjens behov. Efter ett par flyttar inom Sverige och en utlandsstationering där hans partner utförsäkrades på grund av utebliven inkomst, sa han upp sig. Han valde att gå till en arbetsgivare där hans tid premierades högt. När han var på tjänsteresa kunde han stötta familjen hemma då ersättningarna räckte till städhjälp och ett par matkassar. Han presenterades tydliga utvecklingsmöjligheter och prestation belönades i lönekuvertet. 

    Försvarsmakten spenderade 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato

    Den extra tiden hemma gjorde att han kunde bli fotbollstränare för dotterns lag. Familjepusslet fungerade jämställt och familjen stortrivdes. Men den förre detta yrkesofficeren kunde aldrig sluta tänka på tiden i Försvarsmakten.

    En vanlig historia om 25 år? För att det inte ska bli så behöver vi agera nu. Satsningar på det militära yrket måste fortsätta och nå fler medlemmar. I dag är det militära yrket (AO24) bland de lägst värderade i Försvarsmakten. 

    Enligt den statistik Nato publicerade i juni – Defence Expenditure – spenderade Försvarsmakten 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato.

    Visst har det genomförts förbättringsåtgärder den senaste tiden. Exempel på det är satsningar på flygförare och OF 5. De satsningarna når cirka två procent av förbundets medlemmar. Då går det inte att luta sig tillbaka och tro att problemet är löst. Nu måste alla medlemmar ta del av behövda satsningar. 

    Vi måste gemensamt vilja samma sak. Motiverade medarbetare som känner sig uppskattade. Det engagemang och den tid våra medlemmar bidrar med måste bekräftas av arbetsgivaren. Inte bara med frasen ”personalen är vår viktigare resurs”, utan även i lönepolicys och förhandlingsframställningar. Det kan inte vara ett motsatsförhållande att arbeta inom HR eller i gröna kläder. Det är samma produkt som ska levereras, försvarsförmåga! Jag efterfrågar en arbetsgivarvilja till ekonomiska satsningar på personal.

    Börja med att plocka några lågt hängande frukter. Organisationsenheterna har gjort ett omfattande och partsgemensamt arbete gällande behov för att nå lönemålbild. Genomför de satsningarna på AO 24 och flygtekniker. Det skulle motsvara cirka två procent av Försvarsmaktens totala personalkostnader. Utöver det inför friskvårdsbidrag på 5.000 kronor per år och skapa en partsgemensam arbetsgrupp som tar fram ett system för att lönesätta kompetensdjup. Jag ser fram emot en framåtlutad arbetsgivare som vill förbättra medarbetarnas villkor.

    Ur arkivet: