Senaste året har Anders Ekholm blivit känd för allmänheten som en av de främsta experterna på den pågående konflikten i Mellanöstern. Gång på gång bjuds han in till mediala sammanhang för att dela med sig av sina kunskaper om det som sker mellan de stridande parterna. Första samtalet kom fyra dagar efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Då var det TV4:s eftermiddagsprogram ”Efter fem” som ville ha med honom i programmet. Sedan den första kvällen i tv-studion har Anders Ekholm deltagit i alltifrån nyhetssändningar till tidningsintervjuer och poddar. Han plockar fram ett dokument ur portföljen bestående av hophäftade A 4-sidor med tätskrivna rader.
– Min fru tycker att det här är lite roligt så hon har loggat alla gånger jag medverkat i media, säger han och bläddrar bland pappren.
– Över 150 gånger har det blivit hittills. Först blev jag väldigt förvånad när de hörde av sig, men snart trillade polletten ner och jag insåg att det kanske inte är så många som kan det här ur mitt perspektiv och framför allt inte som har de kontakter jag har.
Anders Ekholms nära relation till Mellanöstern inleddes 2020 när han började sin doktorandtjänst vid krigsvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan i Stockholm. Under arbetets gång har han byggt upp ett brett kontaktnät av högt uppsatta israeliska militärer för att försöka förstå de mekanismer och principer som styr landets försvars- och krigsorganisation.
– Mina kontakter består nästan uteslutande av generaler och de svarar oftast gärna på mina frågor. Men det är inte okomplicerat. Å ena sidan är de extremt öppna, å andra sidan extremt patriotiska och det måste jag hela tiden ha i åtanke. Hittills har jag inte uppfattat att någon försökt missleda mig, men jag är mycket vaksam på sådana tendenser.
Hittills har jag inte uppfattat att någon försökt missleda mig, men jag är mycket vaksam på sådana tendenser.
Anders Ekholm inledde sin militära karriär 1994 som värnpliktig vid P 10 i Strängnäs, den ort där han också är uppvuxen. När förbandet lades ner 2005 förflyttades han till Ledningsregementet i Enköping och har sedan dess haft en rad olika befattningar. Han också genomfört flera utbildningar inom Försvarsmakten och redan under Arméns övergångsutbildning 2000 väcktes intresset för israelisk krigföring.
– Jag har gått de skolor vi har för en svensk arméofficer, och med tilltagande irritation har jag tänkt att: varför tittar vi inte mer på Israel? Det finns många likheter mellan Sverige och Israel utöver totalförsvar och värnplikt och jag menar att vi kan lära oss mycket av dem.
På ett övergripande plan handlar Anders Ekholms avhandling om operationskonst, men mer specifikt tittar han på strategiskt och operativt djup. Han säger att när västvärlden talar om militärt djup handlar det nästan uteslutande om linjära djup – alltså framåt eller bakåt. Det beskrivs i termer av geografiska buffertzoner och stora förbandsmassor som kan avskräcka eller absorbera en motståndare. Men ett litet land som Israel, med en yta dubbelt så stor som Östergötlands och en befolkning på tio miljoner, saknar de fysiska förutsättningar som krävs för ett effektivt linjärt djup.
– Men uppenbarligen har de ändå ett track record och har klarat sig genom upprepade konflikter, tidigare likväl som nu. Det har de gjort genom att skapa en annan form av djup som jag valt att kalla för ett cirkulärt djup, säger Anders Ekholm.
Två av Försvarshögskolans främsta medieprofiler under senare år – Joakim Paasikivi, numera pensionerad överstelöjtnant, och Anders Ekholm – stöter på varandra i FHS lokaler.
Foto: Filip Erlind
Han beskriver det cirkulära djupet med en modell eller en funktion bestående av tre delar: projicera, manövrera och absorbera. Modellen ska stimulera till kreativ användning av till buds stående medel i kontrast till hur och med vad traditionen anger att verksamheten ska bedrivas. Premissen är att inte försöka passa in ett scenario i en på förhand bestämd ram eller idealmodell, utan att vara extremt flexibel för att kunna anpassa sig efter händelseutvecklingen och motståndarens agerande.
– Israelernas operationer börjar alltid med att de transformerar sig själva och de ändrar sitt beteende innan de ens överväger att ge sig på en motståndare. De drivs också starkt av att aldrig upprepa sig, framför allt inte om det varit en lyckad operation. Upprepningar är ett stort no no, säger Anders Ekholm och fortsätter:
– Israelerna är framgångsrika i sin operationskonst, men det är ett mycket krävande sätt att agera som fodrar enorm kreativitet och flexibilitet. Konstant rörelse och självtransformation är mycket jobbigare än att sitta nöjd och betrakta sin skapelse.
Han berättar att israelernas syn på operationskonst också avspeglar sig i deras utbildning till generalsnivå.
– De utbildar inte någon, de lär deltagarna att utbilda sig själva. Det gör man genom att försätta dem i olika situationer där de måste hitta nya vägar som ofta går utanför doktrinen och paradigmet.
De drivs också starkt av att aldrig upprepa sig, framför allt inte om det varit en lyckad operation.
Hittills har Anders Ekholm besökt Israel fem gånger under arbetet med avhandlingen för att samla material. Framför allt genom intervjuer, men också via rundresor för att förstå landets geografiska förutsättningar i den militära kontexten. Han berättar att de möten han haft med israeliska officerare har gett honom en förståelse för deras sätt att kriga och tänka, men också gjort honom uppmärksam på kulturella skillnader mellan svenskar och israeler.
– Jämfört med oss är israelerna mycket mer rakt på sak. Man behöver inte tycka likadant som dem, men man förväntas alltid ha en åsikt. Jag har många gånger fått repliker som ’Sluta nu, du behöver inte vara så himla trevlig och snäll. Säg vad du tycker i stället’.
Det är något som också har påverkat hans forskning.
– Nu generaliserar jag grovt, men om jag försöker intervjua en israelisk general så kommer personen i fråga att tröttna jättefort om jag försöker följa en intervjuguide som jag noggrant övervägt och förberett innan. De vill ha frihet, dialog och diskussion, och jag talar av erfarenhet. Jag körde i diket flera gånger innan jag förstod att jag måste lägga min intervjuguide åt sidan och låta dialogen styra samtalet.
Genom sina framträdanden i offentligheten har Anders Ekholm blivit ett bekant ansikte för många, och han berättar att han ibland blir stoppad på gatan av människor som berömmer hans pedagogiska förmåga att beskriva konflikten i Mellanöstern. Men läget i regionen är extremt känsligt och det är inte alla som uppskattar hans uttalanden.
– Den första som ringde och skällde ut mig var en man som sannolikt hade ursprung i regionen, det kunde anas på brytningen. Han började samtalet i sansad ton, men så slog han plötsligt om och blev väldigt otrevlig och hotfull. Det var ganska omskakande och efter det tog vi bort mitt telefonnummer som tidigare legat helt öppet på FHS hemsida.
Trots ett starkt engagemang i arbetet, säger Anders Ekholm att han alltid varit noga med att sätta familjen främst. Han och hustrun Maria Ekholm har hängt ihop sedan gymnasiet och bor tillsammans i ett hus på landet, granne med Anders gamla grundskola. Det är också här han hittar tid för avkoppling och återhämtning.
– Senaste gången vi var ute med motorbåten var en av de där extremt varma höstdagarna. Vi släppte i ankaret och sedan låg vi bara där och lyssnade till klucket från vattnet. Det var otroligt avkopplande. Annars är jag ganska rastlös av mig och gillar att snickra på huset och meka. Jag har också börjat jaga och spela golf igen efter nästan 20 års uppehåll.
Den silverfärgade plutan är den gåva som som israeliska officerare får efter avslutad generalskurs.
Foto: Filip Erlind
Hittills har Anders Ekholm fått tre av avhandlingens artiklar publicerade i vetenskapliga, sakkunniggranskade tidskrifter, och den fjärde och sista artikeln är inlämnad för granskning. Nu tillbringar han den mesta tiden hemma vid datorn i Strängnäs för att justera och slutligen utforma den så kallade kappan, det ramverk som binder ihop hela arbetet. Efter snart fem års forskning är hans slutsats att svensk försvarsmakt har mycket att lära av israelerna inom området operationskonst.
– Jag säger inte att vi ska kasta det vi har, men det vore bra om vi övervägde att ta till oss det cirkulära förhållningssättet också. Att följa doktriner och reglementen är bra, det gör att vi kan agera reflexmässigt och bli livsfarliga blixtsnabbt, men det gör oss samtidigt väldigt förutsägbara och därmed sårbara. Som kollegorna i Israel säger, fienden läser ju också din doktrin.
Om allt går som planerat kommer Anders Ekholm att lägga fram sin avhandling för disputation våren 2025. Därefter hoppas han få möjlighet att fortsätta sin karriär på Försvarshögskolan.
– Jag har precis skickat in min ansökan till chefsurvalsgruppen för att bli skärskådad på den nivån. Kanske kan jag också få en indikation på det reella värdet av att snart vara disputerad officer i en officerskår under akademisering.
Fakta
Anders Ekholm
Ålder: Fyller 50 år i mars nästa år.
Familj: Hustrun Maria samt sönerna Lukas, 22, Jakob, 20, och Oskar, 16. Äldste sonen är specialist-officer vid Livgardet.
Bor: Hus på landet
i Strängnäs.
Intressen: Golf (strax under fem i handikapp ”i alla fall en bra dag”), slalom, vara på sjön, jaga, snickra och meka med motorer. ”Vulkan-nörd” som bland annat bestigit den aktiva vulkanen Etna på Sicilien.
Karriär i urval:
1994: Värnplikt, vid P 10 i Strängnäs.
1999: Utlandstjänst i Kosovo (Swerap/KS01).
1996–1998:
Officershögskolan.
2005–2010: Olika befattningar på Ledningsregementet.
2010–2011: Stabs-
utbildning.
2016–2018: Högre stabsutbildning.
2020–: Doktorandtjänstgöring vid Försvarshögskolan.
