Senast publicerat
Senast publicerat:

Haverikommissionen nöjd med åtgärderna efter dödsolyckan i Boden

Försvarsmaktens åtgärder efter den dödsolycka som inträffade under militärövningen Northern Wind 2019 i Boden, är tillfredsställande. Det meddelar Statens haverikommission som därmed avslutar ärendet.

Redaktionen
Bilden är tagen vid olycksplatsen och visar hur stridsfordonen rört sig in i terrängen och mot ­förläggningsplatsen.

Natten till den 25 mars 2019 omkom en signalist tillhörande 145:e hemvärnsunderrättelsekompaniet, när patrulltält hon låg och sov i kördes över av ett stridsfordon 90. I den utredning som Statens haverikommission, SHK, genomförde efter olyckan uppdagades ett antal brister som pekades ut som bidragande orsaker till händelsen.

Spaningsgruppen var underbemannad, tekniken undermålig, sambandet bristfälligt och bland soldaterna fanns okunskap om stridsfordons uppträdande. Som direkt olycksorsak uppgavs de motstridiga uppgifter som spaningsgruppen stod inför: att hålla sig dold för omgivningen och samtidigt kunna varna annalkande stridsfordon på minst 50 meters avstånd.

I haverirapporten uppmanades Försvarsmakten att vidta åtgärder för att förebygga liknande händelser. I juni 2020 överlämnade Försvarsmakten en åtgärdsplan till Haverikommissionen, och den 21 mars i år meddelade Haverikommissionen att åtgärderna bedöms som tillfredsställande och att ärendet därmed är avslutat.

– Vi har fått rimliga och täckande svar på de rekommendationer vi gav Försvarsmakten, så vi är nöjda, säger Stefan Carneros, utredare vid SHK.

» Vi har fått rimliga och täckande svar på de rekommendationer vi gav Försvarsmakten. «

I sitt svar till Haverikommissionen presenterar Försvarsmakten fyra åtgärder som skulle vidtas som en följd av olyckan. Den första åtgärden är att ensa de modeller för riskhantering som tillämpas i Försvarsmakten för att säkerställa att de fungerar tillsammans.

Det andra är att undersöka möjligheten att införa ett elektroniskt lednings- och lägesuppföljningssystem för att bättre kunna följa upp övande enheter. Den tredje insatsen är att ta fram ett utbildningspaket om samövning med stridsfordon, medan den fjärde åtgärden handlar om att säkerställa att tekniken i fordonsparker hålls samman vid uppdateringar och modifieringar.

Att det dröjde nästan tre år från det att Försvarsmakten lämnade sin åtgärdsplan tills Haverikommissionen publicerade sitt officiella svar på densamma, beror främst på omsättning av personal hos SHK, enligt Stefan Carneros.

Liknande läsning:

– Det formella svaret har legat och dragit lite hos oss på grund av att vi bytt ordföranden under tiden och att andra utredningar kommit emellan. Men vi har sedan tidigare gett Försvarsmakten ett muntligt svar och det skiljer sig inte från det besked vi lämnar nu, säger han.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: