Senast publicerat
Senast publicerat:

Här upprättas Natos operationsplaner

Högkvartersbyggnaden inne på Shape är från 1967 när Nato flyttade från Frankrike till Belgien. Om tio år ska hela komplexet vara rivet och ersatt av en ny byggnad.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Shape är Natos militärstrategiska högkvarter och här utformas bland annat försvarsalliansens operationsplaner. Det svenska kontoret inne på Shape är Försvarsmaktens representation på plats och fungerar som en länk mellan ÖB och Natos överbefälhavare.

Linda Sundgren

I den vallonska staden Mons sju mil sydväst om Bryssel är Natos militärstrategiska högkvarter Supreme headquarters allied powers europe (Shape) beläget. Den taggtrådsinhägnade militärbasen breder ut sig över en cirka två kvadratkilometer stor yta och är som en stad i staden med bostadshus, sjukvårdsinrättningar, bensinmack, biograf, fotbollsplaner och skolor med undervisning upp till gymnasienivå. Vi stannar till med bilarna på parkeringen utanför stormarknaden Carrefour tillsammans med förvaltare Bertil Holmström, chef för managementavdelningen på det svenska NMR-kontoret (National military representative), och korpral Adina Petersen som arbetar med bland annat information och kommunikation vid NMR-kontoret. 

– Där borta kan man köpa och sälja bilar, säger Bertil Holmström och pekar mot en yta längre bort på parkeringen. Det finns en Facebookgrupp där folk lägger ut bilar till försäljning. Många gånger ska de flytta härifrån och har bråttom att bli av med bilarna så här kan man göra riktigt bra affärer. 

Liknande läsning:

En del av de 1.400 individer som tjänstgör på Shape bor också inne på basen och under vår rundtur passarer vi såväl radhuslängor som flerfamiljshus och fristående villor.

 – Man måste vara stationerad i minst tre år och ha familjen med sig för att få bo här och det är bara en tiondel av all personal som gör det. Framför allt är det östeuropéer och sydeuropéer som håller hårt i pengarna som väljer att bo här, säger Bertil Holmström.  

Bertil Holmström

Bertil Holmström

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1337--

”Man måste vara stationerad i minst tre år och ha familjen med sig för att få bo här och det är bara en tiondel av all personal som gör det”, säger förvaltare Bertil Holmström.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Byggnadsstilarna inne på Shape är en blandning av 100 år gamla, pittoreska tegelhus med spetsiga tak från tiden då området var en hästkapplöpningsbana till de institutionsliknande komplex som uppfördes under 60- och 70-talen när Shape flyttade hit från sin tidigare hemvist i Frankrike till moderna bostäder i blank, grå sten.

I entréhallen i högkvartersbyggnaden hänger porträtt av alla de män som varit överbefälhavare – Supreme allied commander Europe, Saceur, i Nato sedan alliansens begynnelse, från general Dwight Eisenhower som var först på befattningen 1950 till armégeneral Christopher G. Cavoli som leder organisationen i dag. 

– Det är alltid en amerikansk general som är Saceur, alltid en britt som är ställföreträdande och en tysk som är stabschef, säger Bertil Holmström. 

Jag lägger mitt fokus på operationer och krigsplanering. När du jobbar varenda kväll hinns inte alltid administrationen med.

Tillsammans med Allied command transformation (Act) som ligger i Norfolk, USA, är Shape ett av Natos två militärstrategiska högkvarter. Medan Act sköter utvecklingen av alliansens strategiska krigföring och förmågeutveckling ansvarar Shape för upprättandet av operationsplaner och genomförandet av alla operationer inklusive all styrkegenerering. Med anledning av det säkerhetspolitiska läget och den nya strategin och koncepten inom Nato pågår en omfattande revision av organisationens operationsplanering. Därtill kommer att omhänderta Finland och Sverige som nya Natomedlemmar. Sveriges representant i det arbetet är överste Anders Byrén, svensk nationell militärrepresentant, NMR, på Shape.    

– Vi har kommit långt med de nya operationsplanerna. Men som med all operationsplanering är det en kontinuerlig process som aldrig blir klar och när en operationsplan är slutförd börjar revideringen av näst, säger han när han tar emot i ett konferensrum inne i Shapes partnerskapsbyggnad där den svenska kontoret till del var inhyst fram tills 2022.  

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1052--

Anders Byrén tillsammans med sin ukrainske kollega överste Denys Kamentsev.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Han berättar att den stora frågan i operationsplaneringen nu är skyddet av Natos östra flank, där Sverige har ett strategiskt viktigt läge. Det ryska fullskaliga anfallskriget i Ukraina spelar en central roll för planeringen och ska mötas med kraft från Natos sida. 

– När kriget i Ukraina drog i gång hade Sacuer 4.000 soldater under sig, men de blev ganska snart 44.000 soldater. De ska i första hand verka avskräckande. Nato har också stående marina styrkor och airpolicing för bevakning av luftrummet, säger Anders Byrén. 

Samtliga Natos medlemsstater har en nationell representation på Shape. Därutöver finns själva staben som arbetar inom Natos kommandostruktur och som bemannas av personal från olika länder. Sedan Sverige blev medlem i försvarsalliansen har arbetsbördan ökat för dem som tjänstgör vid det svenska NMR-kontoret. 

– Jag lägger mitt fokus på operationer och krigsplanering. När du jobbar varenda kväll hinns inte alltid administrationen med, men jag försöker snickra ihop den så gott det går. Nu när vi blivit medlemmar måste Sverige också lära sig alla Natos system och krypton. Det kommer att ta år innan vi kan allt, säger Anders Byrén.

Det svenska NMR-kontoret har två huvuduppgifter att lösa. Det ena är att samverka med Shape i operativa frågor om pågående operationer och operationsplanering med tillhörande verksamhet som personal, logistik och så vidare. Det andra är att tillgodose informationsutbytet mellan högkvarteret i Stockholm och Nato samt att omhänderta den svenska personal som tjänstgör på Shape.  

– Vi på NMR-kontoret jobbar för Sverige, vi är som en utflyttad del av högkvarteret. Jag är länken mellan ÖB och Saceur och all information mellan Shape och Högkvarteret går via oss. Om Högkvarteret exempelvis vill överlämna en styrka till Nato, så går det genom oss, säger Anders Byrén. 

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1636--

Den svenska flaggan hissas på nationaldagen den 6 juni, vid det château strax utanför Shape där överste Anders Byrén bor med sin familj. Châteaut fungerar även som representationsbyggnad och ingår i den lokala krisberedskapen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Anders Byrén har ansvar för all svensk personal på Shape, vilket även inkluderar de som arbetar i Natos kommandostruktur. På NMR-kontoret tjänstgör sju individer – fyra officerare, två specialistofficerare och en civil medarbetare. Därutöver finns en samverkansgrupp som arbetar med den pågående krisen. I dagsläget arbetar även sex svenskar som Natoofficerare i kommandostrukturen på Shape och Sofcom, Special operations command. 

 – Jag håller de svenskar som arbetar här informerade om vad som sker i Sverige. Vi har också personaldagar och aktiviteter ihop och jag har möte med all svensk personal varje vecka, säger Anders Byrén.

Här duckar man inte för uppgifter utan jobbar på tills man är klar. Jag brukar börja runt 07.30 och sedan är det vänsterloop hela dagen. 

Nu ska antalet svenskar som tjänstgör vid Shape öka. NMR-kontoret får ytterligare en medarbetare efter sommaren och eventuellt fyra till inom ett år, även om det ännu inte är beslutat. Mer personal välkomnas samtidigt som det redan i dag är trångt i lokalerna som delas med det finska NMR-kontoret. Därutöver kommer cirka fem till efter sommaren.

– Vi har plats för åtta individer på kontoret, men inte för tolv, säger Bertil Holmström. Vi har gjort en begäran om mer utrymme, och den måste behandlas skyndsamt. 

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1417--

Förvaltare Bertil Holmström föredrar att ta cykeln när han förflyttar sig mellan olika platser inne på Shape.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Bertil Holmström, som tidigare tjänstgjort inom Nato som samverkansofficer vid Aircom, berättar att arbetsdagarna på Shape är långa och intensiva. 

– Här duckar man inte för uppgifter utan jobbar på tills man är klar. Jag brukar börja runt 07.30 och sedan är det vänsterloop hela dagen. 

Adina Petersen kom hit från Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, där hon jobbade som GSS/K efter värnpliktsutbildningen i marinen. Hon ser på Shape som en läroperiod inför sin fortsatta karriär i Försvarsmakten.  

– Det är väldigt spännande och en enorm erfarenhet att få lära sig hela Natostrukturen och förstå hur andra länders försvarsmakter fungerar. Jag är planerad att börja läsa på OP inom de närmaste åren och jag ser det som en stor fördel att ha den här erfarenheten med mig, säger hon. 

Adina Petersen

Adina Petersen

Flera av de svenskar som tjänstgör på Shape bor på ett separat område, Clos de Garenne, även kallat Svenskbyn, som ligger alldeles utanför Shape. Det inhägnade området hyrs av Förvarsmarsmakten och domineras av ett pampigt château. Intill finns en bostadslänga med tre radhuslägenheter, en fristående villa och ytterligare en byggnad med fyra lägenheter. I châteaut bor Anders Byrén med familj, men byggnaden används också för representation.

– Det pågår också diskussioner om ett nordiskt NSE (National support element red. anm.) inne på Shape. Där skulle mycket av den nationella administrationen och stödet förläggas liksom förvaring av viss utrustning. Beslut om detta behöver tas i år om vi ska gå vidare med det, säger Anders Byrén. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

Linda Sundgren
Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

Foto: Försvarsmakten

Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

– Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

– Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

– Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

– Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

– Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

Fakta

Köldskador

En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

Källa: 1177.se

Ur arkivet: