Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsministern vill se satsningar på personalen

Försvarsbudgeten utökas till 119 miljarder nästa år, enligt höstens budgetproposition. Försvarsminister Pål Jonson (M) säger till Officerstidningen att budgeten ger Försvarsmakten utrymme att satsa mer på såväl befintlig personal som på nyrekryteringar.

Redaktionen
Anders Wiklund/TT
Försvarsminister Pål Jonson (M) höll den 11 september en pressträff tillsammans med de försvarspolitiska talespersonerna från samarbetspartierna om budgetnyheter inom försvarsområdet.

I budgetpropositionen som regeringen presenterade den 20 september, förstärks försvarsbudgeten med ytterligare 700 miljoner nästa år. Tillsammans med uppräkningar till följd av bland annat inflationen, dollarkursen och de ökande drivmedelskostnaderna – vilket motsvarar runt 30 procent av hela budgeten – och tidigare beslut om mer resurser innebär det att anslagen till det militära försvaret ökar med 27 miljarder kronor till totalt 119 miljarder 2024.

Ett område som pekas ut som i behov av förstärkning är Försvarsmaktens personalförsörjning. Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att han delar Försvarsmaktens egen beskrivning av behovet att satsa mer på personalen.

– Vi har skapat utrymme i budgeten för att Försvarsmakten ska kunna genomföra de personalsatsningar som de har äskat pengar för, både på befintlig personal och för att kunna växa och anställa fler. Det kan handla om kompetensutveckling, att se över löner och så vidare. Nu är det upp till Försvarsmakten att tillsammans med arbetsmarknadens parter att enas om hur det här ska genomföras.

» Vi har skapat utrymme i budgeten för att Försvarsmakten ska kunna genomföra de personalsatsningar som de har äskat pengar för, både på befintlig personal och för att kunna växa och anställa fler. «

Även de värnpliktiga ska bli fler. År 2025 ska antalet rekryter öka till 8.000 individer, från årets cirka 5.500 värnpliktiga. Det innebär att Försvarsmakten måste utöka tillgången till sådant som instruktörer, boenden och personlig utrustning för att kunna omhänderta de växande värnpliktskullarna.

– Utökningen av antalet värnpliktiga är resultatet av det försvarsbeslut som fattades 2020, och jag förutsätter att Försvarsmakten tagit höjd för det. Men med tanke på de omfattande brister i tillgången på personlig utrustning som uppstod vid inrycket i augusti i år, utesluter jag inte att vi kommer att behöva vidta ytterligare politiska åtgärder kopplat till detta framöver, säger försvarsminister Pål Jonson. 

Stödet till Ukraina motsvarar hittills kostnader för Försvarsmakten på 19 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2024 kompenseras Försvarsmakten med två miljarder.

– Hur mycket vi kan ersätta beror främst på industrins produktionskraft. Det är långa köer till försvarsindustrin i dag, både i Sverige och i andra länder, och vi behöver ta höjd för att kompensera Försvarsmaktens för deras bidrag till Ukraina i flera år framöver, säger Pål Jonson och fortsätter:

Liknande läsning:

– Vi kan inte urholka vår försvarsförmåga på grund av stödet till Ukraina, det har vi varit tydliga med. Samtidigt som vi måste fortsätta att bidra. Annars riskerar vi att hamna i ett ännu sämre säkerhetsläge än det vi har i dag.

Pål Jonson anser att Sveriges förmåga att stå emot ett väpnat angrepp har ökat, även om det fortfarande behöver göras mer för att stärka det nationella försvaret.

– Vår förmåga är bättre än den var för några år sedan. Samtidigt pekar Försvarsmakten själva på att det finns begränsningar, bland annat i uthålligheten att utföra väpnad strid och i underhållsfunktioner.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det ska krävas mer än att bara ta sig igenom Officersprogrammet. Utbildningen måste utmana kadetterna och ge den nyutnämnde officeren något att verkligen vara stolt över, skriver Erik Windfäll.

    Redaktionen
    Erik Windfäll

    Jag är stolt över att studera till officer på Militärhögskolan Karlberg, men jag skulle vilja vara stoltare över min utbildning.

    Jag sökte till officer för att utmana mig själv och utvecklas som person men jag ska inte sticka under stol med att jag skulle önska mer av den teoretiska utbildningen på Officersprogrammet. En vanlig studievecka under årskurs ett kan se ut så här: Ett par frivilliga föreläsningar, två förmiddagar med fys, en frivillig engelska lektion, en dag med bara självstudier och ett seminarium. Det innebär ungefär sju schemalagda studietimmar i veckan. Resten av tiden kallas för självstudietid. I vintras hade vi dessutom två veckor helt utan lektioner. Försvarshögskolan räknar med att vi fyller dem själva.

    Det är så klart mitt eget ansvar att studera och nå de krav som ställs på mig för att bli en riktigt bra officer och kunna leda trupp i strid. Men för att kunna göra det så skulle jag önska mer av officersutbildningen. Den akademiska delen av utbildningen skulle kunna utvecklas mycket. Jag upplever att utbildningen är betydligt mindre krävande än på de flesta andra kandidatprogram, och att det ibland är väldigt otydligt vad vi förväntas lära oss.

    Det finns såklart delar i utbildningen som är riktigt bra och givande. Själv lärde jag mig mycket under min UGL-kurs. Sedan finns det andra delar som med mindre justeringar kan bli mycket bättre. Under vår första taktikkurs hade vi ett slutmoment där teorin skulle omsättas i något konkret. Det var ett av de få tillfällen då vi faktiskt skulle öva taktiskt tänkande. Tyvärr gick majoriteten av tiden åt till att förstå hur datorsimuleringen fungerade och hur man styrde den. Vi fick inte möjlighet att se om våra kunskaper faktiskt höll. Där finns en stor möjlighet till förbättring.

    Kadetterna är utvalda dels genom sin värnplikt och dels genom uttagningen till Officersprogrammet. De är målmedvetna, ambitiösa och stolta över sitt yrkesval och förtjänar en utbildning i världsklass både för sin egen och landets säkerhet. Jag anser inte att vi gynnas av en utbildning där det är svårt att misslyckas och där man kan ta sig igenom utbildningen utan att nå sin fulla kapacitet. Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

    Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

    Det finns en anledning till att jägarna är stolta över sin jägarbåge. Den symboliserar något som var utmanande och formande. Något som krävde mer än att bara dyka upp och hålla sig kvar. Min dröm är att varje nyutnämnd fänrik ska kunna känna samma sak inför sin stjärna. Att den ska stå för en utbildning som verkligen har format dem och som de är stolta över. Jag vill inte bara klara Officersprogrammet. Jag vill känna att det har krävt något av mig. Att det har tvingat mig att bli vassare på krigsvetenskap, taktik och strategi. Ju sämre säkerhetsläge, desto viktigare blir det att utbildningen faktiskt formar oss till de officerare Sverige behöver.

    Officersyrket kräver skärpa och förmåga att prestera under press. Då bör utbildningen också göra det.

    Ur arkivet: