Det försämrade omvärldsläget ställer nya och högre krav på Försvarsmakten och dess personal. Myndigheten behöver växa numerärt men också säkerställa att medarbetare vill stanna kvar. Med utgångspunkt i dåvarande ÖB:s dagorder om personalområdet från 2022, och när det arbetet fördelades ut i linjen, startade flygvapnet 2023 ett partsgemensamt arbete inom personalområdet för att identifiera utvecklings- och åtgärdsområden.
– Vi står inför fortsatt tillväxt och vi omsätter materielsystem. Vi är också Natoallierade, med alla de förändringar som det innebär. Allt detta aggregerat gör att det blir än viktigare att säkerställa behålla-perspektivet för personalen, en god arbetsmiljö och andra åtgärder för den operativa effekten, säger brigadgeneral Tommy Petersson, ställföreträdande flygvapenchef.
Han har lett styrgruppen som arbetat med ”Framåt”, som står för ”Flygvapnets revidering av mål och åtgärder på personalområdet”. Syftet har varit att identifiera och ge förslag på åtgärder som säkerställer att flygvapnet är en ”modern, konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare”. I gruppen har bland annat flygvapenförvaltaren, flygvapnets ekonomichef, flygvapnets HR-chef och HR-strateg samt fackliga representanter från arbetstagarorganisationerna, ATO, ingått.
– Vi valde från början metoden att göra detta helt partsgemensamt och har haft med alla fyra arbetstagarorganisationer som finns representerade i flygvapnet. Även flygvapnets centrala skyddsombud har ingått i styrgruppen, säger Tommy Petersson.
Jag skulle säga att flygvapnet i dag kontra flygvapnet på 10-talet är som natt och dag vad gäller synsättet kring distansarbete
Efter att gruppen identifierat ett antal temafrågor gick frågeställningar ut till alla förband och flottiljer i flygvapnet. Inom ramen för arbetsplatsträffar diskuterade personalen frågor om avtal och villkor, arbetsmiljö, materiel, lön och karriär- och kompetensutveckling. Arbetslagen formulerade därefter förslag på åtgärder inom dessa områden. Totalt kom flygvapnets anställda in med över 2 700 åtgärdsförslag. Dessa förslag prioriterades sedan av arbetsgrupper bestående av representanter för olika personalkategorier, förklarar Tommy Petersson.
– Utifrån arbetsgruppernas redovisningar och Flyg-
stabens klustringar har vi i styrgruppen sedan kokat ned detta till 80 åtgärdsförslag och en gemensam enhetlig bild som sammanställdes till slutrapporten.
Slutrapporten var färdig i slutet av oktober. Åtgärdsförslagen omfattar bland annat hållbar arbetssituation, effektivt nyttjande av kompetens och relevanta löner och villkor.
”Jag vill passa på att tacka alla medarbetare som har bidragit i arbetet och inkommit med förslag. Jag vill även tacka ATO för den goda samverkan. Det har verkligen varit ett tillsammans-arbete”, säger Tommy Petersson, ställföreträdande flygvapenchef.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Officerstidningen träffar Tommy Petersson och Henning Rothman, flygvapnets tillförordnade HR-chef vid intervjutillfället och numera HR-strateg sedan årsskiftet, på Flygstaben i Uppsala. Hit pendlar varje vecka ett stort antal medarbetare från orter som Luleå, Ronneby, Linköping och Såtenäs. Ett område som har haft särskilt fokus i arbetet är just frågan om pendling. ”Flygstabshus” är ett begrepp som funnits i flygvapnet de senaste åren och innebär att det ska finnas tillgängliga arbetsplatser på garnisonsorterna.
– Det är något som växte fram under pandemin och som vi har behållit. För att vara en modern och attraktiv arbetsgivare behöver vi kunna möjliggöra för att man kanske inte alltid behöver vara här på Flygstaben fysiskt måndag till fredag. Då behöver vi se till att det finns kontor på garnisonsorterna och så jobbar man kanske ett par dagar där och ett par dagar här, för att skapa en bättre ”work-life balance” för våra anställda, säger Tommy Petersson.
I rapporten föreslås att distansutbildning ska kunna möjliggöras i större utsträckning än i dag, för att minska behovet av pendling.
– Pandemin lärde oss att jobba digitalt och vi har helt andra möjligheter i dag med VTC:er (videotelekonferenser, reds.anm.) med olika sekretessnivåer. Jag skulle säga att flygvapnet i dag kontra flygvapnet på 10-talet är som natt och dag vad gäller synsättet kring distansarbete.
Men, konstateras det också, mycket av verksamheten är av sådan karaktär att arbetet behöver genomföras fysiskt på plats i flygvapnets lokaler. Däremot bör en ökad tillgång till flygstabshus bidra till att öka flexibiliteten för den militära personalen.
– I slutrapporten där vi tittar på åtgärder för en flexibel arbetssituation så är det en slutsats som vi har identifierat. Det handlar dels om att kunna sitta på en garnison närmare det egna hemmet, dels om att faktiskt kunna sitta i hemmet när det är möjligt, säger Henning Rothman.
Vilka är dina förhoppningar med Framåt?
– Ytterst är det att vi får starkare krigsförband. Det är det uppenbara svaret. Men sedan är det att vi ska vara en relevant del av arbetsgivaren där vi erbjuder arbetsmiljö, avtal och villkor, löner och utvecklingsmöjligheter som står i paritet med omvärlden. Vi tycker naturligtvis att vi är en attraktiv arbetsgivare i dag, men det här arbetet ger oss också kraft att fortsätta och bli ännu mer attraktiva och relevanta, säger Henning Rothman.
”Av de 2 700 åtgärdsförslagen var det flest åtgärdsförslag under rubriken arbetsmiljö. Där finns det ett stort mandat hos flygvapenchefen. Det har varit en aktiv tanke genom hela arbetet, att vi inte ska skapa en produkt som vi inte kan göra någonting med”, säger Henning Rothman, HR-strateg på Flygstaben.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Framåt-arbetets slutrapport utgjorde beslutsunderlag till flygvapenchefens direktiv för det fortsatta arbetet på personalområdet. Direktivet fattades i mitten av december och tydliggör vilka åtgärder som flygvapnet ska arbeta vidare med framåt. Det innehåller målsättningar, ansvarig för åtgärderna samt förväntat start- och leveransdatum.
– Vi har identifierat åtgärder som jag själv i min roll som flygvapenchef har mandat att åtgärda för att kunna vidta dem tidigt. Sedan finns det en rad åtgärder där alla mandat inte ligger hos mig. Det kan vara lönebildningsfrågor, villkorsfrågor och andra frågor som handlar om lagar, regler och förordningar som tar längre tid att åtgärda. De är inte mindre viktiga men de blir mindre omedelbara än de beslut som man själv kan fatta, säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman.
Han förklarar att han är nöjd med arbetet som bedrivits och menar att det är en styrka att flygvapnet har tagit ett helhetsgrepp på personalområdet.
– Det har varit lärorikt för alla inblandade tror jag. Att faktiskt ta sig tiden och sätta sig ner och titta på vad är det egentligen som utgör en väl fungerande arbetssituation på alla nivåer, säger Jonas Wikman och fortsätter:
– Vi har i dag en god bild av läget och en plan framåt. Det känns väldigt bra. Det finns fortfarande en frustration i organisationen för att de problem som vi har identifierat kvarstår, och det kommer de att göra ytterligare en tid. För detta arbete kommer att ta tid och det är många åtgärder som nu ska genomföras.
Vi har inte kapacitet att tillväxa i den takt som omvärlden försämras.
Ett område i slutrapporten handlar om arbetsbelastning. Enligt den senaste medarbetarundersökningen FM Vind upplever chefer på olika nivåer i flygvapnet generellt utmaningar med administration, hög arbetsbelastning och otillräcklig tillgång till personal, enligt slutrapporten. Av rapporten framgår att arbetsbelastningen av de flesta arbetslag upplevs som att den har varit alltför hög under en lång tid och anställda beskriver att det inte finns balans mellan uppgifter och resurser.
Upplever du att du som flygvapenchef har en balans mellan flygvapnets uppgifter och personalresurser?
– Det enkla svaret är nej. Men svaret är nej för att omvärlden ser ut som den gör. Personalresurserna är dimensionerande för oss och för vad vi klarar av att göra, och kommer att vara under överskådlig tid. Det är också på något vis karaktären av tillväxtfasen för Försvarsmakten i stort. Vi har inte kapacitet att tillväxa i den takt som omvärlden försämras, så personalresursen kommer att vara begränsande.
Införandet av projektets olika åtgärder har nu påbörjats. Bland de omedelbara åtgärderna med leverans första kvartalet i år återfinns flera punkter inom området ledning som ska genomföras på respektive organisationsenhet. Det handlar bland annat om att avsätta tid och arbetsgrupper för att identifiera och genomföra åtgärder för att minska och underlätta administrationen för chefer i flygvapnet.
Vad förväntar ni er att respektive OrgE ska göra?
– OrgE har en jättestor del i det här och på nivåer därunder. Många av åtgärderna handlar om arbetssätt, handlingsfrihet och flexibilitet i organisationen. Där kan vi från centralt håll leda, men på respektive OrgE måste man hitta lokala tillämpningar, säger Jonas Wikman.
En del av åtgärderna i direktivet är sådant som flygvapnet kommer att jobba med. För vissa av de föreslagna åtgärderna ligger mandatet på försvarsmaktsnivå, andra hos Arbetsgivarverket. I slutrapporten betonas behovet av en översyn av avtal för utlandstjänstgöring, med särskilt fokus på förändrade villkor för medföljande.
Är det några särskilda frågor som ni ser behöver lyftas till högre nivå?
– Utlandsdelarna är ett sådant område. Nu när vi ser en väsentligt högre andel av arbetstagare som ska tjänstgöra utomlands i Natostab och liknande så blir en översyn av URA-avtalet och den typen av frågor viktigare. Det är en fråga som inte är okänd, varken hos Försvarsmakten centralt eller i staten i övrigt. Men vår slutrapport ger ytterligare belysning av den frågan, säger Tommy Petersson.
Han betonar att arbetet inte slutar i och med att slutrapporten nu är färdig och att flygvapenchefens direktiv är fastställt.
– Under 2025 är detta en stående punkt på flygvapnets ASU (samverkansgrupp där arbetsgivare och fackförbund deltar, reds.anm.) och vi ska följa upp det kontinuerligt. Vår plan är också att ha en särskilt dedikerad kraft som följer upp implementeringen.
Kommer ni att kunna möta förväntningarna hos flygvapnets anställda tror ni?
– Jag kan inte lova guld och gröna skogar och att alla ska få allt. Men det finns inget viktigare än vår personal och i detta omvärldsläge – med denna förändringstakt, med omsättning av alla system, med Natointrädet – så är personalen the ”center of gravity” för att det ska funka, säger Tommy Petersson
Fakta
Framåt-arbetet
”Framåt” står för ”Flygvapnets revidering av mål och åtgärder på personalområdet”. Syftet med projektet är att stärka flygvapnets position som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Arbetet har tagit upp områden som avtal och villkor, arbetsmiljö, materiel, lön, karriär- och kompetensutveckling. Inom varje av dessa rubriker har åtgärder identifierats för att stärka personalområdet.
Källa: Slutrapport Framåt på personalområdet (FM2023-24809:5)
