Senast publicerat
Senast publicerat:

Ställföreträdande personaldirektören: ”Tystnadskultur är absolut ingenting vi vill ha”

Tystnadskultur

Foto: Björn Öberg

Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

Linda Sundgren

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

– Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

– Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

Liknande läsning:

 – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

Jonas ­Karlsson

Jonas Karlsson

Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

– En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

– Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

Fredrik Nordenmark

Fredrik Nordenmark

HR-strateg

– Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

”Nyheten i Expressen angående händelserna på Livgardet får mig att bli så förbannad. År 2026 uppdagas en skandal utan dess like. Hur har det här kunnat fortgå utan att någon har reagerat”, undrar Maria Levin i ett öppet brev till ÖB Michael Claesson.

Josefine Owetz
Soldater uppställda, bakifrån

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Bäste överbefälhavare, jag klev in i Försvarsmakten som värnpliktig 1997 och har sedan dess varit organisationen trogen. Vår värdegrund i Försvarsmakten har under dessa år utmejslats och förfinats. Det kan knappast ha undgått någon anställd i myndigheten idag vad vår värdegrund är och vad den kräver av oss anställda. Jag är helt enig om värdegrundens innebörd, kan stå helt bakom den och försöker alltid att efterleva den – både som chef och som medarbetare.

Jag har på senare år också lokalt föreläst om värdegrunden utifrån egna erfarenheter både som chef och anställd, vilket inte har varit självklart för mig. Jag har aldrig velat förknippas med att vara ”rödstrumpa” (i backspegeln förstår jag att det beror på att jag inte vill hamna i ett utanförskap).

Nyheten i Expressen angående händelserna på Livgardet får mig att bli så förbannad. År 2026 uppdagas en skandal utan dess like. Hur har det här kunnat fortgå utan att någon har reagerat? Hur kan man få avsluta sin anställning på eget bevåg istället för att bli skild från tjänsten och utkastad från Försvarsmakten? Varför är två anställda fortfarande kvar utan större reprimander? Redan din företrädare var otroligt tydlig, särskilt i samband med Metoo-rörelsen, att det råder nolltolerans mot trakasserier och ovälkommet beteende. Hur kommer det sig då att det fortfarande är så tandlöst?

Dessa övertramp och i vissa fall regelrätta brott får inte proportionerliga konsekvenser

Idag var det kämpigt att ta på sig uniformen och stå för en trovärdighet som uniformen är en symbol för. Tidigare har jag kunnat tänka att jag gör vad jag kan för att bättra organisationen. Jag har också sagt till mina kollegor att det finns enstaka individer oberoende av varandra som idag gör övertramp och att det får konsekvenser. Det är ju helt fel. Dessa övertramp och i vissa fall regelrätta brott får inte proportionerliga konsekvenser, de är systematiska och sammankopplade. Vi skyddar fortfarande förövaren och ”den svage” kommer för alltid känna skuld till det som hänt.

Jag förväntar mig krafttag och förändring i disciplinnämnden där det borde bli hårdare påföljder om man kan se ”att någon uppenbart har brustit i värdegrunden även om det saknas fysiska bevis och ord står mot ord”.  Frasen är tagen ur minnet från en händelse som utreddes lokalt vid ett förband runt 2022 efter en incident på en lillejulsfest.

Jag måste erkänna att den senaste händelsen som media beskriver på Livgardet verkligen får mig att fundera över om det här är en organisation jag vill fortsätta vara verksam i efter 29 års delaktighet. Detta beror framför allt på att just värdegrundsfrågor och incidenter som påverkar kollegor för resten av livet inte får de konsekvenser som uttalats av högsta chefen. Detta är inte trovärdigt.

Jag skriver till dig för att du är den som bestämmer och på riktigt kan göra skillnad. Jag önskar samma handlingskraft i dessa frågor som vår snabba omställning till höjd operativ effekt. De två frågorna går hand i hand!

Tack för att du tog dig tid att läsa detta brev.

Hälsningar major Maria Levin

Denna text mejlades till överbefälhavare Michael Claesson den 30 april. Texten ovan är en något bearbetad version.   

Ur arkivet: