Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit läggs ner

Försvarsmaktsanställda har kunnat kombinera en militär karriär med en elitidrottssatsning inom ramen för FM Elit. Nu läggs programmet ner. En intern utvärdering menar att det inte har ökat myndighetens synlighet, påverkat rekrytering eller inspirerat till fysisk aktivitet. Från tidigare deltagare lyfts kritik mot att Försvarsmakten inte tar hänsyn till en extern utrednings rekommendationer.

Maria Widehed

2025-12-12

FM Elit lanserades i början av 2000-talet för att ge Försvarsmakten ökad synlighet och stärka varumärket, samtidigt som elitidrottare skulle kunna kombinera sin idrottssatsning med en militär karriär. Programmet omfattar deltagare från flera sporter som via tävlingar, sociala medier och offentliga evenemang ska synliggöra myndigheten och inspirera Försvarsmaktens anställda.

Pågående FM Elit 2025 omfattar åtta deltagare. Generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet, beslutade tidigare i år att effekterna av satsningen skulle utvärderas innan beslut om en eventuell fortsättning för 2026 fattades. Beslutet motiverades med att det är ett förändrat omvärldsläge, ÖB Michael Claessons vilja att fokusera på krigsförbanden och den ansträngning det innebär för organisationen att växa numerärt.

Under våren 2025 har en utvärdering genomförts med syfte att bedöma om verksamheten lever upp till målsättningen om ökad synlighet för Försvarsmakten, effekter på rekryteringen samt att inspirera personal till fysisk aktivitet.

Utvärderingen bygger på en extern utredning gjord av Beyond Research och är baserad på djupintervjuer med deltagare och deras chefer, liksom en analys av medial uppmärksamhet och inhämtade synpunkter från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och hr-avdelning samt Försvarsmaktens hr-centrum.

Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig.

”Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig”, nämner en deltagare i de externt genomförda intervjuerna, medan en annan lyfter idrottens roll i samhället och att det är ”bra att Försvarsmakten är med och syns i de sammanhangen”. Både deltagare och chefer beskriver att FM Elit ses som förebilder, samt är viktiga för intern kunskapsspridning och samhörighet på förbanden. Vissa chefer lyfter fram att programmet gör det möjligt att behålla individer som annars hade riskerat att lämna Försvarsmakten.

Samtidigt visar den externa utvärderingen att stödet på förbanden varierar och att ett fåtal chefer ifrågasätter det direkta värdet. En del chefer lyfter att det kan vara utmanande att planera verksamheten runt frånvaron samt att deltagarnas kompetens inom exempelvis träning och mental förmåga inte systematiskt tas till vara inom organisationen. ”Det är viktigt att man placerar individerna på rätt enheter så de har förutsättningar att göra både och”, uttrycker sig en chef.

En majoritet av de intervjuade deltagarna och cheferna uttrycker en vilja att se FM Elit växa och utvecklas strategiskt samt lämnar önskemål om tydligare central styrning och intern kommunikation om det strategiska syftet med satsningen.

Liknande läsning:

Den externt genomförda utvärderingens sammanfattande rekommendationer är att stärka den interna förankringen, skapa en samordnad kommunikationsstruktur genom en central funktion samt att utveckla mätbara mål och nyckeltal för FM Elits påverkan för att ”motivera satsningen i konkurrens med kärnverksamhet”.

I Försvarsstabens utvärdering, som bygger på bland annat slutsatserna i den externa utvärderingen, sammanfattar man det som att försvarsgrenar och stridskrafter till största del är positiva till FM Elit: ”Man anser att de är ambassadörer för Försvarsmakten och bidrar till varumärkesbyggnad, rekrytering, inspiration, ledarskap och vana att arbeta med mål inom fysisk träning. De höjer också förbandsandan inom Försvarsmakten och öppnar upp för en bra dialog med idrottsintresserade”. Samtidigt konstateras att ”inom Försvarsstaben är uppfattningen tydlig. FM Elit i nuvarande tappning bidrar inte med de effekter som stipulerats i huvudsyftet med verksamheten”.

Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elit-idrottare.

Man konstaterar vidare att den mediala synligheten har varit begränsad, huvuddelen av exponeringen har Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat, stått för. En satsning som leds av Militärhögskolan Karlberg och Försvarsmaktens enhet för idrott och fysisk prestationsförmåga, FMIF.

Ekonomiskt beräknar man att FM Elit har kostat cirka 16 miljoner kronor under 2023 och 2024, inklusive deltagarnas arbetstid, resor, utrustning och startavgifter. Det uppskattade värdet på den mediala exponeringen beräknas till under hälften av detta.

I utvärderingen lyfts också hur Försvarsstabens hr-avdelning inte har sett FM Elit nämnas i någon av de undersökningar som de har genomfört kopplat till drivkrafter att söka sig till, eller stanna kvar i, Försvarsmakten. Budskapet från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och Försvarsmaktens hr-Centrum är att inga effekter kan påvisas hos Försvarsmaktens rekryteringsmålgrupper av FM Elit-deltagarnas närvaro vid olika event och i sociala medier. Försvarsstaben skriver som slutsats i sin utvärdering att: ”FM Elit har ingen eller ytterst liten påverkan vad gäller effekter på Försvarsmaktens rekrytering.”

FM Elit avvecklas som centralt program den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsvarande aktiviteter i egen regi.

– Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elitidrottare, säger Michael Cherinet.

Officerstidningen har däremot inte fått svar på ställda frågor om Försvarsstabens anser att FM Elit har haft rätt förutsättningar att göra skillnad på kravställda målsättningar eller hur man ser på möjligheten att fortsätta driva satsningen decentraliserat.

Fakta

FM Elit

FM Elit är en satsning som innebär att elitidrottare har en möjlighet att kombinera anställning i Försvarsmakten med en idrottskarriär. Antagna kan ägna 50 procent av sin normala arbetstid till sin elitsatsning. Kravet är att man som minst tillhör nationell elit.

Försvarsmakten ställer krav på att deltagarna ökar synlighet för Försvarsmakten genom sociala och traditionella medier, marknadsföring vid tävlingar, föreläsningar, event och prisutdelningar. FM Elit har också i uppdrag att inspirera Försvarsmaktens personal till fysisk aktivitet.

Programmet läggs ner 2026.

Röster om FM Elit från deltagare:

Fanjunkare Malin Hjalmarsson, Livgardet, FM Elit 2010 till 2025. Multisport, del av Försvarsmakten multisportteam, Swedish Armed Forces Adventure Team, SAFAT:

”Jag hade aldrig haft förutsättningarna att ta tre VM-guld, två VM-silver och vara rankad bäst i världen under de senaste fem åren om jag inte haft FM Elit. Med tanke på mängden träningstimmar som krävs i just multisport hade jag inte kunnat jobba heltid och samtidigt få ihop träningen och tävlingarna. Mitt förband har stöttat min satsning och gett mig förutsättningarna genom en placering där det funkar att jobba 50 procent.

Jag anser att jag framför allt lokalt har påverkat väldigt mycket. Externt har efterfrågan varit stor att komma ut och föreläsa samt utbilda i fysiskt stridsvärde. Jag tycker det är väldigt tråkigt att projektet läggs ner. Samtidigt behövs det ses över hur man ska nyttja atleterna än mer i marknadsföring, rekrytering och utbildning, men det intresset har inte funnits från högre ort.”

Hr-specialist Paulina Hermansson, Försvarsmaktens hr-Centrum, tidigare Älvsborgs amfibieregemente, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”FM Elit har inneburit att jag inte tvingats välja mellan min elitidrott och min anställning. Jag har kontinuerligt visat upp mitt arbete med FM Elit på mina sociala medier, berättat om min karriär i Försvarsmakten såväl som tidvis och kontinuerligt tjänstgörande soldat som nu när jag är civilanställd. På så sätt har jag nått ut till bland annat flertalet tjejer som valt att påbörja ett engagemang i Försvarsmakten. Jag har också engagerat mig som fysombud och pushat för den fysiska aktiviteten för såväl den militära personalen, som den civila som också ska ha en uthållighet i händelse av höjd beredskap.

Det är otroligt tråkigt med nedläggningen – för oss som idrottare och anställda – men även för att det varit ett uppdrag som jag anser lyft fram Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare, även för folk som elitidrottar. Jag anser att det har gett ett signalvärde att fysisk aktivitet är viktigt. Jag hade gärna sett att man genomförde de åtgärder som rekommenderades i den externa utvärderingen och gav det ett år. Nu hoppas jag att man kommer se positivt på att behålla FM Elit ute på stridskrafterna, att det är en viktig resurs som går att använda sig av på många olika sätt.”

Fanjunkare Philippa Magnusson, tidigare Blekinge flygflottilj, F 17, FM Elit 2019 till 2022. Landslagsledare ungdomar inom fälttävlan, tränare och ryttare:

”FM Elit möjliggjorde att jag kunde representera Sverige vid EM i Luhmühlen 2019 och kunde OS-satsa till Tokyo. Mitt stora mål var OS i Paris 2024, men då sa mitt förband nej till att jag jobbade halvtid – då valde jag att säga upp mig och de förlorade en specialistofficer. Jag upplever att FM Elit tas emot väldigt olika på olika förband. Gör man inte detta centralt tror jag inte det blir något av det.

Jag tror att satsningen har gjort stort avtryck inom ridsporten. Försvarsmakten vill ha drivna kvinnor, då är detta en jättebra plats att synas på. Värdet av att nå ut till tjejer här är jag övertygad om är större än när de ser ett videoklipp, det är bara en fråga om hur man mäter. Jag har exempelvis två tjejer i landslaget nu som gör värnplikten. Man behöver utvärdera FM Elit ur ett mer långsiktigt perspektiv, där vi ser vikten av att vara ute och träffa ungdomar på många olika platser.”

Sergeant Oscar Ovegren, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband FMTIS, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”Jag är jättetacksam över att ha fått göra ett år. FM Elit har möjliggjort att jag kunnat prestera på SM-elitnivå i båda mina idrotter. Jag har representerat Försvarsmakten på Malta, i Nederländerna och Tyskland med bra resultat, vilket jag upplever har varit väldigt positivt för hur andra länder ser på den nya Natomedlemmen Sverige. Även på mitt hemmaförband har satsningen tagits emot positivt.

Det vi gör är att motivera och inspirera befintlig personal samt visa upp att Försvarsmakten består av fysiskt bra tränade individer. Detta är en vanlig målsättning internationellt, Tyskland har exempelvis över hundra anställda skidskyttar i försvaret. De elitsatsar på bredd och har runt tusen anställda i motsvarande program som FM Elit.

En missvisande aspekt i utvärderingen är de ekonomiska beräkningarna. Man beräknar att en individ kostar en miljon per år. Det finns så klart de som har höga transport- och tävlingskostnader, men jag kan träna och tävla nära min arbetsplats och har kostat max tiotusen kronor under ett år utöver kostnad för förlorad arbetstid – men jag har inte två miljoner i årslön, om man säger så.”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: FM Elit

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt

MSU24

3D-skanning kan lösa mätproblem med nya uniformssystemet

Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet markstridsuniform 24 uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning. Det uppger företrädare för Försvarsmaktens logistik i en intervju med Officerstidningen.

Linda Sundgren

2026-07-02

På bara några år har antalet värnpliktiga som påbörjar grundutbildningen ökat kraftigt, från 5 000 år 2020 till 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna tillsammans med fler anställda, fler hemvärnssoldater, fler reservofficerare och mer frivilligpersonal ökar trycket på Försvarsmaktens logistik, FM log, som har till uppgift att tillgodose behovet av personlig utrustning i organisationen.

– Antalet pårustningar har mer än dubblerats de senaste fem åren och det sker ungefär 25 000 pårustningar inom myndigheten varje år. Vi svarar för cirka 15 000 artiklar och ska kunna utrusta personalen med rätt storlekar i alla klimat. Det är en ganska komplex uppgift, säger överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för TVK log (Teknik- och vidmakthållandekontor logistik) vid FM log.

Som personlig utrustning räknas den utrustning som soldaten bär på kroppen, förutom eldhandvapen och kommunikationssystem. Vid inrycken 2023 rådde akut brist på flera persedlar som kängor, termosar och regnkläder, och officerare ombads lämna in sina ryggsäckar för att förbanden skulle klara av att utrusta de värnpliktiga. Enligt kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log, är de problemen till stora delar lösta.

– Vi har köpt in regnkläder och termosar till förbannelse, höll jag på att säga, och vår uppfattning är att det kommer att finnas fullständig personlig utrustning till alla som rycker in i år. Men det finns fortfarande brister, framför allt på vissa storlekar, och då får vi använda substitut istället eller omfördela utrustning mellan förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter intryck, säger han.

Ett exempel på utrustning som ännu inte finns i tillräcklig mängd är marschkänga 90 med stålhätta. Framför allt handlar det om brist på de minsta och de största storlekarna.

– Det är ytterlighetsmåtten på storlekskurvan som vi beställer från som är utmaningen. Vi har allt från storlek 32 till storlek 52. Vi har också fler kvinnor i försvaret idag och de tenderar att ha smalare hälar än män så vi har fler faktorer att ta hänsyn till när det kommer till storlekar, säger Per Wendel.

Ibland kan bristen på utrustning lösas genom omfördelning mellan förbanden, berättar Ola Hansson. Exempelvis kan kroppsskydd skickas mellan förråden för att alla ska kunna få utrustning som passar.

– Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika modeller där en del är anpassade för kvinnor och en del för andra kategorier. Tar någon fel kroppsskydd kommer det uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson och fortsätter:

– Vi kommer att göra veckovisa uppföljningar under hela sommaren på de förband som har inryck, för att säkerställa att de värnpliktiga får avsedd utrustning.

Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas.

Redan nu vet man att det råder brist på vinterutrustning, som exempelvis kängor. Därför kommer man vänta med tilldelning av vinterutrustning till längre fram i höst.

– Ambitionen är att det ska finnas tillräckligt med vinterkängor i vinter, och vi håller på att anskaffa för fullt just nu. Kvarstår brister kommer det att lösas med substitut, säger Ola Hansson.

Ersättning via substitut handlar om att förbanden själva tillåts köpa in personlig utrustning om den inte finns i tillräcklig mängd i organisationen.

– Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas. Mandatet ligger på upp till 700 000 kronor per organisationsenhet. Men man kan inte gå till vilken butik som helst och handla, utan måste vända sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med, säger överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log.

Problemen med att tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse.

– På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter:

– Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater.

Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något.

Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt.

– Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson.

För att få leveranser av utrustning i tid krävs framförhållning. Om avtal redan finns kan Försvarsmakten göra inköp på egen hand, något som enligt Fredrik Gustafsson ofta tar mellan tre och tolv månader från beställning till leverans. Ny materiel köps in via Försvarets materielverk, FMV, och är en betydligt mer omfattande process.

Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna.

Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontrollmätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror.

– För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson.

I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut.

– Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel.

När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kropsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas, säger Per Wendel.

Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra.

Samtidigt kommer rapporter om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som försvarsdebattören Taktisk har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen.

– Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation, säger Per Wendel.

Att det uppstått problem trots att uniformssystemet testades innan tillverkningen startade, tror Per Wendel beror på att projektet drivits av flera länder tillsammans.

– Det har hela tiden varit en jämkning av krav. Vi kanske har velat ställa vissa krav som övriga länder inte hållit med om och då har det blivit en jämkning. Men delar av systemet fungerar väldigt bra, som underkläder och lager två. Det är riktigt bra grejer, säger han och fortsätter:

– Vi vidarebefordrar informationen om våra erfarenheter av uniformssystemet till FMV för att försöka få till förändringar, men det är svårt när det ska vara en gemensam design än så länge.

Leverantören av MSU 24 är det norska företaget Oskar Pedersen A/S, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten.

– Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel.

Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit läggs ner

Liknande läsning:

Röster om FM Elit från deltagare:

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Mest läst:

Läs mer:

Läs mer:

Ur arkivet: