Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit läggs ner

Försvarsmaktsanställda har kunnat kombinera en militär karriär med en elitidrottssatsning inom ramen för FM Elit. Nu läggs programmet ner. En intern utvärdering menar att det inte har ökat myndighetens synlighet, påverkat rekrytering eller inspirerat till fysisk aktivitet. Från tidigare deltagare lyfts kritik mot att Försvarsmakten inte tar hänsyn till en extern utrednings rekommendationer.

Maria Widehed
Team SAFAT i Ecuador
FM Elit avvecklas som centralt program från och med den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsvarande aktiviteter i egen regi. På bilden syns delar av multisportlaget Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat, under en tävling i Ecuador.

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

FM Elit lanserades i början av 2000-talet för att ge Försvarsmakten ökad synlighet och stärka varumärket, samtidigt som elitidrottare skulle kunna kombinera sin idrottssatsning med en militär karriär. Programmet omfattar deltagare från flera sporter som via tävlingar, sociala medier och offentliga evenemang ska synliggöra myndigheten och inspirera Försvarsmaktens anställda.

Pågående FM Elit 2025 omfattar åtta deltagare. Generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet, beslutade tidigare i år att effekterna av satsningen skulle utvärderas innan beslut om en eventuell fortsättning för 2026 fattades. Beslutet motiverades med att det är ett förändrat omvärldsläge, ÖB Michael Claessons vilja att fokusera på krigsförbanden och den ansträngning det innebär för organisationen att växa numerärt.

Under våren 2025 har en utvärdering genomförts med syfte att bedöma om verksamheten lever upp till målsättningen om ökad synlighet för Försvarsmakten, effekter på rekryteringen samt att inspirera personal till fysisk aktivitet.

Utvärderingen bygger på en extern utredning gjord av Beyond Research och är baserad på djupintervjuer med deltagare och deras chefer, liksom en analys av medial uppmärksamhet och inhämtade synpunkter från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och hr-avdelning samt Försvarsmaktens hr-centrum.

Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig.

”Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig”, nämner en deltagare i de externt genomförda intervjuerna, medan en annan lyfter idrottens roll i samhället och att det är ”bra att Försvarsmakten är med och syns i de sammanhangen”. Både deltagare och chefer beskriver att FM Elit ses som förebilder, samt är viktiga för intern kunskapsspridning och samhörighet på förbanden. Vissa chefer lyfter fram att programmet gör det möjligt att behålla individer som annars hade riskerat att lämna Försvarsmakten.

Samtidigt visar den externa utvärderingen att stödet på förbanden varierar och att ett fåtal chefer ifrågasätter det direkta värdet. En del chefer lyfter att det kan vara utmanande att planera verksamheten runt frånvaron samt att deltagarnas kompetens inom exempelvis träning och mental förmåga inte systematiskt tas till vara inom organisationen. ”Det är viktigt att man placerar individerna på rätt enheter så de har förutsättningar att göra både och”, uttrycker sig en chef.

En majoritet av de intervjuade deltagarna och cheferna uttrycker en vilja att se FM Elit växa och utvecklas strategiskt samt lämnar önskemål om tydligare central styrning och intern kommunikation om det strategiska syftet med satsningen.

Liknande läsning:

Den externt genomförda utvärderingens sammanfattande rekommendationer är att stärka den interna förankringen, skapa en samordnad kommunikationsstruktur genom en central funktion samt att utveckla mätbara mål och nyckeltal för FM Elits påverkan för att ”motivera satsningen i konkurrens med kärnverksamhet”.

I Försvarsstabens utvärdering, som bygger på bland annat slutsatserna i den externa utvärderingen, sammanfattar man det som att försvarsgrenar och stridskrafter till största del är positiva till FM Elit: ”Man anser att de är ambassadörer för Försvarsmakten och bidrar till varumärkesbyggnad, rekrytering, inspiration, ledarskap och vana att arbeta med mål inom fysisk träning. De höjer också förbandsandan inom Försvarsmakten och öppnar upp för en bra dialog med idrottsintresserade”. Samtidigt konstateras att ”inom Försvarsstaben är uppfattningen tydlig. FM Elit i nuvarande tappning bidrar inte med de effekter som stipulerats i huvudsyftet med verksamheten”.

Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elit-idrottare.

Man konstaterar vidare att den mediala synligheten har varit begränsad, huvuddelen av exponeringen har Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat, stått för. En satsning som leds av Militärhögskolan Karlberg och Försvarsmaktens enhet för idrott och fysisk prestationsförmåga, FMIF.

Ekonomiskt beräknar man att FM Elit har kostat cirka 16 miljoner kronor under 2023 och 2024, inklusive deltagarnas arbetstid, resor, utrustning och startavgifter. Det uppskattade värdet på den mediala exponeringen beräknas till under hälften av detta.

I utvärderingen lyfts också hur Försvarsstabens hr-avdelning inte har sett FM Elit nämnas i någon av de undersökningar som de har genomfört kopplat till drivkrafter att söka sig till, eller stanna kvar i, Försvarsmakten. Budskapet från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och Försvarsmaktens hr-Centrum är att inga effekter kan påvisas hos Försvarsmaktens rekryteringsmålgrupper av FM Elit-deltagarnas närvaro vid olika event och i sociala medier. Försvarsstaben skriver som slutsats i sin utvärdering att: ”FM Elit har ingen eller ytterst liten påverkan vad gäller effekter på Försvarsmaktens rekrytering.”

FM Elit avvecklas som centralt program den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsvarande aktiviteter i egen regi.

– Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elitidrottare, säger Michael Cherinet.

Officerstidningen har däremot inte fått svar på ställda frågor om Försvarsstabens anser att FM Elit har haft rätt förutsättningar att göra skillnad på kravställda målsättningar eller hur man ser på möjligheten att fortsätta driva satsningen decentraliserat.

Fakta

FM Elit

FM Elit är en satsning som innebär att elitidrottare har en möjlighet att kombinera anställning i Försvarsmakten med en idrottskarriär. Antagna kan ägna 50 procent av sin normala arbetstid till sin elitsatsning. Kravet är att man som minst tillhör nationell elit.

Försvarsmakten ställer krav på att deltagarna ökar synlighet för Försvarsmakten genom sociala och traditionella medier, marknadsföring vid tävlingar, föreläsningar, event och prisutdelningar. FM Elit har också i uppdrag att inspirera Försvarsmaktens personal till fysisk aktivitet.

Programmet läggs ner 2026.

Röster om FM Elit från deltagare:
Malin Hjalmarsson, Team SAFAT

Malin Hjalmarsson, Försvarsmakten multisportteam, Swedish Armed Forces Adventure Team, SAFAT.

Foto: Combat Camera

Fanjunkare Malin Hjalmarsson, Livgardet, FM Elit 2010 till 2025. Multisport, del av Försvarsmakten multisportteam, Swedish Armed Forces Adventure Team, SAFAT:

”Jag hade aldrig haft förutsättningarna att ta tre VM-guld, två VM-silver och vara rankad bäst i världen under de senaste fem åren om jag inte haft FM Elit. Med tanke på mängden träningstimmar som krävs i just multisport hade jag inte kunnat jobba heltid och samtidigt få ihop träningen och tävlingarna. Mitt förband har stöttat min satsning och gett mig förutsättningarna genom en placering där det funkar att jobba 50 procent.

Jag anser att jag framför allt lokalt har påverkat väldigt mycket. Externt har efterfrågan varit stor att komma ut och föreläsa samt utbilda i fysiskt stridsvärde. Jag tycker det är väldigt tråkigt att projektet läggs ner. Samtidigt behövs det ses över hur man ska nyttja atleterna än mer i marknadsföring, rekrytering och utbildning, men det intresset har inte funnits från högre ort.”

Paulina Hermansson

Paulina Hermansson, Försvarsmaktens hr-Centrum, tävlar i tyngdlyftning och funktionell fitness.

Foto: Kim Joelsson, Kjphotodesign

Hr-specialist Paulina Hermansson, Försvarsmaktens hr-Centrum, tidigare Älvsborgs amfibieregemente, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”FM Elit har inneburit att jag inte tvingats välja mellan min elitidrott och min anställning. Jag har kontinuerligt visat upp mitt arbete med FM Elit på mina sociala medier, berättat om min karriär i Försvarsmakten såväl som tidvis och kontinuerligt tjänstgörande soldat som nu när jag är civilanställd. På så sätt har jag nått ut till bland annat flertalet tjejer som valt att påbörja ett engagemang i Försvarsmakten. Jag har också engagerat mig som fysombud och pushat för den fysiska aktiviteten för såväl den militära personalen, som den civila som också ska ha en uthållighet i händelse av höjd beredskap.

Det är otroligt tråkigt med nedläggningen – för oss som idrottare och anställda – men även för att det varit ett uppdrag som jag anser lyft fram Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare, även för folk som elitidrottar. Jag anser att det har gett ett signalvärde att fysisk aktivitet är viktigt. Jag hade gärna sett att man genomförde de åtgärder som rekommenderades i den externa utvärderingen och gav det ett år. Nu hoppas jag att man kommer se positivt på att behålla FM Elit ute på stridskrafterna, att det är en viktig resurs som går att använda sig av på många olika sätt.”

Philippa

Fanjunkare Philippa Magnusson är landslagsledare för ungdomar inom fälttävlan, tränare och ryttare.

Foto: Elin Nestorsson

Fanjunkare Philippa Magnusson, tidigare Blekinge flygflottilj, F 17, FM Elit 2019 till 2022. Landslagsledare ungdomar inom fälttävlan, tränare och ryttare:

”FM Elit möjliggjorde att jag kunde representera Sverige vid EM i Luhmühlen 2019 och kunde OS-satsa till Tokyo. Mitt stora mål var OS i Paris 2024, men då sa mitt förband nej till att jag jobbade halvtid – då valde jag att säga upp mig och de förlorade en specialistofficer. Jag upplever att FM Elit tas emot väldigt olika på olika förband. Gör man inte detta centralt tror jag inte det blir något av det.

Jag tror att satsningen har gjort stort avtryck inom ridsporten. Försvarsmakten vill ha drivna kvinnor, då är detta en jättebra plats att synas på. Värdet av att nå ut till tjejer här är jag övertygad om är större än när de ser ett videoklipp, det är bara en fråga om hur man mäter. Jag har exempelvis två tjejer i landslaget nu som gör värnplikten. Man behöver utvärdera FM Elit ur ett mer långsiktigt perspektiv, där vi ser vikten av att vara ute och träffa ungdomar på många olika platser.”

1000003974

Tom Theime, Stockholms amfibieregemente, Justina Lundberg, Fjärde sjöstridsflottiljen, Oscar Ovegren, Ledningsregementet, Julia Pettersson, Skaraborgs regemente.

Foto: Privat

Sergeant Oscar Ovegren, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband FMTIS, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”Jag är jättetacksam över att ha fått göra ett år. FM Elit har möjliggjort att jag kunnat prestera på SM-elitnivå i båda mina idrotter. Jag har representerat Försvarsmakten på Malta, i Nederländerna och Tyskland med bra resultat, vilket jag upplever har varit väldigt positivt för hur andra länder ser på den nya Natomedlemmen Sverige. Även på mitt hemmaförband har satsningen tagits emot positivt.

Det vi gör är att motivera och inspirera befintlig personal samt visa upp att Försvarsmakten består av fysiskt bra tränade individer. Detta är en vanlig målsättning internationellt, Tyskland har exempelvis över hundra anställda skidskyttar i försvaret. De elitsatsar på bredd och har runt tusen anställda i motsvarande program som FM Elit.

En missvisande aspekt i utvärderingen är de ekonomiska beräkningarna. Man beräknar att en individ kostar en miljon per år. Det finns så klart de som har höga transport- och tävlingskostnader, men jag kan träna och tävla nära min arbetsplats och har kostat max tiotusen kronor under ett år utöver kostnad för förlorad arbetstid – men jag har inte två miljoner i årslön, om man säger så.”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: