Senast publicerat
Senast publicerat:

”Vi officerare är rörliga, men våra villkor är inte det”

Daniel Lagrell och Christian Eriksson Nordlund, elever vid Högre officersprogrammet

Foto: Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När årskullen från Högre officersprogrammet tog examen i juni markerade det inte bara en viktig milstolpe i karriären.  Nu efter semestern inleds för många  också en ny, krävande vardag där veckopendling mellan bostad och arbetsort blir verklighet. Det är en situation som påverkar både officerare och deras familjer, men som fortfarande möts med föråldrade villkor.

Efter examen placeras vi i samverkan med den egna enheten och Försvarsmaktens chefsförsörjningssektion (CFS). Även om egna önskemål tas i beaktande är det ytterst inte vi själva som väljer placering. Beslutet gäller ofta i tre år. Rollen som major eller överstelöjtnant kräver geografisk rörlighet – något som är förståeligt i ett yrke där rikets säkerhet står i centrum, men som inte mildrar de personliga konsekvenserna.

Vi är inte ensamma om att pendla i jobb. Men i en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna och hållbara.

Förlegade villkor möter nya krav

I dag erbjuds en officer som veckopendlar följande:
• Pendlingsersättning på 5 800 kronor per månad (skattepliktig)
• En betald resa tur och retur varje vecka
• Boende på arbetsorten (som förmånsbeskattas)

Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, vilket gör bilen till det enda realistiska alternativet. Ersättningen från Försvarsmakten är 13 kronor per mil – en nivå som knappt täcker bränsle och definitivt inte slitage, försäkring eller värdeminskning.

Boendet förmånsbeskattas, trots att det är en förutsättning för att lösa tjänsten. Skatteverket tillåter avdrag för dubbelt boende som huvudregel i två år, varefter man förväntas flytta. Gifta kan få förlängt stöd – medan ensamstående begränsas till de två åren. Det innebär att officerare med barn knutna till hemorten hamnar i kläm: de som behöver flexibiliteten mest får minst hjälp. (Den 11 april i år kom ett ställningstagande från Skatteverket som innebär att yrkesofficerare har rätt till avdrag för tillfälligt arbete på annan ort vid varje ny placering på tjänstgöringsorten, reds.anm).

I en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna och hållbara.

En fråga om jämställdhet

Det här handlar inte bara om ekonomi – det handlar om jämställdhet. Systemet bygger på en modell där en partner antas hålla ihop familjen när den andra är i tjänst. Det speglar en familjemodell vi borde ha lämnat bakom oss. Försvarsmaktens värdegrund betonar jämlikhet och hållbarhet, och detta måste speglas i verkliga villkor.

För att göra officersyrket attraktivt och behålla kompetensen krävs reformer. Våra förslag är följande:
• Skattefri pendlingsersättning upp till en rimlig nivå
• Ny milersättning som speglar verkliga kostnader
• Förlängd rätt till avdrag för dubbelt boende – särskilt för dem med barn på hemorten
• Slopad förmånsbeskattning av tjänsteboende

Geografisk rörlighet är en del av officersyrket. Men villkoren är inte anpassade till verkligheten. Försvarsmakten behöver en personalpolitik som tar vardagen på allvar – inte bara det juridiska regelverket.


Denna debattartikel har tidigare publicerats på Militär debatt.
 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: