Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya markstridsuniformen på väg ut till förbanden

Markstridsuniform 24, MSU24, har börjat nå Försvarsmaktens förband och först ut är Norrlands dragonregemente, K 4. Nu står Norrbottens flygflottilj, F 21, näst på tur. Det är en driftsättning som kräver ett omfattande arbete ute på förråden.

Maria Widehed
Försvarsmaktens nya uniformssystem, markstridsuniform 24, har nu börjat levereras ut till förbanden.

Foto: FMV

Projektet med det nya uniformssystemet startade redan 2013. För ganska exakt två år sedan tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU, i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Försvarsmakten har gett uniformssystemet benämningen markstridsuniform 24, MSU24, och under förra veckan driftsattes den på Norrlands dragonregemente, K 4.

– Det är skönt att det äntligen börjar rulla ut, det ska bli väldigt intressant att testa systemet ute på förbanden, säger arméförvaltare Kenneth Felldén.

Han har blivit utsedd av Försvarsmaktens logistikchef att leda en projektgrupp för att reglera införandet. Projektgruppens arbete påbörjades i somras och har till stor del handlat om förrådslogistik.

– Det här är ju ett nytt sätt att utrusta. På förråden får man nu ett parallellt materielsystem som tar plats och personalen behöver lära sig hur det ska hanteras. Det har varit en utmaning att få alla bitar på plats, säger Kenneth Felldén och fortsätter:

– Det har varit ett stort arbete vad gäller behovssättning av materiel i Prio. I driftsättningen matchas befattning med utrustning och sedan individen som ska mäta sig. När det är klart ska allt köras ut till respektive förråd på förbanden. Det är en stor skillnad mot hur man tidigare har kört ut en mängd materiel och haft tillräckligt mycket ute för att det ska finnas storlekar tillgängliga på förråden.

I driftsättningen matchas befattning med utrustning och sedan individen som ska mäta sig.

Det nya uniformssystemet bygger på att man mäts och får storlek till över- respektive underkropp tilldelad, i stället för att man själv väljer storlek. 2024/2025 levereras 20 000 uppsättningar av MSU24 till Försvarsmakten.

Liknande läsning:

– Men det kommer alltså inte att räcka till 20 000 personer. 8 000 ska inte vara några problem, det ska gå till personal som verkligen behöver i första hand vilket innebär stående förband och huvudsakligen yrkesofficerare och GSS/K. Införandet kommer att rinna på till hela grundorganisationen fram till 2027, säger Kenneth Felldén.

I skrivande stund är uniformssystemet på väg ut till Norrbottens flygflottilj, F 21. Även Lapplandsjägargruppen i Kiruna utrustas i närtid. Ungefär en månad framåt väntar driftsättning på Blekinge flygflottilj, F 17, och Stockholms amfibieregemente, Amf 1. 

250123-msu24-low-res-6

Leverantören av uniformerna är det norska företaget Oskar Pedersen A/S. Stridsjackans och -byxornas yttre lager består av ett flamskyddande material

Foto: FMV

Systemets olika delar har tidigare testats i labb och 400 soldater från de nordiska länderna har deltagit i ett brukartest där man använt system från fyra olika leverantörer i dagligt bruk. I testerna ingick sex svenska förband. Nu ska systemet testas skarpt.

– Underställen som är helt i merinoull tror jag kommer att ge väldigt mycket effekt ute i fält, ull har helt andra egenskaper vad gäller både lukt och bakterietillväxt som är positiva. Men det är nästan att förändra en kultur i hur man använder sina underkläder med det nya materialet, säger Felldén.

I förlängningen är syftet att MSU24 ska ersätta fältuniform 90. Det finns även möjlighet att köpa in varianter av uniformen i öken- samt djungelkamouflage.

Underställen som är helt i merinoull tror jag kommer att ge väldigt mycket effekt ute i fält

Markstridsuniform 24 kommer att finnas i ett 30-tal storlekar. Alla överdelar bygger på kroppslängd och bröstmått, och utgår från fältjackan. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd. Underdelarna utgår från beninnerlängden, höftmått och midjemåttet. Mätningen organiseras på förbanden, antingen med mätstation på förrådet eller ute på arbetsplatsen.

– Man behöver hjälpas åt, vissa mått blir inte rätt om man mäter själv. Där har vi haft utbildning med både brukare och förrådspersonal, säger Kenneth Felldén.

Kenneth Fellden

Kenneth Felldén

Arméförvaltare

Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ. Officerstidningen har tidigare kunnat berätta att ett av de krav som de slutliga leverantörerna var tvungna att uppfylla var att kläderna ska passa lika bra för män och kvinnor under militär verksamhet.

Sverige lade till en ytterligare testvecka för att uniformen ska passa bra för både kvinnor och män och när Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, sammanställde data från brukartesterna hittade man inga skillnader i funktionalitet mellan män och kvinnor. Av de svenska testdeltagarna var 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Men när Försvarsmaktens internrevision granskade jämställdheten inom materielförsörjningen med fokus på personlig utrustning kritiserades framtagandet. I rapporten som kom i oktober förra året lyfter man anskaffningen av det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU, som ett exempel på projekt där kvinnors behov inte tillgodosetts.

I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna.

250123-msu24-low-res-35

Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ.

Foto: FMV

– Det är jätteviktigt att vi gör kläder som är anpassade för båda könen, säger Kenneth Felldén.

Den svenska projektgruppen har inför driftsättningen infört egen rutin på hur kvinnor tilldelas unisexplagg, där över- och underdelar beställs separat.

– Att ha samma storlek till under- och överkropp funkar sämre för kvinnor, den här rutinen hoppas vi gör att unisexplaggen fungerar bättre. Vi har också beslutat att bh:n får bytas till annan storlek, det kan finnas särskilda storleksbehov som inte går att fånga upp med kroppsmåtten i övrigt. Annars får du en storlek utifrån dina mått och om inte plaggen passar i övrigt får man kontrollmäta sig för att få mer lämplig storlek, men bh kan man byta utan att mäta om sig.

Fler bilder på nya uniformssystemet: 

241216-msu24-low-res-1

Uniformssystemet består av flera olika delar; underkläder, mellanlager och ytterplagg,

Foto: FMV

250123-msu24-low-res-1

Foto: FMV

250123-msu24-low-res-19

Byxan har en reglering vid smalbenen för att den ska kunna justeras efter behov.

Foto: FMV

250123-msu24-low-res-39

Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Jackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa.

Foto: FMV

241216-msu24-low-res-15

Det nya uniformssystemet överlämnades officiellt till Försvarsmakten vid en ceremoni hos Försvarets materielverk innan årsskiftet. Här Jennifer Skjäl Lundgren, chef för verksamhetsområde logistik på FMV, och Försvarsmaktens logistikchef Claes Isoz.

Foto: FMV

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: