Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadett som JO-anmälde kontrollen på Karlberg: ”Oro för repressalier”

I veckan kom beskedet att Justitieombudsmannen, JO, inleder en granskning av militärpolisens kontroll av samtliga kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg i höstas. En av de kadetter som anmälde händelsen till JO känner nu en oro för att utsättas för repressalier från Försvarsmakten. Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: "Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella".

Josefine Owetz
I november genomförde militärpolisen en genomsökning av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning av händelsen.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Det var den 20 november som militärpoliser från Första militärpolisbataljonen vid Livgardet genomförde en genomsökning av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg, något som Officerstidningen var först att rapportera om.   

Kontrollen anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, av tre kadetter. I varsin anmälan till JO förde de fram klagomål mot Försvarsmakten med anledning av händelsen och ifrågasatte huruvida Försvarsmakten hade lagligt stöd att genomföra sökning av samtliga rum. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning.

En av kadetterna som anmälde, och som vill vara anonym, berättar för Officerstidningen att den nu är rädd för att anmälan ska leda till repressalier från Försvarsmakten.

– Först tyckte jag att det var bra att JO ska inleda en granskning. Eftersom jag valde att anmäla så känns det givetvis bra att de går vidare. Men sedan är jag också väldigt orolig för att detta ska drabba mig i framtiden och att jag kommer att utsättas för repressalier. Jag är rädd för att min anmälan, direkt eller indirekt, kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten, säger kadetten.

Jag är rädd för att min anmälan kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten

Vad är du rädd för ska hända?

– Jag är orolig för att detta ska påverka min karriär. Jag pratade med en kollega som gjorde den andra anmälan och som också är orolig nu. Vi är inte anställda. Vi befinner oss i en känslig situation där vi inte har något att luta oss tillbaka på. Premissen för att vi ska kunna bli anställda efter examen är att Militärhögskolan Karlberg rekommenderar oss som lämpliga. Det är en otroligt subjektiv process och upplevelsen som finns hos oss kadetter är att det kan sluta lite hur som helst. Det är skolan som har hela bedömandet på sin sida och vi har inget att säga till om, säger kadetten.

Militärhögskolan Karlberg skriver i en kommentar till Officerstidningen att de välkomnar en granskning. Känns inte det betryggande?

– Nej, inte alls. Det var också något som jag pratade om med min kollega. De säger att de välkomnar en granskning, men det upplevs inte från oss som det. De har inte heller kommunicerat något alls till oss kadetter om att JO nu inleder en granskning.

En anmälan till JO blir allmän handling och innehållet, däribland anmälarens namn, är uppgifter som är offentliga. Kadetternas anmälningar har också kommit Försvarsmakten tillhanda i samband med att JO skickade sin remiss till myndigheten.

Liknande läsning:

Justitieombudsmannen utreder normalt inte anonyma anmälningar. Kadetten berättar att den ångrar att anmälan till JO gjordes under eget namn, men konstaterar också att en anonym anmälan troligen inte hade lett till en JO-utredning.

– Det kändes så tveksamt när rutinkontrollen genomfördes och jag hade en otroligt dålig magkänsla när det hände. Jag kände mig tvungen att anmäla, säger kadetten.

Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg, skriver i en kommentar att: ”Vi har redan tidigare svarat att vi ser positivt på den JO-anmälan som lämnats in. Utöver detta ser vi ingen anledning att kommentera det pågående ärendet ytterligare.”

Han har avböjt att svara på frågor om hur Militärhögskolan Karlberg ser på den oro för repressalier som kadetten har. 

Officersförbundets ombudsman David Lidwall har ett särskilt ansvar för Officersförbundets studerandemedlemmar. Han ser allvarligt på att kadetter som anmälde kontrollen till JO uttrycker rädsla för att straffas av Militärhögskolan Karlberg

– Det är av största vikt att Försvarsmaktens kadetter vågar anmäla upplevda missförhållanden utan att behöva vara rädda för repressalier. Alla medborgare i Sverige ska kunna känna sig trygga i att använda de demokratiska skyddsnäten utan att repressalier drabbar den enskilde. I Sverige har vi bland annat en visselblåsarlag, som ska skydda den enskilde, när denna anmäler om upplevda missförhållanden. Vi kommer givetvis att fortsätta bevaka denna fråga, säger David Lidwall. 

Man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel.

Officerstidningen har kontaktat Försvarsstabens kommunikationsavdelning med frågor om hur myndigheten ser på den oro för repressalier som kadetten upplever.  Överste Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: ”Vi välkomnar som sagt en granskning i detta ärende, och man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel. Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella, det är inte så Försvarsmakten arbetar”, skriver han.

Stefan Smedman fortsätter vidare: ”Det ska inte heller uppfattas som att det finns några hinder eller risker med att anmäla. Vi värnar våra elevers och anställdas möjlighet att dra nytta av våra demokratiska institutioner och Försvarsmakten har dessutom egna visselblåsarfunktioner som man kan använda om man upplever att något står fel till.”

Artikeln uppdaterad den 21 februari 2025 med Stefan Smedmans kommentar. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

    Linda Sundgren
    Dykverksamhet
    En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

    – Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

    Johan Brynger

    Johan Brynger

    Teknisk systemledare dyk

    Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

    – Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

    Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

    Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

    – Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

    Johan Widerberg

    Johan Widerberg

    Försvarsmaktens dykeriöverledare

    Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

    – Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

    Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

    – Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

    Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

    – Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

    Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

    Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

    – Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

    Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

    – Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

    Dykversamheten

    Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

    Foto: Försvarsmakten

    Erik Öhrn

    Erik Öhrn

    Chef för Sjöstridsskolan

    Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

    – Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

    Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

    – Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

    Ur arkivet: