Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadett som JO-anmälde kontrollen på Karlberg: ”Oro för repressalier”

I veckan kom beskedet att Justitieombudsmannen, JO, inleder en granskning av militärpolisens kontroll av samtliga kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg i höstas. En av de kadetter som anmälde händelsen till JO känner nu en oro för att utsättas för repressalier från Försvarsmakten. Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: "Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella".

Josefine Owetz
I november genomförde militärpolisen en genomsökning av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning av händelsen.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Det var den 20 november som militärpoliser från Första militärpolisbataljonen vid Livgardet genomförde en genomsökning av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg, något som Officerstidningen var först att rapportera om.   

Kontrollen anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, av tre kadetter. I varsin anmälan till JO förde de fram klagomål mot Försvarsmakten med anledning av händelsen och ifrågasatte huruvida Försvarsmakten hade lagligt stöd att genomföra sökning av samtliga rum. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning.

En av kadetterna som anmälde, och som vill vara anonym, berättar för Officerstidningen att den nu är rädd för att anmälan ska leda till repressalier från Försvarsmakten.

– Först tyckte jag att det var bra att JO ska inleda en granskning. Eftersom jag valde att anmäla så känns det givetvis bra att de går vidare. Men sedan är jag också väldigt orolig för att detta ska drabba mig i framtiden och att jag kommer att utsättas för repressalier. Jag är rädd för att min anmälan, direkt eller indirekt, kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten, säger kadetten.

Jag är rädd för att min anmälan kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten

Vad är du rädd för ska hända?

– Jag är orolig för att detta ska påverka min karriär. Jag pratade med en kollega som gjorde den andra anmälan och som också är orolig nu. Vi är inte anställda. Vi befinner oss i en känslig situation där vi inte har något att luta oss tillbaka på. Premissen för att vi ska kunna bli anställda efter examen är att Militärhögskolan Karlberg rekommenderar oss som lämpliga. Det är en otroligt subjektiv process och upplevelsen som finns hos oss kadetter är att det kan sluta lite hur som helst. Det är skolan som har hela bedömandet på sin sida och vi har inget att säga till om, säger kadetten.

Militärhögskolan Karlberg skriver i en kommentar till Officerstidningen att de välkomnar en granskning. Känns inte det betryggande?

– Nej, inte alls. Det var också något som jag pratade om med min kollega. De säger att de välkomnar en granskning, men det upplevs inte från oss som det. De har inte heller kommunicerat något alls till oss kadetter om att JO nu inleder en granskning.

En anmälan till JO blir allmän handling och innehållet, däribland anmälarens namn, är uppgifter som är offentliga. Kadetternas anmälningar har också kommit Försvarsmakten tillhanda i samband med att JO skickade sin remiss till myndigheten.

Liknande läsning:

Justitieombudsmannen utreder normalt inte anonyma anmälningar. Kadetten berättar att den ångrar att anmälan till JO gjordes under eget namn, men konstaterar också att en anonym anmälan troligen inte hade lett till en JO-utredning.

– Det kändes så tveksamt när rutinkontrollen genomfördes och jag hade en otroligt dålig magkänsla när det hände. Jag kände mig tvungen att anmäla, säger kadetten.

Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg, skriver i en kommentar att: ”Vi har redan tidigare svarat att vi ser positivt på den JO-anmälan som lämnats in. Utöver detta ser vi ingen anledning att kommentera det pågående ärendet ytterligare.”

Han har avböjt att svara på frågor om hur Militärhögskolan Karlberg ser på den oro för repressalier som kadetten har. 

Officersförbundets ombudsman David Lidwall har ett särskilt ansvar för Officersförbundets studerandemedlemmar. Han ser allvarligt på att kadetter som anmälde kontrollen till JO uttrycker rädsla för att straffas av Militärhögskolan Karlberg

– Det är av största vikt att Försvarsmaktens kadetter vågar anmäla upplevda missförhållanden utan att behöva vara rädda för repressalier. Alla medborgare i Sverige ska kunna känna sig trygga i att använda de demokratiska skyddsnäten utan att repressalier drabbar den enskilde. I Sverige har vi bland annat en visselblåsarlag, som ska skydda den enskilde, när denna anmäler om upplevda missförhållanden. Vi kommer givetvis att fortsätta bevaka denna fråga, säger David Lidwall. 

Man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel.

Officerstidningen har kontaktat Försvarsstabens kommunikationsavdelning med frågor om hur myndigheten ser på den oro för repressalier som kadetten upplever.  Överste Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: ”Vi välkomnar som sagt en granskning i detta ärende, och man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel. Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella, det är inte så Försvarsmakten arbetar”, skriver han.

Stefan Smedman fortsätter vidare: ”Det ska inte heller uppfattas som att det finns några hinder eller risker med att anmäla. Vi värnar våra elevers och anställdas möjlighet att dra nytta av våra demokratiska institutioner och Försvarsmakten har dessutom egna visselblåsarfunktioner som man kan använda om man upplever att något står fel till.”

Artikeln uppdaterad den 21 februari 2025 med Stefan Smedmans kommentar. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: