Under flera år har Försvarshögskolan och Försvarsmakten hävdat att antalet officerare som väljer att doktorera är för få och vid årsskiftet var 13 militärer inskrivna vid doktorandprogram hos Försvarshögskolan, varav en kvinna.
Nu har Försvarshögskolan tagit fram en policy med tillhörande handlingsplan som ska öka inflödet av officerare till högskolans forskarutbildning. Bland annat ska fler uppmuntras att bli projektdoktorander, alltså doktorander som anställs inom ramen för ett pågående forskningsprojekt.
Liknande läsning:
– Fördelarna med att anställa projektdoktorander är flera. Dels ökar det finansieringskällorna vilket gör att vi kan erbjuda fler doktorandtjänster. Dels kan det finnas individer som vill jobba i ett existerande projekt i en miljö som de vet passar dem, säger Malena Britz, ställföreträdande rektor och forskningschef vid Försvarshögskolan.
En annan väg framåt, enligt Malena Britz, är att utöka antalet samverkansdoktorander, som vid årsskiftet endast var tre. Samverkansdoktorander är de som under forskarutbildningen fortsätter att vara anställda och avlönade av en arbetsgivare, exempelvis Försvarsmakten.
Samtidigt har såväl Försvarshögskolan som Försvarsmakten under flera år kritiserats för att inte ta tillvara på den kompetens som disputerade officerare besitter. Malena Britz håller med om att det inte alltid fungerar som det borde, men säger att kompetensomhändertagande finns med i högskolans nya policy.
Eftersom antalet disputerade officerare är få och vi är ett litet lärosäte, är det lätt att du efter disputationen får väldigt mycket administrativa uppgifter
– Eftersom antalet disputerade officerare är få och vi är ett litet lärosäte, är det lätt att du efter disputationen får väldigt mycket administrativa uppgifter, som att sitta med i nämnder och råd. Eller så får du undervisa jättemycket för att få den kompetensen på ditt CV. Det är visserligen bra, men det gör också att du halkar efter i din akademiska karriär, säger hon och fortsätter:
– Nu tydliggör vi för våra institutioner att har man en officer som nyligen disputerat så ska de behandlas ungefär som om de sökt ett biträdande lektorat (en befattning som öppnar för möjligheten att befordras till lektor, red. anm.). Vi måste säkerställa att disputerade officerare fortsätter att forska.
Malena Britz
Forskningschef vid Försvarshögskolan
En annan åtgärd Försvarshögskolan behöver vidta, enligt Malena Britz, är att undvika att lägga alltför mycket lärartid på doktorander.
– Vi ser att vissa officerare som doktorerar får jobba för mycket med undervisning eller andra arbetsuppgifter och därför kanske inte hinner ägna tillräckligt med tid åt sina studier. Det här är en jätteutmaning för oss. Vi står under stark tillväxt inom Officersprogrammet och självklart är officerare som doktorerar mycket värdefulla som lärare. Men här gäller det för alla inblandade att tänka både kortsiktigt och långsiktigt, säger Malena Britz.
Även inom Försvarsmakten pågår ett arbete för att tillvarata kompetensen hos disputerade officerare och erbjuda dem mer attraktiva karriärvägar. Det berättar överste Rickard Stridh, Försvarsmaktens forskningschef vid Utvecklingsavdelningen på Försvarsstaben.
– Vi är på väg att fastställa en systembeskrivning för doktorander och disputerade. Det handlar om att måla upp en förväntad karriär och visa vart disputerade officerare faktiskt ska jobba någonstans. Sedan ska vi skapa en organisation kring det här också, men jag vill poängtera att det inte är beslutat ännu, säger han.
Vi är på väg att fastställa en systembeskrivning för doktorander och disputerade.
Rickard Stridh säger att det kommer införas fler befattningar i Försvarsmakten som är lämpade för disputerade officerare.
– Nu ser vi att försvarsgrenarna inrättar forskningschefer i försvarsgrensstaberna och i förlängningen finns det också behov ute på stridsskolorna. Vi går mot en värld där både teknik, praktik och omvärlden blir mer komplicerade och då krävs det högre kompetens, säger Rickard Stridh.
