Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinchef Ewa Skoog Haslum blir ny chef för operationsledningen

Regeringen har utsett marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum till ny chef för Försvarsmaktens operationsledning. Hon tar över efter Carl-Johan Edström, som numera är chef för Försvarsstaben och Högkvarteret.

Josefine Owetz
Marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum blir ny chef för operationsledningen. Här ombord på det brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth.

Foto: Anders Deros /Aftonbladet/TT

Den 24 oktober utsåg regeringen marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum till ny chef för Försvarsmaktens operationsledning. ”Ewa Skoog Haslum är en mycket meriterad blivande chef för enheten för ledning av operationer i Försvarsmaktens högkvarter”, säger Försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande.

Ewa Skoog Haslum kommenterar sin nya befattning så här: 

– I det allvarliga omvärldsläge vi lever i och där Försvarsmakten inte bara ska öka sin förmåga utan även ständigt kunna nyttjas, är det oerhört hedrande med det stora förtroendet att leda Försvarsmaktens operationer och insatser, säger hon i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Liknande läsning:

Ewa Skoog Haslum är sedan 2020 marinchef. Innan dess var hon bland annat vicerektor vid Försvarshögskolan och chef för Fjärde sjöstridsflottiljen. Hon har också varit fartygschef på HMS Sundsvall och arbetat på Högkvarteret, däribland på insatsstaben och strategienheten.

Marinen kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

– Marinen kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag har med mig det operationella perspektivet därifrån, men nu ska jag ansvara för en helhet där det multidomäna ska vägas samman, säger Ewa Skoog Haslum i artikeln.

ÖB Michael Claesson välkomnar regeringens beslut.

–  Ewa Skoog Haslum har helt rätt bakgrund, erfarenhet och kompetens för att  axla befattningen. Jag kan nu sätta fart i vår utveckling med ett starkt chefslag omkring mig, säger Michael Claesson i artikeln.

Ewa Skoog Haslum tillträder sin nya befattning den 15 november. Hon befordras i samband med det till viceamiral.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever att utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Därför anser jag att utbildningen behöver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta värdefulla kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt präglad av arméns stridande förband. Självklart ska varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägsta nivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat inom någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra försvarsgrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen hoppas på stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovan nämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Denna period borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta vara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Det hade också gett kadetter med kunskap inom andra områden än enbart markstrid en möjlighet att komma ikapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: