Senast publicerat
Senast publicerat:

Förslag till nytt försvarsbeslut: ”Fokus måste vara att stärka krigsförbanden”

På tisdagen presenterade regeringen sin totalförsvarsproposition för åren 2025 till 2030. ”Sverige befinner sig i allvarstider. Det är bråttom att bygga upp ett starkare försvar och det är fara i dröjsmål”, sa försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff. I förslaget till kommande försvarsbeslut genomförs hela det militära råd som ÖB lämnade till regeringen förra året.

Josefine Owetz
"Fokus i försvarsbeslutet måste vara att stärka krigsförbanden och bygga militär förmåga", sa försvarsminister Pål Jonson (M) på tisdagens pressträff.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Regeringen har nu lagt fram totalförsvarspropositionen för åren 2025–2030. Det innehåller stora förstärkningar till det militära och civila försvaret. På en pressträff på tisdagens presenterades delar av förslaget till nytt försvarsbeslut.

– Detta skapar bättre förutsättningar för att bygga ett starkare militärt försvar med materiellt och personellt uppfyllda krigsförband, med både högre tillgänglighet och uthållighet. Fokus i försvarsbeslutet måste vara att stärka krigsförbanden och bygga militär förmåga. Krigsförbanden är också det viktigaste bidrag som vi tar in i Nato, sa försvarsminister Pål Jonson (M).

Liknande läsning:

I tillskott får det militära försvaret sammanlagt 170 miljarder extra fram till 2030. Satsningarna innebär att de militära försvarsutgifterna därmed kommer att uppgå till 173 miljarder, eller 2,6 procent av BNP, år 2028.

Krigsförbanden är också det viktigaste bidrag som vi tar in i Nato

Till grund för propositionen ligger de rapporter som försvarsberedningen har lämnat till regeringen samt det militära råd som ÖB lämnade i november förra året.  

– Det har varit viktigt för oss att ta in helheten i det och inte skära i de råd som professionen har gett oss. För de har varit välavvägda och balanserade, sa Pål Jonson och tillade att de i propositionen bejakar i ”allt väsentligt” de förslag som försvarsberedningen har lämnat.

Det som har justerats är att målet om 12 000 värnpliktiga år 2032 skjuts fram till 2035 och att förslaget om ett nytt Norrlandsinfanteriregemente stryks.

Inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation är att den ska byggas ut från 88⁠ 000 befattningar till 115⁠ 000 år 2030. I enlighet med försvarsberedningens förslag prioriterar regeringen utvecklingen av fyra brigader till år 2030. De tillskott som föreslås ska bland annat gå till en utökad anskaffning av luftvärn, förbättrad uthållighet genom ammunitionslager, drivmedel och reservdelar samt en utökad repetitionsutbildning.

Presentationsbild från regeringens pressträff.

Foto: Regeringskansliet

Vad gäller utgångsläget för Försvarsmaktens krigsorganisation konstaterar regeringen att den uppbyggnad som pågår sker från en låg nivå. ”Startläget för denna uppbyggnad har i flera avseenden visat sig vara sämre än vad som tidigare framgått. Ett under lång tid ackumulerat behov av förmågehöjande åtgärder gör det därför nödvändigt att fylla upp den beslutade krigsorganisationen i olika avseenden: materiellt, personellt samt i fråga om infrastruktur och tillgång till förnödenheter”, står det i propositionen.

Vikten av att krigsförbanden samövas och repetitionsutbildas framhölls på pressträffen av Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD.

– Det som det har slarvats med under så många år. Det ska vara repetitionsutbildningar fullt ut och alla personalkategorier förstärks. Det är viktigt att vi ser till att förnödenheter fungerar fullt ut. Vi satsar rejält på ammunition, sa Mikael Oscarsson och betonade det storskaliga kriget i Ukraina har visat på betydelsen att ha mycket ammunition.

Försvarsminister Pål Jonson (M) och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) presenterade på tisdagen totalförsvarspropositionen 2025–2030. På pressträffen medverkade även Mikael Oscarsson (KD) och Anna Starbrink från Liberalerna (L).

Foto: Pontus Lundahl/TT.

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) framhöll på pressträffen att för det civila försvaret innebär det här försvarsbeslutet ”ett paradigmskifte.”

– Det här försvarsbeslutet utgör, vågar jag påstå,  totalförsvarets renässans i Sverige. Det har gått 10 år sedan vi började prata om totalförsvaret återetablering. Nu genomför vi substantiella satsningar på det civila försvaret så att det inte bara kan återuppstå från låga eller nästan obefintliga nivåer, till en nivå där det civila försvaret också blir dimensionerat för krigets krav, sa Carl-Oskar Bohlin.

Vi hade gärna sett att medel tydligare avsatts för att stärka förmågan att behålla redan anställd personal

Officersförbundet hade gärna sett tydligare satsningar på den militära personalen i totalförsvarspropositionen. Det säger Stefan Morin, förbundsordförande. 

– Utmaningen med personalförsörjningen är underskattad. Vi hade gärna sett att medel tydligare avsatts för att stärka förmågan att behålla redan anställd personal. Vår medlemsundersökning från i år visar att en tredjedel av våra medlemmar funderat på att avsluta sin anställning. 66 procent anger lön som främsta skälet, säger Stefan Morin.

Fakta

Förstärkningar för det militära försvaret 

Armén
Kompletteringsanskaffningar av stridsfordon och stridsvagnar, en utökning av luftvärnsförmågan, påbörjande av utveckling av raketartilleriförmåga, anskaffning av fler drönare och fortsatt införande av 72 tidigare beställda Archer-system.

Marinen

En särskild personalsatsning på marinen sker i form av utökade ekonomiska medel för en ökad personalvolym. Fem korvetter av Visbyklass genomgår en halvtidsmodifiering under perioden och i samband med detta beväpnas de med luftvärnsrobotsystem. Kustrobotförmågan utökas och organiseras i två enheter. 

Anskaffningen av nya ytstridsfartyg av Luleåklass påbörjas under perioden 2025–2030. Fartygen kommer när de levereras att ge marinen utökad förmåga och kapacitet och blir ett signifikant bidrag till luftförsvarsförmågan.

Flygvapnet

Tre spaningsplan i form av S 106 Globaleye tillförs, införande av JAS 39E påbörjas under hösten 2024 och fortsätter under perioden, ytterligare helikoptrar av typen Black Hawk (HKP 16) anskaffas, ytterligare skolflygplan av typen SK 40 för grundläggande flygförarutbildning anskaffas.

Källa: Totalförsvarspropositionen 2025-2030.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: