Den 19 september lämnade regeringen budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. I den förstärks försvarsbudgeten ytterligare nästa år. På en pressträff konstaterade försvarsminister Pål Jonson (M) att Rysslands krig mot Ukraina är definierande för säkerheten i vårt närområde och att det säkerhetspolitiska läget kräver ett starkare militärt försvar av Sverige.
– Vi har ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge att hantera. Med anledning av detta kommer anslaget till det militära försvaret inför 2025 att öka med 13 miljarder, sa Pål Jonson (M) på pressträffen den 17 september där regeringen presenterade den del av budgetpropositionen som berör det militära försvaret.
Förstärkningen innebär att försvarsbudgeten växer från 125 miljarder kronor i år till 138 miljarder 2025. Enligt ett pressmeddelande från försvarsdepartementet syftar de ekonomiska tillskotten i budgetpropositionen bland annat till att öka den operativa förmågan i Försvarsmakten. Det görs genom satsningar på personal, materiel och infrastruktur.
Under 2025 kommer flera materielsystem att levereras eller att anskaffas. Försvarsmaktens materielförsörjning påverkas av det stora militära stödet till Ukraina och anskaffningar görs för att ersätta den donerade materielen.
Presentationsbild från pressträffen den 17 september, där några av budgetnyheterna och satsningar inom försvarsområdet presenterades.
Just frågan om Försvarsmaktens personalförsörjning lyftes särskilt på pressträffen. I propositionen konstaterar regeringen att det är avgörande för försvaret av Sverige att Försvarsmakten har förmåga att attrahera och behålla personal. Att personalen är myndighetens främsta resurs framhölls av Oscar Sjöstedt som är ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna. Han berättade att Försvarsmaktens mål om 10 000 yrkesofficerare 2025 bedöms kunna nås.
– Denna kategori behöver växa av ett antal olika skäl. Dels såklart eftersom att Försvarsmakten växer i största allmänhet, då behöver man givetvis fler officerare, sedan finns det naturliga pensionsavgångar som behöver hanteras, sa Oscar Sjöstedt (SD) på pressträffen.
Regeringens ambitionsökning och förslag till ökade ekonomiska resurser är behövligt i en tid av säkerhetspolitiska utmaningar med negativ omvärldsutveckling.
I propositionen konstaterar regeringen att: ”behovet av yrkesofficerare kommer att öka, varför myndigheten ser ett behov av att öka ambitionen för personalkategorin. Inflödet av yrkesofficerare kommer framför allt från officersutbildningarna. Utflödet bland officerarna (OFF) består i huvudsak av pensionsavgångar. Specialistofficerarna slutar i stället främst på egen begäran.”
Liknande läsning:
Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör, kommenterar delen om personalförsörjningen så här:
– Det som regeringen konstaterar accentuerar vikten att behålla den personal som redan är anställd – såväl GSS/K som yrkesofficerare – för att därtill fortsätta rekrytera med hög målsättning. Attraktiva löner och villkor är en förutsättning för att lyckas med detta i en tid där den militära kompetensen och yrkesofficerarna är konkurrensutsatta från såväl andra totalförsvarsmyndigheter som från näringslivet, säger Johan Hansson, förbundsdirektör, och tillägger:
– Regeringens ambitionsökning och förslag till ökade ekonomiska resurser är behövligt i en tid av säkerhetspolitiska utmaningar med negativ omvärldsutveckling.
I budgetpropositionen beskrivs framför allt bemanningen i flygvapnet som problematisk. ”Flygvapnet har fortsatta utmaningar i att behålla och rekrytera personal. Detta innebär fortsatt brist på nyckelkategorier såsom flygstridsledare, flygtekniker, räddningspersonal samt piloter. Personalbristen resulterade i att några av krigsförbanden inte nådde ställda operativa krav. Vakansläget har bland annat bidragit till att flygtidsproduktionen inom JAS 39 systemet endast till del har återhämtat sig från nedgången 2022. Bristen inom olika personalkategorier har krävt fortsatta prioriteringar vad avser incidentberedskap och utbildning av piloter, före utveckling av krigsförbanden”, står det i budgetpropositionen.
Efter 2025 ökar budgeten stegvis till 173 miljarder 2028, vilket beräknas motsvara 2,6 procent av BNP. Därefter ska försvarsbudgeten ligga kvar på 2,6 procent av BNP, vilket beräknas innebär 186 miljarder kronor 2030.
I mitten av oktober presenterar regeringen propositionen om totalförsvarets utveckling för åren 2025–2030.
Fakta
Om Försvarsmaktens personalförsörjning i budgetpropositionen:
Armén: ”Utmaningar i personalförsörjningen ligger främst inom underrättelsetjänst, ledningssystem, logistik och teknisk tjänst.”
Flygvapnet: ”Flygvapnet har fortsatta utmaningar i att behålla och rekrytera personal. Detta innebär fortsatt brist på nyckelkategorier såsom flygstridsledare, flygtekniker, räddningspersonal samt piloter. Personalbristen resulterade i att några av krigsförbanden inte nådde ställda operativa krav.”
Marinen: ”Marinen lyckades generellt sett väl med rekryteringen inom samtliga personalkategorier men det finns alltjämt ett vakansläge främst avseende tekniska kompetensområden.”
Källa: Budgetpropositionen för 2025.
