Senast publicerat
Senast publicerat:

Här upprättas Natos operationsplaner

Högkvartersbyggnaden inne på Shape är från 1967 när Nato flyttade från Frankrike till Belgien. Om tio år ska hela komplexet vara rivet och ersatt av en ny byggnad.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Shape är Natos militärstrategiska högkvarter och här utformas bland annat försvarsalliansens operationsplaner. Det svenska kontoret inne på Shape är Försvarsmaktens representation på plats och fungerar som en länk mellan ÖB och Natos överbefälhavare.

Linda Sundgren

I den vallonska staden Mons sju mil sydväst om Bryssel är Natos militärstrategiska högkvarter Supreme headquarters allied powers europe (Shape) beläget. Den taggtrådsinhägnade militärbasen breder ut sig över en cirka två kvadratkilometer stor yta och är som en stad i staden med bostadshus, sjukvårdsinrättningar, bensinmack, biograf, fotbollsplaner och skolor med undervisning upp till gymnasienivå. Vi stannar till med bilarna på parkeringen utanför stormarknaden Carrefour tillsammans med förvaltare Bertil Holmström, chef för managementavdelningen på det svenska NMR-kontoret (National military representative), och korpral Adina Petersen som arbetar med bland annat information och kommunikation vid NMR-kontoret. 

– Där borta kan man köpa och sälja bilar, säger Bertil Holmström och pekar mot en yta längre bort på parkeringen. Det finns en Facebookgrupp där folk lägger ut bilar till försäljning. Många gånger ska de flytta härifrån och har bråttom att bli av med bilarna så här kan man göra riktigt bra affärer. 

En del av de 1.400 individer som tjänstgör på Shape bor också inne på basen och under vår rundtur passarer vi såväl radhuslängor som flerfamiljshus och fristående villor.

 – Man måste vara stationerad i minst tre år och ha familjen med sig för att få bo här och det är bara en tiondel av all personal som gör det. Framför allt är det östeuropéer och sydeuropéer som håller hårt i pengarna som väljer att bo här, säger Bertil Holmström.  

Bertil Holmström

Bertil Holmström

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1337--

”Man måste vara stationerad i minst tre år och ha familjen med sig för att få bo här och det är bara en tiondel av all personal som gör det”, säger förvaltare Bertil Holmström.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Byggnadsstilarna inne på Shape är en blandning av 100 år gamla, pittoreska tegelhus med spetsiga tak från tiden då området var en hästkapplöpningsbana till de institutionsliknande komplex som uppfördes under 60- och 70-talen när Shape flyttade hit från sin tidigare hemvist i Frankrike till moderna bostäder i blank, grå sten.

I entréhallen i högkvartersbyggnaden hänger porträtt av alla de män som varit överbefälhavare – Supreme allied commander Europe, Saceur, i Nato sedan alliansens begynnelse, från general Dwight Eisenhower som var först på befattningen 1950 till armégeneral Christopher G. Cavoli som leder organisationen i dag. 

Liknande läsning:

– Det är alltid en amerikansk general som är Saceur, alltid en britt som är ställföreträdande och en tysk som är stabschef, säger Bertil Holmström. 

Jag lägger mitt fokus på operationer och krigsplanering. När du jobbar varenda kväll hinns inte alltid administrationen med.

Tillsammans med Allied command transformation (Act) som ligger i Norfolk, USA, är Shape ett av Natos två militärstrategiska högkvarter. Medan Act sköter utvecklingen av alliansens strategiska krigföring och förmågeutveckling ansvarar Shape för upprättandet av operationsplaner och genomförandet av alla operationer inklusive all styrkegenerering. Med anledning av det säkerhetspolitiska läget och den nya strategin och koncepten inom Nato pågår en omfattande revision av organisationens operationsplanering. Därtill kommer att omhänderta Finland och Sverige som nya Natomedlemmar. Sveriges representant i det arbetet är överste Anders Byrén, svensk nationell militärrepresentant, NMR, på Shape.    

– Vi har kommit långt med de nya operationsplanerna. Men som med all operationsplanering är det en kontinuerlig process som aldrig blir klar och när en operationsplan är slutförd börjar revideringen av näst, säger han när han tar emot i ett konferensrum inne i Shapes partnerskapsbyggnad där den svenska kontoret till del var inhyst fram tills 2022.  

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1052--

Anders Byrén tillsammans med sin ukrainske kollega överste Denys Kamentsev.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Han berättar att den stora frågan i operationsplaneringen nu är skyddet av Natos östra flank, där Sverige har ett strategiskt viktigt läge. Det ryska fullskaliga anfallskriget i Ukraina spelar en central roll för planeringen och ska mötas med kraft från Natos sida. 

– När kriget i Ukraina drog i gång hade Sacuer 4.000 soldater under sig, men de blev ganska snart 44.000 soldater. De ska i första hand verka avskräckande. Nato har också stående marina styrkor och airpolicing för bevakning av luftrummet, säger Anders Byrén. 

Samtliga Natos medlemsstater har en nationell representation på Shape. Därutöver finns själva staben som arbetar inom Natos kommandostruktur och som bemannas av personal från olika länder. Sedan Sverige blev medlem i försvarsalliansen har arbetsbördan ökat för dem som tjänstgör vid det svenska NMR-kontoret. 

– Jag lägger mitt fokus på operationer och krigsplanering. När du jobbar varenda kväll hinns inte alltid administrationen med, men jag försöker snickra ihop den så gott det går. Nu när vi blivit medlemmar måste Sverige också lära sig alla Natos system och krypton. Det kommer att ta år innan vi kan allt, säger Anders Byrén.

Det svenska NMR-kontoret har två huvuduppgifter att lösa. Det ena är att samverka med Shape i operativa frågor om pågående operationer och operationsplanering med tillhörande verksamhet som personal, logistik och så vidare. Det andra är att tillgodose informationsutbytet mellan högkvarteret i Stockholm och Nato samt att omhänderta den svenska personal som tjänstgör på Shape.  

– Vi på NMR-kontoret jobbar för Sverige, vi är som en utflyttad del av högkvarteret. Jag är länken mellan ÖB och Saceur och all information mellan Shape och Högkvarteret går via oss. Om Högkvarteret exempelvis vill överlämna en styrka till Nato, så går det genom oss, säger Anders Byrén. 

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1636--

Den svenska flaggan hissas på nationaldagen den 6 juni, vid det château strax utanför Shape där överste Anders Byrén bor med sin familj. Châteaut fungerar även som representationsbyggnad och ingår i den lokala krisberedskapen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Anders Byrén har ansvar för all svensk personal på Shape, vilket även inkluderar de som arbetar i Natos kommandostruktur. På NMR-kontoret tjänstgör sju individer – fyra officerare, två specialistofficerare och en civil medarbetare. Därutöver finns en samverkansgrupp som arbetar med den pågående krisen. I dagsläget arbetar även sex svenskar som Natoofficerare i kommandostrukturen på Shape och Sofcom, Special operations command. 

 – Jag håller de svenskar som arbetar här informerade om vad som sker i Sverige. Vi har också personaldagar och aktiviteter ihop och jag har möte med all svensk personal varje vecka, säger Anders Byrén.

Här duckar man inte för uppgifter utan jobbar på tills man är klar. Jag brukar börja runt 07.30 och sedan är det vänsterloop hela dagen. 

Nu ska antalet svenskar som tjänstgör vid Shape öka. NMR-kontoret får ytterligare en medarbetare efter sommaren och eventuellt fyra till inom ett år, även om det ännu inte är beslutat. Mer personal välkomnas samtidigt som det redan i dag är trångt i lokalerna som delas med det finska NMR-kontoret. Därutöver kommer cirka fem till efter sommaren.

– Vi har plats för åtta individer på kontoret, men inte för tolv, säger Bertil Holmström. Vi har gjort en begäran om mer utrymme, och den måste behandlas skyndsamt. 

margaretabsandeback_24-06-06_MBS1417--

Förvaltare Bertil Holmström föredrar att ta cykeln när han förflyttar sig mellan olika platser inne på Shape.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Bertil Holmström, som tidigare tjänstgjort inom Nato som samverkansofficer vid Aircom, berättar att arbetsdagarna på Shape är långa och intensiva. 

– Här duckar man inte för uppgifter utan jobbar på tills man är klar. Jag brukar börja runt 07.30 och sedan är det vänsterloop hela dagen. 

Adina Petersen kom hit från Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, där hon jobbade som GSS/K efter värnpliktsutbildningen i marinen. Hon ser på Shape som en läroperiod inför sin fortsatta karriär i Försvarsmakten.  

– Det är väldigt spännande och en enorm erfarenhet att få lära sig hela Natostrukturen och förstå hur andra länders försvarsmakter fungerar. Jag är planerad att börja läsa på OP inom de närmaste åren och jag ser det som en stor fördel att ha den här erfarenheten med mig, säger hon. 

Adina Petersen

Adina Petersen

Flera av de svenskar som tjänstgör på Shape bor på ett separat område, Clos de Garenne, även kallat Svenskbyn, som ligger alldeles utanför Shape. Det inhägnade området hyrs av Förvarsmarsmakten och domineras av ett pampigt château. Intill finns en bostadslänga med tre radhuslägenheter, en fristående villa och ytterligare en byggnad med fyra lägenheter. I châteaut bor Anders Byrén med familj, men byggnaden används också för representation.

– Det pågår också diskussioner om ett nordiskt NSE (National support element red. anm.) inne på Shape. Där skulle mycket av den nationella administrationen och stödet förläggas liksom förvaring av viss utrustning. Beslut om detta behöver tas i år om vi ska gå vidare med det, säger Anders Byrén. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Arméns ekonomiska planering har under årets första sex månader präglats av ett glapp på omkring 300 miljoner kronor mellan planerad verksamhet och ekonomisk ram. Arméstaben har tvingats prioritera, omfördela och ge förbanden i uppgift att planera om.

Maria Widehed
Hundratals ­miljoner saknades i arméns planering
Armén har fått ambitionsanpassa för att hantera det ekonomiska glappet. Enligt Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, har bland annat övningar kortats och möten genomförts digitalt.

Foto: Försvarsmakten

Efter årets första tre månader räknade arméns förband och enheter med kostnader på sammanlagt 14,3 miljarder kronor. Det var 296 miljoner kronor mer än arméns ekonomiska ram. I ett direktiv från Arméstaben stod att läsa att: ”OrgE ekonomiska behov är fortsatt betydligt större än arméns tilldelade anslagsram” vilket har lett till ”strikta prioriteringar inom armén”. Överste Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, beskriver kostnadsskillnaden som en följd av det sätt på vilket armén planerade inför 2026.

– Inför året arbetade vi med en ramlös ekonomisk planering då bedömningen var att de ekonomiska resurserna inte skulle vara gränssättande. Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de tilldelade ramarna. Då var vi tvungna att göra balanseringar i verksamheten.

Martin Johansson

Martin Johansson

Planeringschef på Arméstaben

Att verksamhetsuppdragen behöver ses över under året är enligt Martin Johansson normalt, justeringarna under 2026 har dock varit stora. Enligt honom har Arméstaben inte valt bort någon större verksamhet.

– Det har i mångt och mycket handlat om att ambitionsanpassa. Vissa fältövningar har kortats, möten har genomförts digitalt istället för fysiskt och vissa stridsskjutningar har fått anpassad ambitionsnivå utifrån ramen, säger han.

Även planeringsinternat har genomförts på billigare sätt. En konkret följd är enligt Martin Johansson även att armén har tvingats använda reservofficerare och tidvis tjänstgörande soldater i mindre omfattning än planerat.

Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de till­delade ramarna.

I direktivet beskriver Arméstaben konsekvenserna av förbandens personal- och kompetensläge. De skriver bland annat att det leder till begränsade möjligheter att genomföra utbildning och produktion med önskad kvalitet samt ambitionssänkningar, omplaneringar och ökad sårbarhet vid samtidiga uppdrag. Där anges även ”hög och långvarig arbetsbelastning i många förband”, begränsade möjligheter till återhämtning, ledighet och kompetensutveckling samt risk för arbetsmiljöproblem och personalavgångar.

– En slutlig ram som är mindre än planeringen får förstås effekt på krigsförbanden. Samtidigt har vi totalt under året genomfört mycket verksamhet med utgångspunkten att prioritera sådant som direkt bidrar till krigföringsförmågan här och nu respektive till arméns leverans enligt försvarsbeslut 24, säger Martin Johansson.

Han betonar att förslagen till besparingar i första hand har tagits fram av förbanden själva.

– Det är de som har bäst uppfattning om vilken verksamhet som kan omprioriteras på olika sätt för att hantera den ram vi har. Sedan gör vi en samlad bedömning i Arméstaben.

Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram

Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram. Skillnad mot arméns ekonomiska ram, miljoner kronor.

Vid halvårsskiftet förklaras överskridandet av prognosen bland annat av nya uppgifter som FLF Finland, stödet till Ukraina och nationella operationer. Källa: Arméstabens ekonomiska rapportering 2026 efter tre och sex månader. Tremånadersprognosen exklusive FLF Finland.

Av handlingar som Officerstidningen har tagit del av framgår att prognosskillnaden under våren var störst vid Norrbottens regemente, I 19. Förbandet räknade med kostnader på närmare 1,5 miljarder kronor. Det var drygt 230 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde.

I 19 producerar huvuddelen av Norrbottensbrigaden och har också en central roll i det svenska bidraget till Natos framskjutna markstyrkor i Finland.

– Allt handlar om FLF. Vi fick i uppgift att göra en ekonomisk planering innan det politiska beslutet var fattat. Ingångsvärdet var att vi skulle sätta upp en styrka, men styrningarna kom sent så vi fick göra flera antaganden, säger Carin Bergensten, ekonomichef på I 19, och fortsätter:

– Vi gjorde ett första förslag utifrån vad vi då trodde, sedan fick vi besked att plocka bort planeringen för att förhoppningsvis kunna göra en bättre prognos i halvårsuppföljningen.

Vid halvårsuppföljningen skiljde drygt en miljon kronor mellan förbandets prognos och Arméstabens fastställda dito.

– Vi har fått skala ner en del, men inte så att krigsförbanden har påverkats i någon större utsträckning, säger Carin Bergensten.

Samtidigt skriver Arméstaben i sin sammanfattning vid halvårsuppföljningen att Norrbottens regemente, Försvarsmedicincentrum och Livregementets husarer har rapporterat att tillväxten av framför allt yrkesofficerare och erfarna chefer ”inte håller jämna steg med uppdragstillväxten”, vilket innebär en risk för både arbetsmiljön och den långsiktiga utvecklingen.

– Vi är väldigt underbemannade vid I 19. Bemanningen av officerare på pansarbataljonen ligger på 54 procent. Det gör att personalen får gå tungt, att det blir mycket övertid och att människor inte kan ta ut den ledighet de ska. Det leder i sin tur till en växande ledighetsskuld som ska gå ihop både för verksamhet och rent ekonomiskt, säger Carin Bergensten.

I 19 har nu lämnat sin ekonomiska rapportering efter årets första nio månader. Förbandet har där begärt ytterligare medel, men hade vid intervjutillfället ännu inte fått Arméstabens besked.

– Viss oro finns att om armén inte får full finansiering för FLF – då kommer det att drabba förbandens ordinarie verksamhet, säger Carin Bergensten och fortsätter:

– Under årets sista kvartal ska vi försöka vara sparsamma med inköp, möten och resor, samt skjuta viss utbildning framåt. Hittills har vi inte behövt ställa in någon verksamhet, men beskedet efter rapporteringen kan innebära att vi måste göra det.

Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu.

Carin Bergensten har arbetat med ekonomi i Försvarsmakten sedan 2000 och de senaste sju åren som ekonomichef.

– Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu. Det är främst korta tidsförhållanden vilket innebär antaganden och nya uppgifter där det saknas erfarenhetsvärden. Väldigt mycket ska hanteras på kort tid. Men alla gör vad de kan.

Gotlands regemente, P 18, räknade i våras med kostnader på närmare 740 miljoner kronor. Det var 68 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde – den näst största skillnaden bland de redovisade arméförbanden.

P 18 befinner sig samtidigt i en snabb expansion. Vid halvårsuppföljningen räknade förbandet med kostnader på drygt 730 miljoner kronor. Arméstabens fastställda prognos var knappt 725 miljoner.

– De fasta kostnaderna ökar eftersom vi har rekryterat, vi är nästan 430 anställda nu, och har höga kostnader för hyra. Från högsta ledningen är det väldigt hög press på att det här ska bli bättre och gå fortare. Kraven på oss att genomföra mer verksamhet är tydliga, säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande chef på P 18.

I halvårsdirektivet framgår samtidigt att armén hade begärt 15 miljoner kronor för verksamhet på Gotland som man ansåg borde bekostas av andra försvarsgrenar. Den begäran beviljades inte centralt.Finansieringen löstes istället genom en omfördelning inom armén.

– Det handlar om många bäckar små. Vi ställer inte in någon verksamhet eller prioriterar ned något förband, utan snarare ambitionsanpassar, säger Martin Johansson.

Efter årets första sex månader hade arméns ekonomiska ram höjts till strax över 14 miljarder kronor.

I Arméstabens direktiv efter halvårsuppföljningen sammanfattas förbandens rapportering om personal- och arbetsmiljöläget. ”Den främsta utmaningen är en hög arbetsbelastning till följd av förbandstillväxt, övningsintensiv verksamhet, kompetensbrist och begränsade personella resurser, samt brist på ändamålsenliga lokaler”, står det i sammanfattningen.

Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser

Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser. Skillnad i miljoner kronor mellan förbandens egna prognoser och den prognos Arméstaben fastställde.

Källa: Arméstabens ekonomiska uppföljningar efter tre och sex månader 2026. Officers­tidningens ­beräkningar. Avrundade belopp. Enheter vars ­prognos höjdes ingår inte.

Flera förband och enheter uppges ha svårt att balansera ordinarie verksamhet mot utvecklingsarbete, utbildning och bemanning. Enligt Arméstaben leder det till ”högt tempo, korta planeringshorisonter och ett ökat behov av prioriteringar”.

Under våren ökade också kostnadsprognosen för stödet till Ukraina, FLF Finland togs med i prognosen och antalet nationella operationer ökade. Vid halvårsskiftet begärde armén 281 miljoner kronor för verksamheten i Finland och sammanlagt 77 miljoner för Ukrainastöd och nationella operationer.

– Vi har fått en stor andel avsatt för de uppgifter vi har. Sedan är det en diskussionsfråga hur stor del som ska konteras på exempelvis FLF Finland. Det är svårt att säga att alla medel har tilldelats specifikt för en viss verksamhet och ibland behöver avvägning ske mot andra uppgifter, säger Martin Johansson.

Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

När intervjun genomförs analyserar Arméstaben fortfarande förbandens rapportering efter årets tredje kvartal. Martin Johansson lämnar därför inget besked om armén nu bedöms hålla den ekonomiska ramen för 2026 eller hur prognosen har förändrats jämfört med i somras.

– Vi tittar på tredje kvartalet och kan få korrigerade ramar för resten av året.

Samtidigt betonar han att armén disponerar större resurser än tidigare.

– Det läggs mycket på Försvarsmakten nu och vi i armén har större resurser än vi någonsin har haft för att bygga den förmåga som behövs. Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

Kommentar från Försvarsstaben

Konteramiral Bo Berg, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet:

”Armén sänker ambitionen i verksamheten i syfte att nå ekonomisk balans. Försvarsmakten optimerar över tid verksamheten givet de aktuella förutsättningarna. Inför ett nytt år gör försvarsgrenarna en planering utifrån tilldelade resurser. Ingenting är underfinansierat från början, men det kan uppkomma aktiviteter under året som behöver omhändertas. Ibland får förbanden bekosta det inom tilldelad ram, och då behöver något annat prioriteras bort. Ibland får de tillförda ekonomiska medel, som i fallet med FLF Finland. Ingen av de övriga försvarsgrenarna har genomfört en återrapporterad ambitionssänkning i år, men de säger att det är en utmanande situation att bedriva verksamhet inom ramen för ekonomiska medel.”

Ur arkivet: