Senast publicerat
Senast publicerat:

Över hälften av dem som lämnar Försvarsmakten är missnöjda med lönen

Av de anställda som lämnade Försvarsmakten 2023 kunde 7 av 10 tänka sig att återvända till myndigheten för tjänstgöring. Samtidigt har betyget för Försvarsmakten som attraktiv arbetsgivare sjunkit något och fler upplever stress och hög arbetsbelastning än föregående år. Det visar Försvarsmaktens avgångsenkät 2023.

Linda Sundgren
Mer än hälften av de tillfrågade uppgav att missnöje med lönen var en bidragande orsak till varför de lämnat Försvarsmakten. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Varje år genomför Försvarsmakten en enkätundersökning med medarbetare och värnpliktiga som lämnat myndigheten om varför de valt att sluta. Av de 502 anställda som deltog i den senaste avgångsenkäten var studier, jobb eller andra alternativ det vanligaste svaret med 29 procent. Näst vanligast var ”min situation inom Försvarsmakten”, med 23 procent.

– Från arbetsgivarens sida vill vi att arbetstagarna stannar kvar för att de trivs och vill fortsätta sin karriär hos Försvarsmakten. De allra flesta lämnar myndigheten med en övervägande positiv bild av Försvarsmakten och andelen nöjda kvinnor ökar, meddelar Försvarsmaktens personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenbland i en skriftlig kommentar till Officerstidningen.

Störst var missnöjet med lönen bland de som lämnade, vilket över hälften uppgav som bidragande orsak till att de slutade. 41 procent ansåg att utvecklingsmöjligheterna var för dåliga medan 37 procent hänvisade till brister i ledarskapet som skäl till uppsägningen.   

De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med.

– De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med. När det gäller utvecklingsmöjligheter behöver vi fortsätta jobba med frågan och använda till exempel medarbetarsamtalet för att ha en dialog om medarbetarens framtida utveckling, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Även betyget för arbetsmiljön med avseende på stress, krav och arbetsbelastning har försämrats. År 2012 fick arbetsmiljön medelvärde 3,30; i avgångsenkäten 2023 var medelvärdet 3,18.

– Vi är medvetna om att det på en del håll i Försvarsmakten råder en ökad arbetsbelastning till följd av det förändrade omvärldsläget, stödet till Ukraina och den pågående tillväxten vilket påverkat den organisatoriska arbetsmiljön. Vi fortsätter att hålla koll på denna fråga och avlasta de berörda i de delar som det är möjligt, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenbland.

Svaren från de värnpliktiga i avgångsenkäten visar att tre av fyra skadade sig under utbildningen. Vanligast var fot- och knäskador som stod för 47 procent av skadorna. Även den psykiska ohälsan bland värnpliktiga ökar och 2023 uppgav 65 procent av de svarande att de under sin tid i Försvarsmakten för första gången upplevt ångest, nedstämdhet, depression eller stress. Det kan jämföras med 45 procent året innan. En av fyra värnpliktiga upplevde någon form av ovälkommet beteende. Vanligast var att bli utsatt av ett befäl (16 procent), följt av annan värnpliktig (8 procent).

Liknande läsning:

– Det är inte acceptabelt att värnpliktiga upplever sig utsatta för ovälkommet beteende. Försvarsmakten behöver alltjämt arbeta vidare för att både förebygga och förstärka förmågan att omhänderta fall när det händer, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Nöjdheten bland de anställda i avgångsenkäten fick medelvärdet 6,63 på en 10-gradig skala. Högst betyg får faktorer som anställningstrygghet samt kamratskap och gemenskap. Sju av tio av samtliga 570 svarande kunde tänka sig att återvända till Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: