Senast publicerat
Senast publicerat:

Över hälften av dem som lämnar Försvarsmakten är missnöjda med lönen

Av de anställda som lämnade Försvarsmakten 2023 kunde 7 av 10 tänka sig att återvända till myndigheten för tjänstgöring. Samtidigt har betyget för Försvarsmakten som attraktiv arbetsgivare sjunkit något och fler upplever stress och hög arbetsbelastning än föregående år. Det visar Försvarsmaktens avgångsenkät 2023.

Linda Sundgren
Mer än hälften av de tillfrågade uppgav att missnöje med lönen var en bidragande orsak till varför de lämnat Försvarsmakten. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Varje år genomför Försvarsmakten en enkätundersökning med medarbetare och värnpliktiga som lämnat myndigheten om varför de valt att sluta. Av de 502 anställda som deltog i den senaste avgångsenkäten var studier, jobb eller andra alternativ det vanligaste svaret med 29 procent. Näst vanligast var ”min situation inom Försvarsmakten”, med 23 procent.

– Från arbetsgivarens sida vill vi att arbetstagarna stannar kvar för att de trivs och vill fortsätta sin karriär hos Försvarsmakten. De allra flesta lämnar myndigheten med en övervägande positiv bild av Försvarsmakten och andelen nöjda kvinnor ökar, meddelar Försvarsmaktens personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenbland i en skriftlig kommentar till Officerstidningen.

Störst var missnöjet med lönen bland de som lämnade, vilket över hälften uppgav som bidragande orsak till att de slutade. 41 procent ansåg att utvecklingsmöjligheterna var för dåliga medan 37 procent hänvisade till brister i ledarskapet som skäl till uppsägningen.   

De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med.

– De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med. När det gäller utvecklingsmöjligheter behöver vi fortsätta jobba med frågan och använda till exempel medarbetarsamtalet för att ha en dialog om medarbetarens framtida utveckling, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Även betyget för arbetsmiljön med avseende på stress, krav och arbetsbelastning har försämrats. År 2012 fick arbetsmiljön medelvärde 3,30; i avgångsenkäten 2023 var medelvärdet 3,18.

– Vi är medvetna om att det på en del håll i Försvarsmakten råder en ökad arbetsbelastning till följd av det förändrade omvärldsläget, stödet till Ukraina och den pågående tillväxten vilket påverkat den organisatoriska arbetsmiljön. Vi fortsätter att hålla koll på denna fråga och avlasta de berörda i de delar som det är möjligt, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenbland.

Svaren från de värnpliktiga i avgångsenkäten visar att tre av fyra skadade sig under utbildningen. Vanligast var fot- och knäskador som stod för 47 procent av skadorna. Även den psykiska ohälsan bland värnpliktiga ökar och 2023 uppgav 65 procent av de svarande att de under sin tid i Försvarsmakten för första gången upplevt ångest, nedstämdhet, depression eller stress. Det kan jämföras med 45 procent året innan. En av fyra värnpliktiga upplevde någon form av ovälkommet beteende. Vanligast var att bli utsatt av ett befäl (16 procent), följt av annan värnpliktig (8 procent).

– Det är inte acceptabelt att värnpliktiga upplever sig utsatta för ovälkommet beteende. Försvarsmakten behöver alltjämt arbeta vidare för att både förebygga och förstärka förmågan att omhänderta fall när det händer, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Nöjdheten bland de anställda i avgångsenkäten fick medelvärdet 6,63 på en 10-gradig skala. Högst betyg får faktorer som anställningstrygghet samt kamratskap och gemenskap. Sju av tio av samtliga 570 svarande kunde tänka sig att återvända till Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: