Senast publicerat
Senast publicerat:

Otydliga regler kring vapenhantering kan ha bidragit till vådaskottet på Livgardet

Ett år efter att en soldat omkommit av ett vådaskott på Livgardet i Kungsängen är Försvarsmaktens utredningskommission, FMUK, klar med sin utredning. Otydlig reglering av hantering av vapen kan ha bidragit till händelsen.

Annica Ögren
Armémuseum
Pistol 88.

Vid 17-tiden fredagen den 7 oktober 2022 avlossade en 25-årig korpral vid 132:a säkerhetskompani sjö ett vådaskott med sin pistol. Skottet träffade honom i bröstet. Händelsen inträffade i ett fordon på Livgardet i Kungsängen i samband med förberedelser inför en skarp insats. Enligt rapporten skulle han testa pistolens funktion. Trots livräddande insatser av utbildade kollegor på plats och transport med ambulanshelikopter till sjukhus gick hans liv inte att rädda.

Händelsen har utretts av polisen, som i sin utredning konstaterade att inget brott låg bakom det inträffade. Utredarna lämnar en rad rekommendationer till Försvarsmakten för att förhindra att något liknande ska ske igen.

– Arbetet har gått väldigt bra. Det har varit ett omfattande jobb där de vänt upp och ner på varenda sten och där vi gjort alla möjliga saker för att se till att det här inte ska kunna hända igen, säger överste Magnus Tillby som har varit ordförande för FMUK.

I rapporten konstateras bland annat att otydligheter kring vapenhanteringen inom Försvarsmakten kan ha bidragit till händelsen. I säkerhetskompaniets stående order, SO, finns till exempel ingen styrning som reglerar hur vapen ska hanteras och förvaras under förflyttning/transport eller insats. Det är heller inte reglerat om vapen ska vara laddade, ha magasin i eller om magasin ska förvaras i benfickan.

I FMUK:s rapport konstateras att de flesta av soldaterna gjorde magasin i innan pistolen hölstrades, efter utlåsning från vapenvårdslokalen den aktuella dagen. Någon enstaka stoppade de fyllda magasinen i benfickan.

Liknande läsning:

– Det finns en kultur bland soldater att torröva med sitt vapen. Det är bra att öva på sin färdighet, men då måste man ha med sig mentalt att alltid säkerställa att göra patron ur, och sedan torröva, och att när man är klar så laddar man och låter det sedan vara. Vi har sett att det finns en tendens bland anställda att man tar fram sitt vapen även när man är inställd på att inte öva med det, säger Magnus Tillby.

» Det finns en kultur att hålla på med sitt vapen även när det är laddat «

Enligt rapporten är torrträning i grunden sund och fortsatt nödvändig inom Försvarsmakten. Men det riskerar att bidra till tillbud och olyckor om det inte tydligare regleras vid vilka situationer som torrövning är accepterat och hur riskerna kring den sortens övningar ska hanteras. I utredningens slutsatser framhålls också att det finns en uppenbar risk att missa funktionen ”säkring mot för tidig avfyring” så som kapitel sex i Manual pistol 88 från 2017, är utformat. Det riktas också kritik mot pistolutbildning block A som beskrivs som otillräcklig för soldater på 132:a säkerhetskompani sjö och på 13:e säkerhetsbataljon som helhet.

– Det råder lite olika uppfattningar inom Försvarsmakten hur man tillämpar pistolutbildning block A och block B. Här menar vi att det finns anledning att se över och tydliggöra hur detta kravställs och kommuniceras till förbanden. Man bör ha gått igenom båda dessa utbildningar om man genomför skarp insatsverksamhet, säger Magnus Tillby.

FMUK vill även att Försvarsmakten gör en separat utredning om hur dagens praxis – som vid flera förband leder till en Fpan-anmälan vid inträffade vådaskott – påverkar säkerhetskultur, psykologisk trygghet och rapporteringsvillighet på längre sikt inom organisationen.

– Om en individ av någon anledning gör något fel och skjuter ett vådaskott men där ingen kommer till skada för att man i övrigt följt alla säkerhetsåtgärder, som exempelvis att ha riktat vapnet i ofarlig riktning och haft på sig hörselskydd, går man i dag ändå rätt hårt på den som förorsakade händelsen. Vi vill ju att man ska rapportera om någon gjort fel, men det är viktigt med psykologisk trygghet och att ha en öppenhet där anställda vågar berätta så att misstag omhändertas i lärande syfte och för att man är rädd om sina kamrater helt enkelt, säger Magnus Tillby.

I övrigt konstaterar utredningen att de akuta räddningsinsatserna på plats vid händelsen fungerade väl, även om soldatens liv inte gick att rädda.  

FAKTA

Utredningen

Försvarsmaktens utredning av dödsolyckan på Livgardet har pågått under nästan ett års tid. Ett antal intervjuer har genomförts med företrädare för berörda kompanier och förband. En rekonstruktion av händelsen har genomförts liksom en enkätundersökning med 63 individer för att mäta säkerhetskultur och psykologisk trygghet på 132:a säkerhetskompani sjö.

Podcasten ”Fronten” har gjort två avsnitt om vådaskottet.
Du kan lyssna på avsnitten här.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga vid Ledningsregementet.
    Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

    Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

    – Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.   

    Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

    Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

    – Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

    Peter Bäckström, FOI.

    Peter Bäckström

    Forskare på FOI

    Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

    Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

    Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

    – Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.  

    Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

    Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

    – I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium.  Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

    – Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

    Ur arkivet: