Senast publicerat
Senast publicerat:

Utbildningschef Michael Cherinet om det öppna brevet från kadetter

Den 2 oktober gick kadetter ut i ett öppet brev riktat till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. I det kritiserar de beslutet att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Nu svarar utbildningschefen på några av de frågor som lyfts i brevet.

Josefine Owetz
Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef. Foto: Johan Alp.

I måndags gick kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor ut i ett öppet brev riktat till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. Brevet uppmärksammades i flera medier. ”Vi känner oss lurade och är besvikna över att Försvarsmakten inte håller ingångna avtal”, skriver de i brevet.

Kadetterna uppmanar Försvarsmakten att ompröva beslutet, som innebär att bruttolöneavdraget höjs med 1 500 kronor i månaden, vilket motsvarar ökningen i dagersättning som gäller från i maj.  

Generalmajor Michael Cherinet är Försvarsmaktens utbildningschef och den som har fattat beslutet.

Hur ser du på det som kadetterna skriver i det öppna brevet?

– Kadetterna sätter tydliga ord på sin ilska och besvikelse. Eftersom beslutet fattades efter kursstart fick kadetterna sen och bristfällig information. Jag förstår känslorna och är uppriktigt ledsen över den situation som uppstått och ber verkligen om ursäkt för den, Försvarsmakten ska kunna leverera bättre än så här. En ursäkt som inte bara riktas till de berörda kadetterna utan även till chefer och medarbetare vid våra skolor som försökt hantera situationen trots knapphändig information, säger Michael Cherinet och fortsätter:

– Samtidigt ändrar inte detta förutsättningarna för beslutet. Försvarsmaktens erbjudande står fast. Anställda soldater, sjömän och civila har möjlighet att studera med bibehållen grundlön.

» Jag förstår känslorna och är uppriktigt ledsen över den situation som uppstått och ber verkligen om ursäkt för den, Försvarsmakten ska kunna leverera bättre än så här. «

Vad tänker du om att anställda tackade ja till officersutbildningen med de förutsättningar som gällde i våras, det vill säga höjd kadettersättning och 6 000 kronor i bruttolöneavdrag?

– Det är tydligt att den information som funnits att tillgå på till exempel Emilia varit felaktig och i praktiken kunnat uppfattas som vilseledande. Jag kommer inom kort att bjuda in kadetternas förtroendepersoner för diskussion om kommunikationen och bakgrunden till beslutet och vill uppmuntra alla kadetter som har frågor kring beslutet att kommunicera dem med mig genom sina förtroendevalda.

Hur många påbörjade utbildningen i höstas med särskilda förmåner?

– Enligt den information jag har är det cirka 350 av 500 kadetter vid våra SO- och RO-utbildningar som studerar med särskilda förmåner.

I det öppna brevet från kadetterna så tar de upp att de med det höjda bruttolöneavdraget får 27 000 kronor mindre i pensionsgrundande inkomst under utbildningen. Hur ser du på det?

– Det resultatet får man om man bara summerar justeringen av bruttolöneavdraget och inte samtidigt lägger till ökningen av kadettersättningen, det vill säga om man intecknat ökningen av kadettersättningen som en ökning av sin inkomst under hela utbildningens tid. Beslutet om justerat bruttolöneavdrag innebär att bruttolöneavdraget anpassats till den höjda kadettersättningen och effekten blir att anställda soldater, sjömän och civila även fortsatt får behålla en inkomst som motsvarar bibehållen grundlön, säger han och tillägger:

– Försvarsmaktens erbjudande om särskilda förmåner innebär i grunden att anställda soldater, sjömän och har möjlighet att studera med bibehållen lön, inte att de också får ett lönepåslag när de börjar studera. Det påslaget ska de få när de anställs som specialist- eller reservofficerare i Försvarsmakten. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: