Senast publicerat
Senast publicerat:

Motionera mera – det du motionerar om i dag genomför vi i morgon

Du som är medlem kan vara med och påverka vilken riktning förbundet ska gå i och vilka frågor som förbundet ska driva. Detta gör du genom att skriva en motion till Förbundsmötet.

Cecilia Gustafsson
Artikel från Officersförbundet.

Vid Förbundsmötet 2020 skrev OF Amfibiekåren en motion om att förbundet skulle arbeta för att medlemmarna skulle kunna förskjuta sin yrkeofficerspension. Motionen antogs och resulterade i att förbundet bland annat gjorde en utredning och påbörjade en dialog med arbetsgivarparten – Arbetsgivarverket i det här fallet. Dialogen övergick sedan i förhandling och nu– tre år senare – så har medlemmarna och förbundets arbete gett resultat!

– Idéen om att vi behöver ha möjlighet att förskjuta yrkesofficerspensionen föddes för cirka tio år sedan. Vi pratade om det i föreningen och så var det en förtroendevald, Peter Bramstedt, som gick från ord till handling och skrev en motion. Det är roligt att det var vår förening som lämnade in motionen, men i grund och botten är det en enskild medlem som genom föreningen drivit på det här, säger Karl-Johan Boberg, ordförande i OF Amfibiekåren.

En motion är ett beslutsförslag från en enskild medlem eller en officersförening. Den kan handla om vad som helst du vill att förbundet ska göra eller förändra. Om du har flera förslag så skriver du flera motioner. 

Ett bra tips innan du skriver en motion är att läsa förbundsstyrelsens propositioner, det vill säga förbundsstyrelsens beslutsförslag. Dessa hittar du på Förbundsmötets webbplats of-forbundsmote.se. Vad tycker du om propositionerna? Är det något som ska bort eller läggas till? Instruktioner om hur du rent formellt skriver en motion hittar du på mötets webbplats. Om du lämnar in en motion som medlem ska du skicka den till din officersförening som sedan skickar den vidare till förbundet. Motionen ska vara förbundet tillhanda senast den 14 augusti, så det är viktigt att du lämnar din motion till din officersförening i god tid före dess. Mer information om vilka beslutsförslag som kommit från enskilda medlemmar och officersföreningar kommer när motionerna sammanställts av förbundet.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    I går eftermiddag genomförde Officersförbundet ett direktsänt samtal på Youtube inför överbefälhavarens kommande beslut i början av maj om slutligt införande av trebefälssystemet. När vi informerade våra medlemmar om sändningen bad vi dem också skicka in frågor. Redan samma dag började de droppa in.

    Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell och Peter Tagesson, som leder den arbetsgrupp som tar fram beslutsunderlaget till ÖB, fick jobba hårt med att försöka förklara nyttan med en obligatorisk omgalonering för NBO-officerare. Sedan tvåbefälssystemet (som nu blivit trebefälssystemet) infördes 2008 har det varit frivilligt om man som officer haft en specialistofficersbefattning. Men nu menar man att det helt enkelt är dags att slutföra reformen.

    Men Försvarsmakten har ju med högst begränsad framgång kunnat förklara nyttan – både för den enskilde och organisationen – med att officerare ska välja att växla till specialistofficerare. Mer än att det, möjligtvis, ser fint ut i en tabell i Prio. 

    Resultatet av den medlemsundersökning vi genomfört alldeles nyligen talar också sitt tydliga språk – sex av tio medlemmar och så många som nio av tio som berörs, är kritiska till obligatorisk omgalonering. Inte minst för att det riskerar att påverka trovärdigheten för hela trebefälssystemet. För att inte tala om oron för löneutvecklingen, både för nuvarande specialistofficerare och de NBO:are som går (tvingas) över. Lägg därtill att man, så här långt, också haft svårt att förklara varför en officersexamen inte längre ska vara giltig för löjtnanter och kaptener men är det för majorer. Eller generaler, för den delen. 

    I gårdagens sändning hade Klas Eksell svårt att ge rakt svar på om att han själv skulle omgalonera sig – om han hade suttit på en sådan befattning. Många NBO:arna upplever att de blir degraderade och nuvarande specialistofficerare är måttligt roade över att det plötsligt börjar regna in f.d kaptener och löjtnanter i deras skrå. Så myndigheten måste nog anses starta i en ordentlig uppförsbacke. 

    Vårt råd till ÖB har därför varit att låta det vara fortsatt frivilligt. Allt annat vore bara dumt. Särskilt i en tid av tillväxt, när varenda officer behövs.

    Arbetsgruppen har till uppgift att ta fram ett förslag på hur det här ska gå till. Beslutet om det ska genomföras är ÖB:s.

    Jag läste nyligen en intervju med ÖB i tidningen ”Svensk veteran” där han gav sina tre bästa tips till unga chefer i Försvarsmakten:

    • Ta hand om truppen. För det är tillsammans vi når bästa resultatet.

    • Inse betydelsen av att vara en god förebild. Då bygger du laget och är inkluderande.

    • Skapa och värna goda relationer. De kan vara avgörande i skarpa lägen.

    Efter att ha läst de goda råden skulle inte jag fatta ett sådant kontraproduktivt beslut som att tvinga mina medarbetare att omgalonera sig. 

    Ur arkivet: