Senast publicerat
Senast publicerat:

Utflytt ur det tillfälliga barackboendet vid årsskiftet 

Ända sedan de första kadetterna flyttade in i det tillfälliga boendet har det rapporterats om brister och problem, däribland bristfällig ventilation och strejkande avlopp. Ett år senare ser det lite ljusare ut.

Redaktionen
Faksimil från Officerstidningen nr 2, 2022

När Officerstidningen för ett år sedan besökte Militärhögskolan Karlberg var stämningen i det närmaste uppgiven bland kadetterna. De uppgav att deras klagomål ignorerades av skolledningen. Överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef för Militärhögskolan Karlberg, menade dock att situationen var under kontroll. 

När skolledningen fick anmälningar om problemen har dessa utretts och åtgärdats. Utredningarna visade att luftkvaliteten var godkänd, men att det fanns en mikrobiell tillväxt runt skohylla och badrum i vissa av rummen. Det var även problem med luftgenomströmningen. Alla 108 rum i Tillfälligheten har undersökts och i de fyra rum som sedan tidigare har evakuerats hittades indikationer på fukt. 

Ett år senare ser läget något annorlunda ut.

– Tillfälligheten kommer nu att avvecklas och under tidig vår kommer kadetterna att kunna flytta in i den nyrenoverade kadettflygeln samt i Rukebo, säger Johan Martinsson och fortsätter:

Liknande läsning:

– Vi har också tydliggjort för våra kadetter hur de ska gå tillväga för att anmäla problemen, så att vi ska kunna åtgärda dessa. Där har vi kanske inte varit supertydliga tidigare.

» Tillfälligheten kommer nu att avvecklas och under tidig vår kommer kadetterna att kunna flytta in i den nyrenoverade kadettflygeln. «

Enligt Jan Zetterman, regionchef på Fortifikationsverket, har ytterligare åtgärder gjorts i väntan på att den permanenta flygeln och Rukebo ska bli färdiga att flytta in i. 

– Vi har förbättrat ventilation och ökat luftflödet. Vi har även satt ventilationsgaller i badrumsdörrarna så att dessa inte längre måste stå öppna. 

Erik Frisk på Officersförbundets studentråd menar att kadetterna i stort sett är nöjda med de åtgärder som har gjorts på Tillfälligheten. Däremot lyfter han en annan boendeproblematik: nämligen att studenter tvingas dela rum på Dianeberg som en följd av platsbristen. 

– Vi har stor förståelse för att det finns platsbrist och förstår att skolledningen har en utmaning med att lösa detta. Men att dela på rum som är byggda för att vara enkelrum är ingen ultimat lösning. Det finns ingen plats att studera på, varken i rummen eller i Dianebergs pentryn, säger han. 

Johan Martinsson beskriver att det är en utmaning med den ökade tillströmningen av kadetter på Officersprogrammet. 

– Förra året hade vi 273 kadetter på Karlberg istället för de 250 vi räknat med från början. Att vi behöver officerare är ett faktum och tillströmningen är stor. 

Vid årsskiftet planeras det för utflytt ur Tillfälligheten. 

FAKTA

Barackboendet Tillfälligheten på MHS Karlberg

Då: Fuktbubblor i golven, vatten som läckte ut genom väggarna, strejkande avlopp och bristfällig ventilation. Barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg hade dragits med många problem sedan de första kadetterna flyttade in hösten 2019.

Nu: Att hitta boende åt samtliga kadetter på MHS Karlberg, som har varit ökande i antal, är en utmaning i och med att den ordinarie kadettflygeln renoveras. För att lösa situationen har skolan, förutom invigningen av boendet Dianeberg 2020, tagit till en rad tillfälliga lösningar. Däribland barackboendet Tillfälligheten. Men nu är lösningen nära: vid årsskiftet kan kadetterna i Tillfälligheten flytta in i permanenta rum.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Fortifikationsverket har utsett nio nya avdelningsdirektörer till den nya organisationen som träder i kraft vid årsskiftet. En av dem är förre regementschefen för Norrbottens regemente, överste Nils Johansson, som ska leda geografi Norr.

    Josefine Owetz
    "Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här", säger Nils Johansson, ny avdelningsdirektör på Fortifikationsverket.

    Foto: Fortifikationsverket

    När det militära försvaret byggs ut växer också Fortifikationsverkets uppdrag. Den 1 januari 2027 får Fortifikationsverket en ny organisation. Verksamheten delas bland annat in i fyra områden – Norr, Mitt, Väst och Syd – som utgår från samma geografiska indelning som Försvarsmakten.

    Syftet är att komma närmare uppdragen och skapa bättre förutsättningar för snabba och samordnade leveranser, enlig  Fortifikationsverket. Nu är nio avdelningsdirektörer utsedda till den nya organisationen, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

    – Vi har ett mycket stort uppdrag framför oss. Vi ska få mer gjort, göra det snabbare, komma närmare uppdragen och använda hela Fortifikationsverkets samlade förmåga. De här nio får en viktig roll i att tillsammans med våra övriga direktörer och medarbetare få det att hända, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i pressmeddelandet.

    En av de nya avdelningsdirektörerna är överste Nils Johansson, som tidigare bland annat har varit chef för Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Han har också arbetat på Högkvarteret, Försvarsstaben och Arméstaben samt gjort internationell insats i Afghanistan. Han kommer närmast från en befattning som chef för den multinationella stabsenheten i Finland. Nils Johansson blir avdelningsdirektör för geografi Norr med placering i Boden.

    – Jag har en relativt god inblick i vad Försvarsmakten vill inom många områden som är kopplade till Fortifikationsverket. Men nu behöver jag lära känna verksamheten från insidan, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

    Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg.

    Han berättar att han känner igen Fortifikationsverkets situation från verksamheter han tidigare lett och konstaterar att relationen till Försvarsmakten blir ett prioriterat område.

    – Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här. Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg. Det är en allvarlig tid vi lever i. Då är samarbete och sammanhållning A och O, skriver Nils Johansson.

    Han är inte ensam om att ha officersbakgrund bland Fortifikationsverkets nya avdelningsdirektörer. Det har även Mikael Widelund, som blir avdelningsdirektör för produktionsstaben, Karl de Verdier, som leder geografi Väst från Skövde, och Anton Dahlmark, direktör för fortifikatorisk utveckling och produktionsstöd.

    Övriga nya direktörer är Åsa Albihn (geografi Mitt, Kungsängen), Robin Backebjörk (geografi Syd, Revinge), Mattias Näslund (verksamhetsstöd), Ellenor Rör Axelsson (IT) och Marinette Nyh Radebo (verksledningskansliet). Direktörerna utanför geografierna placeras i Eskilstuna. De nya avdelningsdirektörerna ingår i myndighetsledningen, tillsammans med de direktörer som fortsätter i sina uppdrag. 

    Ur arkivet: