Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har fått en stor påverkan för säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året. ”Vi har i dag ett bestående tillstånd av konflikt och konfrontation mellan Ryssland och Väst, som riskerar att förvärras ytterligare” skriver generalmajor Lena Hallin, chef för Must, i förordet till årsöversikten.
Det ryska anfallet på Ukraina har skapat ett tillstånd av konflikt och konkurrens som till stora delar påminner om situationen under kalla kriget men med färre spelregler, konstaterar Must.
– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, sa Lena Hallin på en pressträff.
» Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. «
Det militära hotet från Ryssland är påtagligt, enligt Must, dock med begränsningar i vårt närområde på grund av kriget i Ukraina. Som en följd av kriget är den ryska militära förmågan i svenskt närområde nedsatt, främst vad gäller markförbanden. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den antagonistiska hotbilden mot Sverige blir både bredare och alltmer mångfacetterad, betonar Must.
Som en följd av det ryska anfallskriget fattade Sverige i maj 2022, samtidigt som Finland, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Musts bedömning är att Sverige är säkrare efter att ansökan lämnades in.
Liknande läsning:
– Sverige fick i samband med Nato-ansökan bilaterala säkerhetsförsäkringar från flera Natoländer och bedömningen är att Ryssland fortsatt vill undvika en eskalation som skulle kunna leda till en väpnad konflikt med Nato, men samtidigt skapar den ryska ledningens höga risktagande en osäkerhet, säger Lena Hallin i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.
Under året har underrättelsehotet mot Sverige ökat. ”Det är delvis en följd av rysk underrättelseinhämtning om Sveriges framtida roll inom Nato, men också av ryska försök att kringgå sanktionerna mot landet. Underrättelsehotet utgörs både av personbaserad inhämtning och av cyberangrepp eller andra tekniska medel” skriver Must i årsöversikten.
Lena Hallin betonar att det inte bara är Ryssland utan också bland annat Kina som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.
– Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige, kärnan i vår demokrati, följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka, säger hon.
