Senast publicerat
Senast publicerat:

Personerna bakom Gubbar på rad: ”Vi försöker sparka uppåt”

Det försvarsmaktsrelaterade humorkontot ”Gubbar på rad” på Instagram har snabbt blivit en snackis i myndigheten. Vecka efter vecka skannar personerna bakom kontot sociala medier på jakt efter bilder som föreställer Försvarsmaktens chefer och medarbetare uppställda på rad.

Josefine Owetz
Dalregementets julhälsning på sociala medier hamnade givetvis på Gubbar på rad-­kontot på Instagram.

I oktober 2021 såg ett nytt försvarsmaktsrelaterat humorkonto dagens ljus. Snart 300 inlägg och 1.500 följare senare har kontot ”Gubbar på rad” på Instagram blivit ett välkänt konto, och begrepp, inom en bredare krets i Försvarsmakten. 

”Passa så att du inte hamnar på Gubbar på rad-kontot nu” är exempel på en mening som numera ofta yttras i samband med att gruppbilder ska tas i myndigheten, enligt uppgifter till Officerstidningen. 

Vi har träffat två av personerna bakom kontot, som vill vara anonyma. De är officerare och anställda vid två av Försvarsmaktens förband i Mälardalen. 

Hur föddes idén till det här kontot?

– Det var jag som länge hade noterat att det finns en del chefer i Försvarsmakten som tycker om att använda ett visst bildspråk. Det är det som jag valde att benämna som ”gubbar på rad” för det var precis det som det var, säger Gustav, som egentligen heter något annat, och fortsätter:

Liknande läsning:

– Det är bilder på män i medelåldern eller äldre som står uppställda på rad i uniform, i alla möjliga sammanhang. Ibland framför någonting, ibland på en viss plats. Men människor, i regel gubbar, på rad, det är det som återkommer. 

» Det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot. «

Under en AW hösten 2021 hamnade Gustav och vännen Jonas, som också heter något annat, återigen i en diskussion om bilderna i Försvarsmaktens kommunikation. Vännerna enades om att det var hög tid att fullfölja planerna på ett konto där de uppställda gruppbilderna kunde samlas.

– Vi inledde direkt med att leta genom konton och började följa försvarsmaktskonton och officiella företrädare för myndigheten. Vi la också upp några aktuella gubbar på rad-bilder. Sedan var vi i gång, säger Jonas. 

Totalt är de tre personer som sköter kontot, vars flöde är fyllt av bilder på Försvarsmaktens företrädare, inte sällan förbandschefer och försvarsgrenschefer, uppställda på gruppbilder. Ibland i en lång rad, andra gånger på flera rader. 

– Det som är fascinerande med det här bildspråket, och som jag också kan tycka är rätt gulligt, det är det att man har genomfört ett viktigt möte, en övning eller så är det något historiskt som hänt, och att man då måste föreviga det genom att ställa upp alla som var där och ta en gruppbild, säger Jonas.  

Han funderar ett slag innan han fortsätter:

– Men det här är väl egentligen Försvarsmaktens kommunikation i ett nötskal. Att man är väldigt fäst i vilket budskap man vill sända. Man tycker att just det vi gör nu är viktigt att kommunicera. Att ingen sedan bryr sig är inte lika viktigt. Det blir ytterligare en gruppbild med folk i uniform som kunde varit tagen varsomhelst.

Vad tänker ni om det?

– Jag har en viss förståelse för de generaler, överstar och annat löst folk som väljer de här motiven. För jag förstår ju att man som chef och ledare vill visa upp vad man har gjort, och man vill visa upp sin personal. Och då väljer man den här typen av bilder, för det är enkelt och tydligt. Men om man zoomar ut lite och tänker på mottagarna, för dem blir det här ofta rätt ointressant och intetsägande, säger Gustav.

» Natointrädet inger ju i stort hopp. Det kommer inte att bli färre gubbar på rad-bilder av detta, nej. «

De förklarar att det är viktigt att bilderna som de lägger upp är aktuella. En av sakerna de tidigt bestämde sig för var att materialet högst får vara en vecka gammalt. 

– För det finns givetvis hur mycket gammal skåpmat som helst. Men poängen är att det ska vara nya bilder och att vi kan visa på att det här är en pågående verksamhet. Man kan ju tänka sig att myndigheten ska börja tänka att de inte ska fylla sociala medier med den här typen av bilder. Men det bara fortsätter. Och det var det som vi tyckte var så roligt, säger Jonas.  

De får en hel del tips från följarna på material. Deras grundregel är att bara lägga upp bilder som kommer från officiella konton. 

– Vi försöker hela tiden att sparka uppåt. Ingen som är på lägre nivå ska känna sig utpekad eller på något sätt ditklämd. Vi är försiktiga med att avslöja identiteten på vilka exakt det är som tipsar, men vi kan säga att det är många högre chefer som, med självdistans, tipsar som sitt eget content, säger Gustav. 

Jonas tillägger: 

– Vissa högre chefer i Försvarsmakten verkar också tycka om oss så mycket så det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot. 

Är det vissa gubbar på rad-bilder som inte håller måttet för publiceringen?  

– Ja, det är det. Det är väldigt ofta tillfällen där redaktionen får ha överläggningar. Vi dömer absolut ut bilder. Ibland så är det för dålig rad, ibland så är det för unga medarbetare med för låg grad, säger Jonas. 

Vad tänker ni framåt för 2023 för kontots del?  

– Natointrädet inger ju i stort hopp. Det kommer inte att bli färre gubbar på rad-bilder av detta, nej. Drömmen är ju att vi får se fler internationella motsvarigheter. Nu när Försvarsmakten går in i en allians så kanske man kan tänka sig att ”Gubbar på rad” går in i någon form av internationell gubballians, säger Gustav. 

Jonas tillägger: 

– Det är en stor försvarsmaktsövning i vår. Man kan ju hoppas att folk tar sig någon form av stridspaus och ställer upp på rad. Det är väl inte mer än rätt. Vad har vi generaler till om inte för att besöka övningar och ställa upp truppen på rad på bild? 

Är det någon general ni är besviken på?  Som inte levererar gubbar på rad-bilder i den utsträckning man skulle kunna tycka att den borde göra? 

– Vi har ju många generaler, och de allra flesta är doldisar. Men faktum är, med tanke på antal möten och besök, så har ÖB förvånansvärt få gubbar på rad-bilder.

”Gubbar på rad” på Instagram – @gubbarparad

FAKTA

Så tar du en bra gubbar på rad-bild

Kategori 1: Den spontana. ”Gärna tagen med Iphone 3 i ett fikarum med dålig belysning, i en förbandsbyggnad som gud glömde. Kanske står det en soptunna i bakgrunden. Man känner i bilden att här är det inget som är kul, men de har blivit hopfösta för att någon skulle ha en bild till hemsidan och till överstens konto.”

Kategori 2: Den uppstyltade. ”Där alla har C 1, allt är vinkelrätt och där det har gått adjutanter med måttstock.”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    SOM-undersökningen 2025
    Den turkiske presidentens agerande under Sveriges ansökningsprocess till Nato kan ha påverkat allmänhetens intresse av att försvara Turkiet militärt, skriver analysförfattaren Karl Ydén.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Efter 2016 har svenskarnas förtroende för försvaret stärkts markant. I 2000-talets inledning var det fler som uppgav ett bristande förtroende för försvaret än tvärtom i SOM-institutets nationella undersökningar. Den så kallade förtroendebalansen (andelen med förtroende minus andelen med bristande förtroende) hamnade ofta under nollstrecket. En rimlig tolkning är att det negativa förtroendet under 2000-talets inledning berodde på dåvarande försvarspolitik, där flera regeringar ville skära i försvarsutgifterna respektive omforma försvaret för primärt småskalig internationell krishantering.

    Senast i 2016 års SOM-undersökning noterades ett negativt förtroende för försvaret, därefter inleddes en anmärkningsvärd förstärkning av försvarsförtroendet. I 2025 års undersökning, som presenterades under försommaren, noterades en förbättrad förtroendebalans för nionde året i rad: +56 (en uppgång från +51 i 2024 års undersökning). Det var dessutom sjätte året i rad som svenskarnas förtroende för försvaret noterade ”All time high”.

    Det stärkta förtroendet för försvaret har utvecklats under en period då svensk säkerhetspolitik radikalt förändrats i och med kursändringen från alliansfrihet till Natoansökan 2022 och inträdet i Nato 2024. Förtroendet för försvaret omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på partisympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende. Historiskt är sympatisörer till Sverigedemokraterna den grupp som förändrat sin inställning till försvaret mest. De var tydligt negativa under en rad år, men deras förtroende för försvaret har stärkts kraftigt sedan försvarspolitiken åter inriktades mot försvar av Sverige, upprustning och återupptagen värnpliktsutbildning. Alla riksdagspartiers sympatisörer uppvisar en positiv förtroendebalans för försvaret.

    Förtroendet för försvaret ­omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på parti­sympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende.

    Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Centerpartiet: 78 procent av dessa uppger sig ha stort förtroende för försvaret, medan endast en procent uppger litet förtroende (+77 i förtroendebalans, upp från +67 i 2024 års undersökning). Nästan lika stort förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (förtroendebalans +76), följt av sympatisörer till Moderaterna (+70) respektive Kristdemokraterna (+64). Socialdemokratiska sympatisörer noterar +59 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Miljöpartiet (+52) respektive Sverigedemokraterna (+49). Vänsterpartiets sympatisörer noterar förtroendebalans +25, en uppgång från 2024 års resultat (+18), men klart under +42 i 2022 års undersökning. Förtroendetappet efter 2022 kan bero på Sveriges förändrade Natorelation, eftersom Vänsterpartiets sympatisörer är tydligt mer negativt inställda till Nato än övriga riksdagspartiers.

    Före Rysslands annekteringar i östra Ukraina 2014 var svenskarna överlag klart negativa till ett svenskt Natomedlemskap, i regel var motståndarna två till tre gånger fler än förespråkarna. Efter den ryska aggressionen 2014 ökade Natostödet så att opinionen vägde jämnt mellan för och emot. Rysslands militära angrepp på Ukraina i februari 2022 följdes snabbt av ett dubblerat stöd för att Sverige skulle söka medlemskap i Nato, samtidigt som Natomotståndet halverades. Sverige lämnade in ansökan i maj 2022. Efter ett drygt år av Natomedlemskap noterar svenskarnas förtroende för Nato förtroendebalans +37, ett stort förtroende men ändå inte i närheten av förtroendet för försvaret.

    Befolkningens förtroende för Nato är betydligt mer polariserat jämfört med det för försvaret. En ytterligare skillnad är att medan svenskarnas förtroende för försvaret blir stadigt större, så har förtroendet för Nato varierat.

    En förklaring kan möjligen vara att Nato de senaste åren kan uppfattas vara mindre stabilt än tidigare. Trumpadministrationen har uttryckt stor skepsis gentemot Nato, både för otillräckliga resurser i flertalet medlemsländer och för vad som uppfattas som otillräckligt stöd i USA:s pågående krig mot Iran. Trump har dessutom flera gånger uttryckt att USA ska tilltvinga sig Grönland från Natokollegan Danmark. Donald Trump har uttryckt att USA borde utträda ur Nato och hur alliansens framtid ser ut kan anses mer osäkert än på mycket länge.

    Statistik SOM-undersökningen 2025

    Natoländer vi bör avstå från att skicka soldater till. Frågan löd ”Är det några av Natos medlems­länder som Sverige inte bör sända svenska soldater till om det landet blir utsatt för ett väpnat angrepp? (Du kan kryssa i flera alternativ)”. Antalet svarande var 1 873 personer.

    Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025

    Bland de traditionella borgerliga allianspartiernas sympatisörer uppgår förtroendebalansen för Nato till +54 (Centerpartiet), +62 (Moderaterna), +64 (Kristdemokraterna) och +71 (Liberalerna). Bland de rödgröna partiernas sympatisörer är förtroendet för Nato klart minst hos Vänsterpartiet (-27), följt av Miljöpartiet (+22) och Socialdemokraterna (+36). Förtroendebalansen för Nato bland Sverigedemokraternas sympatisörer uppgår till +35.

    Journalisten Tomas Ramberg gjorde i Dagens Nyheter (8 mars 2024) den poängfulla observationen att det bland svenska Natoförespråkare finns två olika förhållningssätt, ett ideologiskt respektive ett pragmatiskt.

    Den mer ideologiska positionen intas framför allt av borgerliga sympatisörer som länge uppfattat västvärlden som Sveriges självklara värdegemenskap. För dem är det naturligt att solidariskt tillhöra Nato för att försvara dessa värden och de ser att Sverige äntligen ”kom hem” i och med Natomedlemskapet.

    Det pragmatiska perspektivet omfattar främst socialdemokrater med en annan historisk syn på Sveriges roll i världen. Natomedlemskap ses av dessa pragmatiker mer som en försäkring mot ett aggressivt Ryssland. Stödet är mindre ideologiskt, mindre entusiastiskt och mer villkorat av rådande hotbild. Bland de pragmatiska Natoförespråkarna finns sannolikt många före detta motståndare som bytte åsikt efter Rysslands attack mot Ukraina 2022. Det är sannolikt att den pragmatiska hållningen även omfattar en del Sverigedemokratiska sympatisörer, som uttrycker ett tydligt mindre Natoförtroende än vad de borgerliga partiernas gör.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    Dynamiken framträder ännu tydligare om man börjar gräva djupare i innebörden av Natomedlemskap. I SOM-undersökningen syns intressanta variationer i viljan att försvara andra Natoländer.

    89 procent av svenskarna instämmer i påståendet ”Sverige borde försvara ett annat Natoland om det attackeras” och 94 procent håller med om att ”andra Natoländer bör försvara Sverige om vi attackeras”. Bland svenskarna finns således en god generell uppslutning kring Natos ömsesidiga försvarsförpliktelse i artikel 5.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    I fråga om de nordiska länderna är det mycket få svenskar, cirka tre procent, som svarar att Sverige inte bör hjälpa genom att sända svenska soldater. Motståndet är större, cirka sju procent, när frågan avser andra västeuropeiska länder eller Kanada. Ställs frågan angående EU-länder på Balkan eller i Östeuropa ökar andelen ovilliga ytterligare något, till mellan 8 och 19 procent.

    sdlETMKfs0iLWw-nh

    Stödet för att Sverige ska skaffa egna kärnvapen är lågt hos befolkningen. Bilden visar Svenska Freds manifestation mot kärnvapen med anledning av 80-årsdagen av atombomben över den japanska staden Hiroshima.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Avslutningsvis ska kärnvapenfrågan kort beröras. I Natos doktrin har kärnvapenavskräckning länge utgjort en hörnsten, vilket har använts som argument mot ett svenskt Natomedlemskap.

    I Nato är det främst USA som har kärnvapen och utan dessa amerikanska resurser skulle Europa sakna tillräcklig vedergällningsförmåga i en militär konflikt med Ryssland, där kärnvapen skulle användas. Ryssland har upprepade gånger under Ukrainakriget hotat med kärnvapen (”militärtekniska åtgärder”).

    Sverige bedrev för övrigt efter andra världskriget ett eget kärnvapenprogram, för vilket undertecknandet av FN:s icke-spridningsavtal 1968 blev slutet.

    Den ökade osäkerheten om USA:s framtid i Nato har återfört kärnvapenfrågan till debatten och SOM-undersökningen ställde därför frågan ”Bör Sverige skaffa egna kärnvapen?” Resultatet visar på stort motstånd i opinionen. 67 procent av svenskarna uppger sig vara mycket eller ganska negativa till tanken på svenska kärnvapen och endast 13 procent är mycket eller ganska positiva (opinionsbalans -54). Minst är motståndet bland SD-sympatisörer, där 21 procent är positiva och 51 procent negativa. Störst motstånd finns bland Vänsterpartiets sympatisörer, varav 6 procent är positiva respektive 86 procent är negativa till svenska kärnvapen.

    Ur arkivet: