Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönesatsningen på flygförare i årets Rals räcker inte – ytterligare åtgärder krävs 

Per-Martin Sternevi, Ordförande för Försvars­piloternas intresse­organisation, FPI.
Jerry Lindberg/Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Årets lönerevision, Rals 2022, är klar. Flygvapnet kommunicerade kort efter beslutet att man tilldelats ekonomi för att inta den lönebild för flygförare som de hade hemställt om. För en utomstående kanske det låter som att situationen med lönerna för piloterna nu är löst. Men om man sätter den särskilda satsningen i relation till en rimlig lönenivå gentemot andra statliga jobb med flygtjänst så snavar Försvarsmakten fortfarande en ordentlig bit från mållinjen.

Allting är dock relativt. Sant är att flygvapnet aldrig förr har lagt en lika stor klumpsumma på piloterna i Rals som detta år. Totalt handlar det om 1,6 miljoner i en särskild satsning för flygförare. Det är en förhållandevis stor påse extra pengar som nu läggs på pilotlöner vilket kan ses som ett positivt steg. Men sätt det i relation till att man aldrig tidigare gjort någon nämnvärd satsning. Då är det lätt att säga att det är den största.

Man kan även sätta det i relation till att flygförare efter denna satsning fortfarande ligger upp till 30 000 kronor i månaden efter andra myndigheter som bedriver flygtjänst, enligt FPI:s analys av kollektivavtalen. Då inser man snart att det egentligen inte har hänt så mycket. 

Bara för att det är en stor satsning i Rals så är det inte säkert att den är tillräcklig. Frågan som Försvarsmakten bör ställa sig är förstås: Är detta tillräckligt? Räcker det för att behålla piloter och kanske till och med locka tillbaka de piloter som har lämnat flygvapnet? (och som vardera kostat myndigheten mellan 90–150 miljoner kronor att utbilda). 

Svaret på detta vet redan flygvapnet och Försvarsmakten. Flygvapenchefens inriktning, som denna satsning relaterar till, presenterades redan i våras med övervägande negativa reaktioner från piloterna. 

Återigen ser jag tyvärr tydliga tecken på att Försvarsmakten har försämrat sin relation till arbetstagarna. Efter den senaste kommunikationen hörde flertalet medlemmar av sig och berättade att de kände sig svikna ännu en gång. Flygvapnet skapar större och större utmaningar i att eventuellt kunna locka tillbaka de piloter som i dag är tjänstlediga. Fortsätter man att agera så här så forcerar Försvarsmakten den redan påbörjade vägen till att tjänstledigheterna slutligen ändrar status till ”uppsägning på egen begäran”. 

Jag är övertygad om att Försvarsmakten vill samma sak som vi, det vill säga behålla våra piloter. Men då behöver vi agera kraftfullt, blixtsnabbt och övertygande. Ett ordentligt löneavtal med rimliga nivåer och villkor för att behålla kompetensen och de miljarder som man faktiskt har satsat på våra piloter.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: