Senast publicerat
Senast publicerat:

”Stora behov av läcktätning redan i dagens organisation”

Herr Flax
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Totalförsvaret skall rustas upp, Försvarsmakten skall stärkas och civilförsvaret skall återuppbyggas. Ett stärkt svenskt försvar är något som vi, de ”närmast berörda”, länge har menat vara nödvändigt, men för bara några år sedan ansågs det vara ett särintresse bland många andra i den svenska statsapparaten. Inte nu längre.

Våra folkvalda närmast tävlar i utspel om hur mycket ytterligare resurser det skall läggas på försvaret. Förbanden överöses med förfrågningar om studiebesök från riksdagsgrupper, lokalpolitiker och partiledare. Medierna har plötsligt försvarsfrågan på agendan under ett valår (!) och allmänhetens nyväckta förståelse för vikten av ett robust svenskt totalförsvar förefaller vara uppe och nosa på rekordnivåer.

Ändå är det något som skaver i mig, jag får en olustig känsla i maggropen varje gång jag läser en artikel om förstärkningen av det svenska försvaret. En ilning går att förnimma långt bak i skallbenet när jag ser ett inslag på nyheterna om hur en partiledare glatt har besökt ett militärt förband och utlovat stora satsningar på kanske just deras förbandstyp.

» Jag är orolig för att 20-talets försvarssatsning riskerar att köra fast i valfläskens träskmarker och skitas ner av regional­politikens kladdiga kohandel. «

Man kan tycka att jag borde vara nöjd med att försvarsfrågan äntligen är i fokus, bortsett från den mörka bakgrund som allt detta sker mot. Slutligen inser även vår politiska ledning och den breda allmänheten att frågan måste tas på allvar och att nedrustningen av totalförsvaret gick alldeles för långt. Självklart känner jag så. Tillvaknandet sker på tok för sent och under mycket allvarliga omständigheter, men naturligtvis är det bra att vi nu påbörjar en resa mot ett mer trovärdigt och starkare svenskt försvar. Men det är just den förestående resan som ger mig den där magkänslan, den där ilningen.

Jag är orolig för att 20-talets försvarssatsning riskerar att köra fast i valfläskens träskmarker och skitas ner av regionalpolitikens kladdiga kohandel. Jag är bekymrad över hur den unika politiska detaljstyrningen av Försvarsmakten förefaller vara minst lika närvarande i upprustningsperioder som i nedläggningstider.

Det finns enorma behov av läcktätning redan i dagens organisation. Vi saknar stora mängder av ”militär anständighetsmateriel”. Vi övar våra krigsförband och deras chefer alldeles för sällan. Vi har för lite personal och de vi har slutar dessutom i för hög takt för att vi ska kunna möta den långsiktiga upprustningens behov. Vår nuvarande infrastruktur behöver närmast ofattbara förstärkningar. Jag är därför övertygad om att vi skulle kunna göra av med en stor del av de utlovade ekonomiska tillskotten på att endast ordna till nuvarande organisation, efter år av underfinansieringar, omorganisationer och kulissbyggen.

Jag är orolig för att det som kommer att vara mest intressant är att kunna visa upp hur det köps fler flygplan och fartyg, att det öppnas nya regementen och att det utbildas fler värnpliktiga, oaktat vad det innebär för den reella försvarsförmågan. Plakatpolitiska satsningar likt dessa skulle i värsta fall kunna leda till att vi står där i början av 30-talet med en på papperet upprustad Försvarsmakt, men som lider av samma problem med underfinansiering som sin föregångare. Vi riskerar att köpa en större och finare kostym, utan att ge vår kropp rätt förutsättningar för att växa i kapp och fylla ut den.

Därför bör vi alla, där vi är och på de sätt vi kan, se till att arbetet sker balanserat och med ett enda mål i fokus; Starka krigsförband och en robust fredsorganisation! Låt 20-talets upprustning skötas snyggare och smartare än 90-talets nedrustning!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

    Josefine Owetz
    Marinchef Johan Norlén
    "De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

    Hur är läget i marinen i juni 2026?

    – Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

    Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

    – Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

    I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

    Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

    – Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

    Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

    – Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

    Johan Norlén

    "Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

    – Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

    De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

    – Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

    Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

    – Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

    Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

    – Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

    Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

    – Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

    Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

    Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

    – Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

    Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

    – Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

    Har du något medskick till marinens anställda?

    – Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

    Ur arkivet: