Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi ligger på en acceptabel risknivå«

Skjutövningar inomhus eller vid strid i bebyggelse med finkalibrig ammunition bör alltid ske med blyfri ammunition, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut. Men enligt förbandsproduktionschef Jonny Lindfors är en sådan åtgärd varken möjlig eller nödvändig att genomföra.

Linda Sundgren
Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Hantering och skytte med blyad ammunition kan innebära en risk för hälsan. Tillgången på stålkärneprojektiler på världsmarknaden är dock begränsad.

Exponering för bly kan leda till skador på bland annat nervsystemet, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Under skjutövningar med blyad ammunition förekommer exponering för bly, både från krutröken och under städning av övningsplatser. I rapporten ”Exponering och hälsoriskbedömning för bly i samband med skjutövningar inom Försvarsmakten” från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som Officerstidningen skrev om i nummer 5, 2021, lyfter forskare fram problemen med blyad ammunition vid skjutövningar. Risken för exponering är som störst vid inomhusskytte eller vid övning i strid i bebyggelse (SIB). I rapporten avråds Försvarsmakten från att använda blyad ammunition i den här typen av miljöer med hänvisning till de hälsorisker som kan uppstå. Men enligt förbandsproduktionschefen, brigadgeneral Jonny Lindfors, är det inte möjligt att följa den rekommendationen. 

– Blyexponering är bara en av flera risker som vi har att ta hänsyn till och risken för rikoschetter är betydligt större med stålkärneprojektiler än med blyad ammunition. Vidare är stålkärneprojektiler inte alltid tillgängliga på världsmarknaden eftersom efterfrågan på ammunitionstypen är låg då den har bristande egenskaper avseende lagring, ballistik och smörjning. Tills det finns en ammunition på marknaden som är bättre lämpad måste vi i viss omfattning fortsätta använda blyad ammunition, säger Jonny Lindfors. 

Liknande läsning:
Jonny Lindfors, 2022 kopiera
Jonny Lindfors

En central fråga i sammanhanget är hur mycket bly som kan tas upp i kroppen vid skjutövningar och om blyhalten riskerar att nå skadliga nivåer. Forskningsrapporten bygger på en teoretisk modellering av hur blyhalt i blodet byggs upp över tid. Modelleringen utgår från en studie om blyexponering som genomfördes under en nio dagar lång skjutövning i Försvarsmakten 2013. Forskarna har räknat fram hur blyhalten skulle förändras om övningen upprepades elva gånger under ett år.  Modelleringen visar att blyet i blodet ökar under året, men att halterna inte överstiger Arbetsmiljöverkets gränsvärden.  

– Jag tvivlar på att någon av våra skjutövningsledare kommer upp i ett sådant stort antal skjutövningsdagar under ett år som forskarna i rapporten räknat på. En marksoldat brukar genomföra nio till tio övningsdagar per år. Den som skjutit riktigt mycket kanske kommer upp i 30 dagar, men det är fortfarande långt under de 90 dagar som modellerades fram i undersökningen, säger Jonny Lindfors. 

» Risken för riko­schetter är betydligt större med stålkärne­projektiler än med blyad ammunition. «

Samtidigt framhåller forskarna att det inte finns några säkra nivåer för bly i kroppen. Arbetsmiljöverkets gränsvärden grundar sig på både hälsorisker och på vad som är möjligt ur ett företags- och organisationsperspektiv. Att nivåerna ligger inom gränsvärdet innebär således ingen hälsogaranti.   

– Jag är av uppfattningen att vi tar hänsyn till vad som är rimligt ur ett organisationsperspektiv och de risker som ska hanteras. Man måste också beakta varför övningar genomförs och vilka risker som uppstår om de inte kan genomföras. Min uppfattning är att vi utgående från i dag kända fakta ligger på en acceptabel risknivå ur alla aspekter, säger Jonny Lindfors. 

Bly finns i krutröken från blyad ammunition, men exponering sker också under städning av övningsplatser och vid vapenvård. Dessa risker, menar Jonny Lindfors, är omhändertagna genom en markorder från 2016 med riktlinjer om hanteringen av blyad ammunition. 

– Jag känner mig trygg med att de säkerhetsbestämmelser som vi har är tillräckliga. 

FAKTA

Åtgärder för att minska exponeringen för bly

• Planera arbetstid. Undvik att instruktörer följer grupper upprepade gånger under flera timmar. 

• Ventilation. Om ventilationssystem saknas bör det finnas rutiner för att ventilera på andra sätt. 

• Rengöring. Noggrann och regelbunden rengöring av lokaler och utrymmen.

• Hygienrutiner. Undvik att snusa eller röka under skjutträning och tillämpa strikt handtvätt efteråt. Byt kläder efter skyttepass. Förorenade kläder bör tvättas hemma, inte på jobbet. Använd handskar vid vapenvård. 

Källa: Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

    Linda Sundgren
    Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

    Foto: BAE Systems

    Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

    Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

    – Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

    Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

    – Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

    I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

    – Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

    Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

    Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

    – Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

    Björn Myrberg, FMV

    Björn Myrberg

    Ekonomidirektör FMV

    Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

    – Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

    – Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

    Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

    Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

    Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

    – Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

    För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

    – Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

    Fakta

    Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

    • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
    • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
    • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
    • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


    Materielanskaffning för donation till Ukraina

    • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
    • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


    Källa:
    Försvarets materielverk

    Ur arkivet: