Senast publicerat
Senast publicerat:

General, jag anmäler härmed psykisk ohälsa – vad gäller för mig?

Försvarsmaktens friskhetskultur är fantastisk. Myndighetens personalstyrka är mer vältränad och har färre sjukskrivningsdagar än genomsnittet. Samtidigt lider många i det tysta och psykisk ohälsa är fortfarande ett tabubelagt ämne inom Försvarsmakten, skriver insändarskribenten.

Kapten på plutonchefsnivå
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag var 18 år när jag föll ner i min första depression. Orsakerna är ointressanta i sammanhanget men en sak stod klar för mig: om jag vill ha en bra befattning i Försvarsmakten fick mitt tillstånd inte visas under mönstringen. Genom att framhäva mina goda lagegenskaper, sunda värderingar och min elevrådsbefattning på Plikt- och prövningsverket fick jag befattningen jag drömt om. Efter mönstringen skickade jag några skryt-sms till mina kompisar och åkte därefter raka vägen hem för att lägga mig i fosterställning och gråta. Det var första gången jag lyckades hålla skenet uppe – men långt ifrån sista.

Försvarsmaktens Medicinska Bedömningsgrunder (FM MBG) är myndighetens riktlinjer för att bedöma lämpligheten på personal som ska genomgå olika utbildningar och tillträda vissa befattningar, exempelvis internationell tjänst. Syftet med FM MBG är bland annat att ”den enskilde inte ska verka i ett sammanhang som för denne eller annan personal innebär ökad risk för ohälsa eller skada samt att vederbörande ska ha medicinska förutsättningar att fullgöra avsedd befattning utan att utgöra en belastning för förbandet”. FM MBG berör en rad olika symptom och diagnoser, bland annat psykisk ohälsa. En person som uppvisar symptom på ”manisk eller depressiv episod” har, beroende på svårighetsgrad, begränsad möjlighet att tillträda mer avancerade befattningar, utbildningar eller genomföra internationell tjänst. Om personen genomgår eller genomgått behandling inom två år för bedömningen krävs dessutom specialistutlåtande för att över huvud taget vara aktuell. FM MBG har vid flera tillfällen fått kritik för att vara alltför kategorisk och utestängande, bland annat när det kommer till personer som diagnostiserats med adhd.

» Att vara ärlig med sitt psykiska tillstånd kan innebära att du berövas möjligheten till utbildningar, befattningar eller insatser. «

Ibland beror våra psykiska problem på trauman från barndomen, ibland på fysisk eller emotionell stress och ibland på medicinska orsaker. Men ibland är det inte svårare än att vi helt enkelt inte klarar av de förväntningar som ställs på oss. Vi är bara människor. Och på tal om det, enligt Socialstyrelsen fick var tjugonde man och var tionde kvinna i åldrarna 18–24 år antidepressiva läkemedel utskrivna under 2019. Det är nu över en miljon människor i Sverige som tar medicin mot olika former av psykisk ohälsa. Samtalsklimatet blir allt öppnare och det är inte längre bara ”svaga” individer som tvingas uppsöka hjälp. I Försvarsmakten är psykisk ohälsa alltjämt tabu. Även om det vore naivt att tro att ingen av de en miljon människor som äter antidepressiva läkemedel jobbar i Försvarsmakten, är det inget vi hör berättas om på arbetsplatsträffar, i fikarummet eller i ”bollhavet” på våra stridsfordon – av rädsla för konsekvenserna. Och låt mig vara tydlig: det finns ingen anledning att anta att myndigheten inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Den som anmält behov av hjälp kan säkerligen få det genom försvarshälsan. Men när det väl blivit allmänt känt att en medarbetare lider av psykisk ohälsa blir också karriärmöjligheterna inom myndigheten färre. Att vara ärlig med sitt psykiska tillstånd kan innebära att du berövas möjligheten till utbildningar, befattningar eller insatser. Men inte nog med att du tampas med dina psykiska problem, du riskerar också att gå miste om din karriär.

I dag har jag varit yrkesofficer i över ett decennium med flera internationella insatser och spännande befattningar bakom mig. Mina psykiska problem förföljer mig alltjämt och vid flera tillfällen har jag återfallit i depressioner på grund av olika omständigheter – alla privata och orelaterade till mitt arbete. Jag har sökt hjälp på egen hand utan Försvarsmaktens kännedom och bitit ihop när jag mått dåligt. Därtill har jag alltid avstått läkares rekommendationer om antidepressiva läkemedel eftersom jag varit rädd att behöva uppge dem och att jag därmed skulle behöva stå tillbaka i jobbet.

Försvarsmakten har gjort mig till den jag är, gett mig många av mina nära vänner och flera fantastiska erfarenheter. Mitt arbete har gett mig mening och en naturlig plats i livet. Dessutom är jag en uppskattad medarbetare med bra omdömen från såväl nationell som internationell tjänst. Det finns mycket kvar jag vill göra och jag vill ta mer ansvar. Med hjälp av både terapi och antidepressiva läkemedel är jag bättre än någonsin på att hantera de problem som uppstår till följd av mina problem. Jag kommer aldrig bli helt frisk men jag vågar påstå att jag är mer uppmärksam på mitt hälsoläge och begränsningar än många andra. Därtill skulle jag aldrig låta min psykiska ohälsa utgöra en risk för mina kollegor.

General Bydén, du har tidigare gjort dig känd för att vara en inkännande och sympatisk chef. Att du erhöll priset för årets chef 2021 och fick ditt förordnande förlängt kom inte som en överraskning för mig. Både jag och mina kollegor har stort förtroende för dig. När du nu känner till min historia, mina problem och mina karriärsambitioner behöver jag veta hur jag som medarbetare med psykisk ohälsa ska agera i en organisation med en sjuklig friskhetskultur. General, jag vet också att jag inte är den ende. Vi har gott om medarbetare som anses stabila eller ”friska” men som lider i det tysta och som självmedicinerar med alkohol eller droger eftersom de inte vill riskera sin karriär.

Ska jag vara ärlig och riskera min karriär? Ska jag fortsätta ljuga, bli påkommen och därmed anses opålitlig? Eller vill du att jag säger upp mig och förföljer en tryggare karriär? Kort och gott: vad gäller för mig?

Liknande läsning:

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: