Senast publicerat
Senast publicerat:

Det svenska militära bidraget i Mali förlängs

För ”fortsatt stärkt säkerhet i Mali” förlängs det svenska deltagandet inom FN-insatsen Minusma och franska Task Force Takuba. Ett fördjupat samarbete med Frankrike är viktigt, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. Samtidigt har Frankrike själv beslutat att stoppa sitt militära samarbete med Mali.

Redaktionen
Mats Nyström/Försvarsmakten
Sverige deltar militärt i Mali genom FN-insatsen Minusma, Task Force Takuba och EUTM Mali.

Utvecklingen i Mali går åt fel håll trots närvaron av 18 000 FN-personal och ytterligare runt 5 000 soldater inom franskledda Operation Barkhane. Under det senaste året har två militärkupper ägt rum, landet är inne på sin tredje president och sin femte regering.

Mot denna bakgrund fattade svenska regeringen i oktober beslutet att förlänga det svenska militära deltagandet i Mali. Det gäller dels FN-ledda Minusma, där Försvarsmakten enligt propositionen kommer anpassa verksamhetens operationsradie på grund av brist på helikoptrar och sjukvårdspersonal. Dels gäller förlängningen den franska insatsen Task Force Takuba, där Sverige sedan februari 2021 bidrar med en helikopterburen snabbinsatsstyrka om cirka 150 soldater. 

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) handlar det om grundläggande stabilitet i regionen.

– Skulle det internationella samfundet inte engagera sig i Mali, så skulle vi få problem med brottslighet, trafficking, drog-smuggling, religiös jihadism och terrorism, säger Peter Hultqvist i en intervju i SvD.

» Skulle det internationella samfundet inte engagera sig i Mali, så skulle vi få problem med brottslighet, trafficking, drogsmuggling, religiös jihadism och terrorism. «

Samtidigt har Sverige genom deltagandet i Task Force Takuba fördjupat samarbetet med Frankrike. Något som enligt försvarsministern är viktigt att vidmakthålla.

– Det är oerhört viktigt för Sverige och Skandinavien att ha ett bra samarbete med Frankrike. Vi har olika typer av militärt samarbete med Frankrike och det tänker vi fortsätta med, säger Peter Hultqvist i samma intervju.

Även  för EU-samarbetet är den här aspekten viktig, när Storbritannien lämnat och maktbalansen skiftat till Frankrikes fördel.  

Liknande läsning:

Frankrike själv har beslutat att stoppa sitt militära samarbete med Mali. Efter militärkuppen i maj sa president Emmanuel Macron att det inte går att arbeta med regeringar som förhandlar med väpnade islamistgrupper. 

I september tackade Sverige ja till en förfrågan från Frankrike om att bemanna chefspositionen inom Task Force Takuba. 

Enligt det nya beslutet ska Task Force Takuba under första kvartalet 2022 bestå av högst 150 personer. Därefter ska bidraget avvecklas, för att senare samma år komma tillbaka i form av ett medicinskt team om cirka 20 personer. Styrkebidraget inom Minusma beräknas till cirka 220 personer, med möjlighet till förstärkning till högst 470 personer. Under 2023 ska bidraget påbörja avveckling vilken förväntas vara avslutad under 2024.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

Linda Sundgren
Dykverksamhet
En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

– Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

Johan Brynger

Johan Brynger

Teknisk systemledare dyk

Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

– Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

– Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

Johan Widerberg

Johan Widerberg

Försvarsmaktens dykeriöverledare

Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

– Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

– Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

– Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

– Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

– Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

Dykversamheten

Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

Foto: Försvarsmakten

Erik Öhrn

Erik Öhrn

Chef för Sjöstridsskolan

Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

– Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

– Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

Ur arkivet: