Senast publicerat
Senast publicerat:

Kränkningar inom grundutbildningen fortsätter

I september presenterades resultaten från årets GU-enkät. I likhet med förra året beskrivs kränkningar som ett fortsatt problem bland de värnpliktiga. Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade bland de svarande. Trots det får Försvarsmaktens grundutbildning som helhet höga betyg.

Annica Ögren
Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten
GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga. I årets undersökning deltog 3 718 personer, vilket motsvarar 81 procent av värnpliktskullen.

Varje år får värnpliktiga svara på GU-enkäten när det närmar sig slutet på deras grundutbildning. I likhet med förra året får utbildningen höga helhetsomdömen och 79 procent skulle i stor utsträckning rekommendera andra att göra utbildningen. Nästan lika många tror att den kommer vara en god merit i det framtida civila arbetslivet. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang.

Däremot upplever 28 procent att det förekommer kränkningar och diskriminering. Föregående år låg motsvarade siffra på 30 procent. 

Liknande läsning:

Överste Peter Nilsson är chef för Högkvarterets rekryteringssektion och kommenterar resultaten från enkäten i en artikel på Försvarsmaktens sajt: 

– Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson, HKV 2020
Peter Nilsson

Han säger att Försvarsmakten under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildningen, och att arbetet fortsätter.

Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund. Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexuell läggning och etnicitet. I några av enkäterna beskrev värnpliktiga sina upplevelser: ”Blivit kallad neger”, ”Har blivit kallad hora, jävla slyna och blivit slagen på rumpan” och ”Verbala kränkningar är vanligt förekommande hos nyutbildade befäl som inte vet hur de ska agera i sin ledaroll. Maktförhållandet är extremt orättvist mellan värnpliktiga och befälen vilket resulterar i maktmissbruk.”

Olof Wärmländer är kommunikationsansvarig på Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförsvarspliktiga gentemot samhället och myndigheter. Han är medveten om Försvarsmaktens återkommande problematik med kränkningar och diskriminering inom den militära grundutbildningen, och menar att det är en arbetsmiljöfråga.

– En anledning är att det blir fler värnpliktiga per befäl, men frågan är större än så och har att göra med hela utbildningsmiljön. Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs, säger han.

pliktradet-2000px kopiera
Olof Wärmländer

I årets enkät har totalt 41 personer (motsvarande 1,1 procent av de svarande) öppet beskrivit hur de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Huruvida det skett en ökning eller minskning från föregående år är svårtolkat då metoden för själva undersökningen var utformad på ett annat sätt. 2020 var motsvarande siffra utifrån öppna beskrivningar om sexuella trakasserier två procent.

Peter Nilsson vid Högkvarterets rekryteringssektion säger att officerskåren fått i särskilt uppdrag inom ramen för FM Agera, att jobba vidare med Försvarsmaktens värdegrund och att coacha unga befäl i ledarskapet i syfte att minska ovälkommet beteende.

» Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs. «

– Alla ärenden som kommer till förbandets kännedom ska utredas och alltid konsulteras med UOB (Utredningsgrupp ovälkommet beteende). Men det finns fall som aldrig kommer till vår kännedom och här måste vi jobba mer för att hela kedjan ska fungera. Det ska alltid finnas förtroendevalda att gå till och som tar det vidare, säger Peter Nilsson. 

Pliktrådets Olof Wärmländer välkomnar arbetet, men menar samtidigt att det finns mer att göra.

– Det får inte bli så att man bara hanterar saker som hänt, man måste jobba förebyggande och hantera arbetsmiljön och stoppa grunden till detta. Annars kommer kulturen bara föras vidare, säger han.  

Av årets enkät framkommer också att värnpliktiga upplever informationen inför sin befattningsutbildning som bristande. Över en tredjedel uppger att befattningsutbildningen stämt dåligt överens med deras förväntningar.

FAKTA

Enkät bland värnpliktiga
GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga och syftar till att ge ett underlag för att utvärdera utbildningen. Bland annat ställs frågor om upplevelsen av utbildningen, om personlig utveckling, ledarskap, hur man upplever sig ha blivit behandlad och om fortsatt engagemang inom försvaret. På årets undersökning svarade 3 718 värnpliktiga, motsvarade 81 procent. Totalt är 35 förband/utbildningsorter representerade i undersökningen. Undersökningen är utförd av Kantar Sifo i samarbete med Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: