Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny rapport: En av fyra tackar nej till SOU

Var fjärde antagen tackar nej till sin plats på specialistofficers­utbildningen. Samtidigt visar en kartläggning vid Militärhögskolan Halmstad att varken lönerna eller karriärmöjligheterna ses som ett incitament att vidareutbilda sig till specialistofficer.

Redaktionen
Joel Thungren / Försvarsmakten

Redan 2018 tittade man i en undersökning på specialistofficersutbildningen, SOU, efter att cirka 25 procent av dem som antagits valt att tacka nej till sin utbildningsplats. Efter vidare utredning av specialistofficerssystemet vidtogs ett flertal åtgärder, bland annat ändrades tidsgränsen för när särskilda SOU-förmåner betalas ut. Men vid förra årets utbildningsstart på SOU var läget, åtgärderna till trots, likadant – 26 procent av de antagna tackade nej till sina platser.

– Det i sig är inte anmärkningsvärt, det ser ut så i högskolevärlden. Man söker flera utbildningar och sedan gör man sitt val. Men Försvarsmakten har velat ta reda på varför flera sökande valde bort specialistofficersutbildningen, säger rapportförfattare kapten Pernilla Foyer, som är doktor och verksam vid Militärhögskolan Halmstad. 

I en ny undersökning har hon haft i uppdrag att titta på kommunikationsåtgärder, rekryteringsprocess, utbildningens genomförande samt synen på anställning som specialistofficer efter genomförd utbildning. En majoritet av deltagarna i studien arbetade vid tillfället som GSS/K.
    Av rapporten framgår att det är i kommunikationen och utbildningens genomförande som flest brister upplevs.

– Något som förvånade mig är att många inte har känt till de informationstillfällen om SOU som hållits centralt ute på skolorna. Samtidigt kände en hel del till dem, men för många av dem har annan verksamhet prioriterats före tillfälle att gå, säger Pernilla Foyer.

En fjärdedel av deltagarna i undersökningen upplever att kvaliteten på utbildningen har brister, främst vad gäller utbildningsnivån. Samtidigt anses kvaliteten inte i mer än fyra procent av fallen ha utgjort huvudanledningen till att man valt bort utbildningen.

Som huvudanledning till att tacka nej till sin utbildningsplats har däremot över hälften av deltagarna i studien uppgivit att de haft andra framtidsplaner eller andra orsaker.

– Men man har ofta uppgett låg lön, dålig löneutveckling och bristande karriär- eller utvecklingsmöjligheter som orsaker till att man har gjort andra val, säger Pernilla Foyer.

Liknande läsning:

Rapporten visar också att förutsättningarna som anställd specialistofficer är en annan vanlig orsak till att man inte tar sin utbildningsplats i anspråk. Flera lyfter problematiken med hur lönenivåerna ser ut som specialistofficer, med ökat ansvar, jämfört med vad de redan tjänar som GSS/K. Lön ses inte som ett incitament att vidareutbilda sig, snarare tvärtom, summerar Foyer i rapporten.

I rapporten lyfts flera exempel från de genomförda intervjuerna med vittnesmål från dem som efter lång tjänstgöring har högre lön före påbörjad utbildning, än vad de skulle få som ingångslön efter SOU. Brister lyfts också inom området karriär, eller snarare en uppfattad brist på en sådan, som specialistofficer; ”allt för många specialistofficerare ’snurrar runt’ i ett trångt karriärfält”. 

Pernilla_Foyer_Fotograf_Charlotte_Pettersson_Frsvarsmakten
Kapten Pernilla Foyer, som är doktor och verksam vid Militärhögskolan Halmstad

I rapporten föreslås framtagandet av ett system som kopplar yrkesutveckling till lön, snarare än dagens system med stark koppling mellan grad och lön, som en prioriterad åtgärd. Dessutom föreslås en kartläggning av karriär- eller utvecklingsmöjligheter för specialistofficerare samt att man ser över möjligheten till fortsatt tjänstgöring som GSS bortanför nuvarande tidsbegränsning.

– I vissa fall vill man hellre stanna kvar som GSS än gå SOU, men man väljer att läsa vidare för att kunna stanna kvar i Försvarsmakten. 

Försvarsmaktens ställföreträdande utbildningschef, kommendör Anna-Karin Broth, menar att rapporten pekar både på god kundnöjdhet, men även på ett antal brister.

– Högkvarteret håller som bäst på med fördjupad analys kring innehållet och slutsatser i rapporten. Först efter att analysen är genomförd, tar vi ställning till vilka åtgärder vi kommer gå vidare med, säger hon och tillägger:

– Försvarsmakten arbetar hårt med att skapa de bästa förutsättningarna för rekrytering och utbildning av specialistofficerare. Förhållandet inflöde respektive utflöde till specialistofficersutbildningen behöver förstärkas och balanseras, säger Anna-Karin Broth. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: