Senast publicerat
Senast publicerat:

Fler ska kunna jobba hemifrån

Fram till 1 juli 2021 ska så många anställda som möjligt på landets myndigheter arbeta hemifrån med anledning av covid-19. Gränssättande för distansarbete i Försvarsmakten är fortsatt tillgången på säkra arbetsstationer, men fler kryptoenheter har nu anskaffats.

Josefine Owetz
Istockphotos
Försvarsmakten anskaffar 2 500 kryptoapparater, som tillsammans med Försvarsmaktens standarddatorer i bärbar version, möjliggör för hemarbete.

I december beslutade regeringen och Folkhälsomyndigheten om skärpta restriktioner med anledning av den ökade smittspridningen av covid-19. Regeringen uppdaterade i samband med detta också riktlinjerna för hemarbete på myndigheter. I beslutet som gick ut innan jul står det att statliga myndigheter omedelbart skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att så många som möjligt ska arbeta hemifrån. Under perioden 22 december till 24 januari skulle myndigheterna dessutom säkerställa att endast arbetstagare vars fysiska närvaro var nödvändig för att kunna bedriva verksamhet befann sig på arbetsplatsen.

– All personal som inte oundgängligen behövs har skickats hem för att arbetat hemifrån eller vistas hemma. Det har vidtagits åtgärder och vi ser att väsentligt fler arbetar hemifrån än vad det var före jul, samtidigt som vi givetvis ser till att kunna lösa Försvarsmaktens kärnverksamhet och uppgifter, säger överste Peter Öberg på Ledningsstabens inriktningsavdelning.

Han är chef för den arbetsgrupp på Högkvarteret som är ansvarig för Försvarsmaktens aktiviteter som är kopplade till covid-19. 

Myndigheterna har också fått i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att fram till den 1 juli möjliggöra att så många medarbetare som möjligt kan arbeta hemifrån. Med anledning av detta fattade Försvarsmakten innan jul beslut om att anskaffa ännu fler kryptoapparater som gör att medarbetarna med sin vanliga bärbara dator kan hantera viss information som normalt inte är tillgänglig utanför arbetsplatsen.

Totalt rör det sig om närmare 2.500 kryptoenheter av typen FM AP-Krypto, som tillsammans med Försvarsmaktens standarddatorer i bärbar version, ger säkra kommunikationsmöjligheter.

– De nya kryptoenheterna levereras under januari och februari och kommer att delas ut enligt en fördelningslista. Det har också gjorts en del andra investeringar, som anskaffning av fler mobiltelefoner med krypto. En stor utmaning är att mycket av det vi hanterar omfattas av sekretess. Vi måste hålla en hög säkerhet i våra system. Med FM AP-Krypto kommer anställda att kunna arbeta och även komma åt bland annat interna dokument, Prio och Emilia hemifrån.  

Borde inte Försvarsmakten redan ha vidtagit fler åtgärder för att möjliggöra hemarbete vid det här laget? 

– Det är en avvägning mellan sekretess och flexibilitet att kunna välja arbetsplats. Det är en svår hantering och avvägning, som innebär vissa utmaningar. Sedan ska man komma ihåg att mycket av vårt arbete inte är ensamarbete. En stor andel av Försvarsmaktens medarbetare har inte heller möjlighet att arbeta från hemmet. Det gäller inte minst vid utbildningen av värnpliktiga och stående förband samt på våra fartyg och i våra ledningscentraler, säger Peter Öberg.

Liknande läsning:

Omfattningen på hemarbete bland Försvarsmaktens anställda varierar utifrån verksamhetens krav och individens arbetsuppgifter, liksom tillgång på utrustning som arbetsstationer och säkra system. Möjligheterna till säkra videomöten och telefonkonferenser istället för fysiska möten är fortsatt begränsade.

– Vi har tittat på att öka andelen säkra videokonferenslösningar, men det ligger fortsatt under beredning. Det handlar om stora investeringar och volymer, samtidigt som säkerhetsproblem och utmaningarna kopplade till detta är fortsatt stora att hantera.

Försvarsmakten har utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer gett ut egna riktlinjer till medarbetarna. I början av februari kommer en ny order, berättar Peter Öberg. 

– Vi överser nu den tidigare FM-ordern med åtgärder med anledning av covid-19, och som har styrt vår verksamhet, med den kompletterande ordern som kom innan jul. Vi ska foga samman dessa i en ny order som tar sikte på hela 2021 och ersätter de tidigare versionerna.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: