Den mångåriga Nato-insatsen i Afghanistan bidrog till att sätta strålkastarljuset på utlandsveteraners psykiska hälsa. I flera länder noterades problem som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest, depressioner och missbruk hos dem som varit iväg. Joakim Berndtsson, forskare vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet och Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS), har på uppdrag av Försvarsmaktens veterancentrum genomfört en litteraturstudie om återhämtning och psykisk ohälsa bland veteraner. I juni förra året kom rapporten Tjänstgörings- och vilotider i internationella insatser som visar att det finns ett samband mellan tiden för återhämtning och veteraners psykiska mående.
– Vi kan med god säkerhet säga att tidsfaktorer har en inverkan på hälsan. Och även om resultaten till stor del är baserade på utländska studier går det att dra vissa generella slutsatser även för svenskt vidkommande, säger Joakim Berndtsson.
Enligt litteraturstudien talar mycket för att risken för psykisk ohälsa ökar med antalet insatser. Samma sak gäller för den som snart efter hemkomsten åker på en ny insats.
– Att möjligheten till återhämtning är viktig för den psykiska hälsan har varit känt länge. Däremot har frågan inte blivit riktigt omhändertagen i organisationerna, säger Joakim Berndtsson.
Många länder – däribland Sverige – strävar efter ett 1:2-system med dubbelt så lång tid hemma som borta. Danmark sticker ut med ett 1:6-system medan Kanada förespråkar fyra gånger så lång tid hemma som borta.
– Men det här är ofta rekommendationer och försvarsmakterna har i regel möjlighet att göra avsteg. I slutändan är det organisationens behov som avgör hur ofta en person åker på insats, säger Joakim Berndtsson.
I studien konstateras också att rekommendationer om återhämtning ofta är beslutade på ganska oklara grunder.
– Länder har en tendens att göra som andra i den här frågan, framför allt sådana man samarbetar mycket med. Att det finns en vetenskaplig grund eller djupare kunskap bakom besluten är mer ovanligt.
Litteraturstudien ingår som en del i ett större forskningsarbete om frekvent tjänstgörande personal och veteraners hälsa vid Försvarsmaktens veterancentrum.
