Logistikchef brigadgeneral Claes Isoz berättade i en intervju med Officerstidningen i september förra året att han förväntade sig kunna fatta beslut om användning och påbörja förbandssättning under det tredje kvartalet 2024. Men införandet blev försenat. Kommendörkapten Per Wendel, sektionschef stödenhetens logistikavdelning, förklarar förseningen med vad han kallar ”friktioner i produktionen” av hjälmdokumentation och leveranser av vissa tillbehör.
De första stridshjälmarna driftsattes först i januari när personalen i 71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, tilldelades hjälmarna inför avfärden till Lettland som del av Natos multinationella FLF-styrka.
– 71:a bataljon ansågs som ett lämpligt förband med väl definierade leverans- och försörjningskedjor. Det fanns också ett visst symboliskt värde i att det första svenska styrkebidraget till en Nato-operation var först ut att få den nya stridshjälmen, säger Per Wendel.
I övrigt sker tilldelning inledningsvis till officerare, specialistofficerare och kontinuerligt anställda soldater ute på förbanden.
– Samt värnpliktsutbildningen med prioritering till arméns förband, därefter flygvapnets och marinens förband. Därefter tilldelas försvarsgrensstaber, Högkvarteret, militärregionstaber och hemvärnsförbanden, säger Per Wendel.
Stridshjälm 24 är tillverkad av det kanadensiska företaget Galvion, modellen heter Batlskin Caiman och kommer i fem olika storlekar från S till XXL. Den har ett bättre ballistiskt skydd i materialet jämfört med hjälm m/90, dock med mindre skydd på sidorna.
Fördelarna är att den blir lättare vilket skapar mindre belastning på nackmuskulaturen.
– Den går inte ner lika långt på sidorna och över öronen då det är en så kallad ”high cut”-hjälm. Fördelarna är att den blir lättare vilket skapar mindre belastning på nackmuskulaturen. Det ger till exempel en bättre ergonomi och bättre plats för hörselskydd.
Hjälmen har ett fäste för bildförstärkare i framkant och skenor på sidorna för att kunna fästa olika typer av tillbehör som till exempel hörselskydd, lampor och kamera.
– Fästet för bildförstärkaren är kompatibelt med de flesta moderna bildförstärkare, medan adapterplattor måste användas för äldre modeller av bildförstärkare, säger Per Wendel.
Baktill på hjälmen finns fästen för motvikter, för att bildförstärkarens vikt ska kunna motverkas när den är monterad.
Det är Markstridsskolan, MSS, i Skövde, som har utbildat blivande instruktörer som sedan ska utbilda dem som erhåller hjälmen vid sina respektive organisationsenheter. En instruktionsbok om sjuttio sidor har även tagits fram.
– Vi arbetar också på att nyttja mer digital media såsom video för att överföra information och bygga kunskap hos dem som ska nyttja utrustningen, hantera den i förråd och för dem som ska sköta materielunderhållet, säger Per Wendel.
