Oklart när Flygskolan kan återuppta pausade uppgifter

I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

Chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Flygskolan vidtar nu åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar, vilket leder till att införandet av SK 40 avbryts med omedelbar verkan.

I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

» Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

– Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

– Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

– Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

– Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

190 000 personer besökte Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala när flygdagen arrangerades förra året.

Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

» Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

– Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Kriget i Ukraina har försvagat Ryssland militärt. Samtidigt rustar Europas försvarsmakter upp, även om det återstår att genomdriva och omsätta dessa satsningar i förmåga. Det säger Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, om det försvarsekonomiska världsläget inför publiceringen av nästa upplaga av försvarsekonomisk utblick.

Kriget i Ukraina har fått Polen att göra mycket stora satsningar på försvaret. Den 15 maj presenterade Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak landets första leverans av raketartillerisystemet Himars.

Enligt Per Olsson känns de breda globala försvarsekonomiska trenderna igen från tidigare år. USA behåller sin särställning som världens främsta militära stormakt med en försvarsbudget på 877 miljarder amerikanska dollar år 2022. Tvåan Kina fortsätter att knappa in och är uppe i 292 miljarder dollar.

Men Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har chockat den globala säkerhetsordningen och delvis ritat om den försvarsekonomiska kartan. Framför allt handlar det om Europa som nu vaknat upp till en ny verklighet.

– Flera europeiska länder rustar upp. I Polen pratar man om att på sikt ha över 1 000 stridsvagnar och gå mot försvarssatsningar på 4 procent av BNP. Även andra östeuropeiska länder ökar sina militära utgifter kraftigt, säger Per Olsson.

Även i de västra delarna av Europa sker militära förstärkningar på bred front. Samtidigt har Finland anslutit sig till Nato och även Sverige väntar på att bli medlem i försvarsalliansen.

» I Polen pratar man om att på sikt ha över 1 000 stridsvagnar och gå mot försvarssatsningar på 4 procent av BNP. «

– Hittills har kriget mot Ukraina varit ett geopolitiskt självmål för Ryssland, säger Per Olsson.

Dessutom tär det pågående kriget på Rysslands militära resurser. De förluster i materiel och personal som kriget medför kommer att få effekt på både kort och lång sikt, enligt Per Olsson. Ryssland har förlorat tusentals stridsvagnar och bepansrade fordon. Tidigare reserver av äldre sovjetisk utrustning har reducerats betydligt.  Allt detta kommer ta lång tid att återuppbygga, om det alls är möjligt. Också de omfattande förlusterna av soldater vid fronten kan få betydande konsekvenser.

– Man kan fråga sig hur ett land som redan innan kriget hade brist på unga män kommer att påverkas demografiskt av att man skickar hundratusentals soldater rakt in i dödens käftar. Att så många dör och lemlästas kommer att påverka Rysslands ekonomiska förutsättningar framöver, säger Per Olsson.

Utanför Europa dominerar alltjämt rivaliteten mellan supermakterna USA och Kina med fokus på den indo-pacifiska regionen. Under det senaste årtiondet har Kina stadigt närmat sig i såväl termer av militära utgifter som utrustning, men USA satsar nu omfattande resurser för att åter utöka sin ledning.

» Att så många dör och lemlästas kommer att påverka Rysslands ekonomiska förutsättningar framöver. «

Enligt Per Olsson är det på medellång sikt fullt möjligt att Kina kan minska gapet ytterligare men de långsiktiga förutsättningarna för Kina att överta USA:s ledartröja är inte lika säkra som de verkade för bara några år sedan. Anledningen är att Kina står inför en lång rad inhemska och utrikespolitiska utmaningar som kan påverka deras förmåga att växa militärt.

Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Per Olsson, forskare vid FOI

Per Olsson är huvudförfattare till rapporten ”Försvarsekonomisk utblick” som återkommande genomförs av Totalförsvarets forskningsinstitut på uppdrag av regeringen. Siffrorna i rapporten är framförallt hämtade från Sipri, IISS (the Military balance), Världsbanken och den Internationella valutafonden tillsammans med FOI:s egna sammanställningar. Nästa rapport i serien är planerad att publiceras under sommaren.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Helikopterflottiljen, Linköping. Scenario: En robotattack har utförts mot Helikopterflottiljen och på platsen finns ett hundratal skadade och döda.

Momentet vid Malmens flygplats utspelar sig under övningen Aurora 23. Flottiljen har utsatts för en simulerad attack och räddningsarbetet sker i samverkan med civila myndigheter.

– Vi behöver kunna möta en sådan hotbild. För att kunna lösa det, då gör vi det tillsammans med andra. Det är en viktig del i totalförsvaret, sa Mats Antonson, chef för Helikopterflottiljen i en intervju med SVT Nyheter Öst inför övningen.

I scenariot som övades har attacken har orsakat stor skadegörelse och det finns stor risk för ett andra anfall särskilt riktat mot sjukvårdarna som arbetar för att rädda liv och frakta bort skadade från området.

Först på platsen är hemvärnets sjukvårdare, och de arbetar mot klockan där de gör en första bedömning av de skadade, utför direkt livräddande åtgärder som att stoppa blödningar och fria andningsvägar.

Redan på plats gör hemvärnets sjukvårdare en triagering, prioriteringar efter behovet av sjukvård bland patienterna, för att så många soldater som möjligt ska räddas.

Snart kommer även sjukvårdare från Helikopterflottiljen och regionen och allt eftersom anländer de civila myndigheterna. Personal från räddningstjänsten skär loss skadade som fastnat i bilvrak och mellan betongblock, polisen dirigerar trafiken så att Försvarsmaktens transporter som snart är på plats kan frakta bort de skadade till uppsamlingsplatsen en bit ifrån området.

 

» Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. «

Det går fort och övningen flyter på bra. Nästan för bra, menar läkaren Fredrik Bäckström, som konstaterar att de skadade har fraktats bort innan ens Försvarsmakten hunnit fram.

Inne i sjukvårdstälten är det 25 grader varmt. Här jobbar Försvarsmaktens sjukvårdare och läkare för högtryck för att fortsätta rädda liv. Också här genomförs triagering där de skadade som kan sitta och de som ligger på bårar förses med triageringskort innan de fraktas vidare till nästa instans: Regionens sjukhus.

Efter övningen kunde övningsledaren fanjunkare Mattias Magnusson, Luftstridsskolan, konstatera att det gick bra, även om det finns vissa utmaningar att hantera, och att liknande övningar behöver genomföras också i framtiden. 

– Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. Så det finns utmaningar kvar att hantera, säger Mattias Magnusson.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post