Forskare vid Försvarshögskolan har granskat bilden av de nordiska länderna i den ryska nyhetsorganisationen Sputniks webbaserade kanaler. Finland framställs mest positivt följt av Norge och Danmark. Sverige sticker ut genom att skildras betydligt mer negativt än sina grannländer. Av de 104 artiklar som Sputnik publicerat om Sverige i oktober månad mellan 2014 och 2019, var inte en enda positivt vinklad. Studiens huvudförfattare är Edward Deverell, universitetslektor i statsvetenskap.
– Sverige beskrivs som ett land i förfall. Man återkommer till historier om ett land som en gång var starkt och framgångsrikt, men som blivit moraliskt dekadent och politiskt försvagat, säger han.
Edward Deverell berättar att artiklarna ofta handlar om kriminalitet och förändrade könsroller i antifeministisk anda. Många gånger avslutas texterna med paralleller dragna till den stora invandringsvågen 2015.
– Det här ser vi i artiklar om alla nordiska länder, men medan man efter ett par år slutar göra kopplingen till invandringen i de andra länderna fortsätter man att göra det i artiklar om Sverige, säger Edward Deverell.
Sputniks material publiceras på ryska, engelska, arabiska, spanska, kinesiska och farsi.
Forskarna har identifierat tre olika metoder och mål bakom artiklarna om de nordiska länderna. Att smutskasta ett land på den internationella arenan genom att framhålla en förkastlig livsstil och svagt ledarskap. Att förstöra möjligheten för ett land att verka internationellt och försvåra bildandet av allianser. Och slutligen att försöka styra ett land i enlighet med ryska intressen. Ett exempel på det sistnämnda är artiklarna om Finland.
– Att Finland framställs som mest positivt av de nordiska länderna kan bero på den långa traditionen av nära förbindelser som finns mellan länderna. Men det finns också ett starkt hot i artiklarna som beskriver hur politiskt och ekonomiskt dåligt det vore för Finland om relationen till Ryssland försämrades, säger Edward Deverell.
Undersökningen har sammanställts inom ramen för forskningsprojektet Informationspåverkan: Sårbarheter och effekter. Projektet är treårigt och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
