Senast publicerat
Senast publicerat:

Negativ bild av Sverige sprids i rysk media

Sverige är det nordiska land som beskrivs i sämst ordalag i den ryska statligt kontrollerade nyhetsorganisationen Sputnik. Det visar en undersökning från Försvarshögskolan. Av drygt 100 granskade artiklar om Sverige var ingen positivt vinklad.

Linda Sundgren
Christian Gård
Forskare vid Försvarshögskolan har granskat bilden av de nordiska länderna i den ryska nyhetsorganisationen Sputniks webbaserade kanaler.

Forskare vid Försvarshögskolan har granskat bilden av de nordiska länderna i den ryska nyhetsorganisationen Sputniks webbaserade kanaler. Finland framställs mest positivt följt av Norge och Danmark. Sverige sticker ut genom att skildras betydligt mer negativt än sina grannländer. Av de 104 artiklar som Sputnik publicerat om Sverige i oktober månad mellan 2014 och 2019, var inte en enda positivt vinklad. Studiens huvudförfattare är Edward Deverell, universitetslektor i statsvetenskap. 

– Sverige beskrivs som ett land i förfall. Man återkommer till historier om ett land som en gång var starkt och framgångsrikt, men som blivit moraliskt dekadent och politiskt försvagat, säger han.   

Liknande läsning:

Edward Deverell berättar att artiklarna ofta handlar om kriminalitet och förändrade könsroller i antifeministisk anda. Många gånger avslutas texterna med paralleller dragna till den stora invandringsvågen 2015. 

– Det här ser vi i artiklar om alla nordiska länder, men medan man efter ett par år slutar göra kopplingen till invandringen i de andra länderna fortsätter man att göra det i artiklar om Sverige, säger Edward Deverell. 

Sputniks material publiceras på ryska, engelska, arabiska, spanska, kinesiska och farsi. 

Forskarna har identifierat tre olika metoder och mål bakom artiklarna om de nordiska länderna. Att smutskasta ett land på den internationella arenan genom att framhålla en förkastlig livsstil och svagt ledarskap. Att förstöra möjligheten för ett land att verka internationellt och försvåra bildandet av allianser. Och slutligen att försöka styra ett land i enlighet med ryska intressen. Ett exempel på det sistnämnda är artiklarna om Finland. 

– Att Finland framställs som mest positivt av de nordiska länderna kan bero på den långa traditionen av nära förbindelser som finns mellan länderna. Men det finns också ett starkt hot i artiklarna som beskriver hur politiskt och ekonomiskt dåligt det vore för Finland om relationen till Ryssland försämrades, säger Edward Deverell. 

Undersökningen har sammanställts inom ramen för forskningsprojektet Informationspåverkan: Sårbarheter och effekter. Projektet är treårigt och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: