Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadett som JO-anmälde kontrollen på Karlberg: ”Oro för repressalier”

I veckan kom beskedet att Justitieombudsmannen, JO, inleder en granskning av militärpolisens kontroll av samtliga kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg i höstas. En av de kadetter som anmälde händelsen till JO känner nu en oro för att utsättas för repressalier från Försvarsmakten. Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: "Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella".

Josefine Owetz
I november genomförde militärpolisen en genomsökning av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning av händelsen.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Det var den 20 november som militärpoliser från Första militärpolisbataljonen vid Livgardet genomförde en genomsökning av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg, något som Officerstidningen var först att rapportera om.   

Kontrollen anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, av tre kadetter. I varsin anmälan till JO förde de fram klagomål mot Försvarsmakten med anledning av händelsen och ifrågasatte huruvida Försvarsmakten hade lagligt stöd att genomföra sökning av samtliga rum. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning.

En av kadetterna som anmälde, och som vill vara anonym, berättar för Officerstidningen att den nu är rädd för att anmälan ska leda till repressalier från Försvarsmakten.

Liknande läsning:

– Först tyckte jag att det var bra att JO ska inleda en granskning. Eftersom jag valde att anmäla så känns det givetvis bra att de går vidare. Men sedan är jag också väldigt orolig för att detta ska drabba mig i framtiden och att jag kommer att utsättas för repressalier. Jag är rädd för att min anmälan, direkt eller indirekt, kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten, säger kadetten.

Jag är rädd för att min anmälan kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten

Vad är du rädd för ska hända?

– Jag är orolig för att detta ska påverka min karriär. Jag pratade med en kollega som gjorde den andra anmälan och som också är orolig nu. Vi är inte anställda. Vi befinner oss i en känslig situation där vi inte har något att luta oss tillbaka på. Premissen för att vi ska kunna bli anställda efter examen är att Militärhögskolan Karlberg rekommenderar oss som lämpliga. Det är en otroligt subjektiv process och upplevelsen som finns hos oss kadetter är att det kan sluta lite hur som helst. Det är skolan som har hela bedömandet på sin sida och vi har inget att säga till om, säger kadetten.

Militärhögskolan Karlberg skriver i en kommentar till Officerstidningen att de välkomnar en granskning. Känns inte det betryggande?

– Nej, inte alls. Det var också något som jag pratade om med min kollega. De säger att de välkomnar en granskning, men det upplevs inte från oss som det. De har inte heller kommunicerat något alls till oss kadetter om att JO nu inleder en granskning.

En anmälan till JO blir allmän handling och innehållet, däribland anmälarens namn, är uppgifter som är offentliga. Kadetternas anmälningar har också kommit Försvarsmakten tillhanda i samband med att JO skickade sin remiss till myndigheten.

Justitieombudsmannen utreder normalt inte anonyma anmälningar. Kadetten berättar att den ångrar att anmälan till JO gjordes under eget namn, men konstaterar också att en anonym anmälan troligen inte hade lett till en JO-utredning.

– Det kändes så tveksamt när rutinkontrollen genomfördes och jag hade en otroligt dålig magkänsla när det hände. Jag kände mig tvungen att anmäla, säger kadetten.

Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg, skriver i en kommentar att: ”Vi har redan tidigare svarat att vi ser positivt på den JO-anmälan som lämnats in. Utöver detta ser vi ingen anledning att kommentera det pågående ärendet ytterligare.”

Han har avböjt att svara på frågor om hur Militärhögskolan Karlberg ser på den oro för repressalier som kadetten har. 

Officersförbundets ombudsman David Lidwall har ett särskilt ansvar för Officersförbundets studerandemedlemmar. Han ser allvarligt på att kadetter som anmälde kontrollen till JO uttrycker rädsla för att straffas av Militärhögskolan Karlberg

– Det är av största vikt att Försvarsmaktens kadetter vågar anmäla upplevda missförhållanden utan att behöva vara rädda för repressalier. Alla medborgare i Sverige ska kunna känna sig trygga i att använda de demokratiska skyddsnäten utan att repressalier drabbar den enskilde. I Sverige har vi bland annat en visselblåsarlag, som ska skydda den enskilde, när denna anmäler om upplevda missförhållanden. Vi kommer givetvis att fortsätta bevaka denna fråga, säger David Lidwall. 

Man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel.

Officerstidningen har kontaktat Försvarsstabens kommunikationsavdelning med frågor om hur myndigheten ser på den oro för repressalier som kadetten upplever.  Överste Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: ”Vi välkomnar som sagt en granskning i detta ärende, och man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel. Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella, det är inte så Försvarsmakten arbetar”, skriver han.

Stefan Smedman fortsätter vidare: ”Det ska inte heller uppfattas som att det finns några hinder eller risker med att anmäla. Vi värnar våra elevers och anställdas möjlighet att dra nytta av våra demokratiska institutioner och Försvarsmakten har dessutom egna visselblåsarfunktioner som man kan använda om man upplever att något står fel till.”

Artikeln uppdaterad den 21 februari 2025 med Stefan Smedmans kommentar. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: