Senast publicerat
Senast publicerat:

Internrevisionen: Personlig utrustning för kvinnor kräver bättre styrning

Hanteringen av personlig utrustning för kvinnor i Försvarsmakten har brister och genomförandet av beslutade förbättringsåtgärder går trögt. På sikt kan problemen påverka antalet kvinnor i organisationen och därmed Försvarsmaktens förmåga. Det skriver myndighetens internrevision i en ny rapport.

Linda Sundgren
Kroppsskydd 23D

Foto: Caitlin Qvist/Försvarsmakten

I decennier har Försvarsmakten haft problem att tillhandahålla adekvat utrustning till kvinnlig militär personal och trots riktade utbildningsinsatser och jämställdhetsprojekt har myndigheten fortsatta bekymmer på området. Nu har Försvarsmaktens internrevision genomfört en granskning av jämställdheten inom materielförsörjningen med fokus på personlig utrustning. I rapporten som kom i oktober konstateras att myndigheten har brister på området och att medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsintegrering behöver öka.

Enligt rapporten kan den bristande jämställdheten i förlängningen leda till färre kvinnor i Försvarsmakten, vilket i sin tur kan påverka organisationens förmåga. Ingen med ansvar i frågan vid Försvarsstabens logistikavdelning, FST Log, har tid att ställa upp på en intervju om internrevisionens rapport innan jul, men Mauro Stell som är logistikförvaltare på FST Log uppger i ett skriftligt svar till Officerstidningen att rapporten tas på största allvar.

– Men vi lever med effekter av gamla beslut som tar tid att åtgärda. Exempelvis har det tagits fram kroppsskydd som är mer anpassade för kvinnliga former och det pågår fortsatt utveckling av underkläder där tre nya bh-modeller och nya trosor tagits fram, skriver han.

Officerstidningen inkom med 14 frågor om rapportens innehåll, men fick till svar att FST Log endast hade möjlighet att besvara tre av frågorna.

Många chefer brinner för det här när de går jämställdhetsutbildningen, men så prioriteras det ner bland alla andra uppgifter när de kommer hem

Försvarsmaktens centrala skyddsombud, Anders Salenbo är engagerad i frågan. Han tycker att det är bra att det finns en vilja att åtgärda bristerna, men han ser också problem som kan göra det svårt att hitta lösningar.

– Frågorna har väldigt hög prioritet på högre nivå, men vi måste få ut det i organisationen också. Många chefer brinner för det här när de går jämställdhetsutbildningen, men så prioriteras det ner bland alla andra uppgifter när de kommer hem, säger han.

I internrevisionens rapport lyfts jämställdhetsarbetet ”Jämför” fram. Jämför startade 2019 inom dåvarande Produktionsledningens resursproduktionsenhet på Högkvarteret. Över 4 000 avvikelser analyserades och resultaten visade att det fanns problem inom framför allt fyra områden: passform, tillgänglighet, underkläder och gravidkläder. En handlingsplan togs fram och arbetet skulle följas upp ”kontinuerligt och uthålligt tills hela handlingsplanen var implementerad”. Men internrevisionens granskning visar att så inte har skett. Genomförandet av handlingsplanen går långsamt och arbetet följs inte upp som beslutat.

Liknande läsning:

– Risken är att kvinnorna tröttnar och slutar därför att de inte känner att de är viktiga för organisationen. Nu har vi en sådan positiv situation med många kvinnor som kommer till oss och vill göra värnplikten, men får de inte rätt utrustning finns risken att de blir färre och färre, säger Anders Salenbo.

Ett exempel på projekt där kvinnors behov enligt internrevisionens rapport inte tillgodosetts, är anskaffningen av det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU. Könsfördelningen inom projektet har varit skev. I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna. Färre kvinnor än män kommer få rätt storlek på uniformen och kvinnor har färre storlekar i underkläder att välja bland än männen.

– Bland annat har man inte tagit fram någon uniform för den som blir gravid. I stället ska gravida lämna in sin uniform för att få den omsydd. När vi män blir lite kraftigare är det bara för oss att hämta ut en ny uniform, men det gäller tydligen inte gravida kvinnor. Det här är inget vi kan acceptera inom skyddsorganisationen, säger Anders Salenbo.

Vidare skriver interrevisionen i sin rapport att Försvarsmakten ska verka för att ett jämställdhetsperspektiv integreras i myndigheten utifrån regeringens jämställdhetspolitiska mål. Internrevisionen har inte kunnat identifiera tydliga beskrivningar eller arbetssätt för målnedbrytning inom Försvarsmakten och framhåller att ”avsaknad av mål inom jämställdhet innebär en risk för att Försvarsmakten inte omhändertar styrningen från regeringen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt”.

I rapporten lämnas flera rekommendationer till Försvarsmakten. Chefen för internrevisionen, Anders Thunholm, vill inte ställa upp på en intervju om rapportens innehåll, men uppger i ett skriftligt svar till Officerstidningen att granskningen kommer följas upp:

– Uppföljningen kommer baseras på när åtgärder ska vara vidtagna och bedöms ha fått effekt, normalt senast inom två år från att rapporten fastställts.

Officerstidningen inkom med följdfrågor till Försvarsstabens logistikavdelning efter de skriftliga svaren från logistikförvaltare Mauro Stell. Han meddelar via FST Logs kommunikatör Carina Olsson att han inte vet när han får tid att svara på tidningens följdfrågor.

Fakta

Ett urval av de rekommendationer som Internrevisionen ger Försvarsmakten

• Återuppta de regelbundna uppföljningarna av handlingsplanen för projektet Jämför samt vidta åtgärder om planen inte följs.

• Rekrytering av materielområdesansvarig (MOA) 507 – personlig utrustning – behöver hanteras skyndsamt.

• Upprätta en bemanningsplan för MOA 507 för att skapa långsiktig kontinuitet.

• Inför jämställdhetsanalyser som obligatoriska moment i berednings- och beslutsprocesser. Implementera och följ upp.

• Tydliggör att styrningar och arbetssätt för referens- och testgrupper ska vara jämställt representerade. Implementera och följ upp.

• Tydliggör ansvarsfördelningen för jämställd materielförsörjning i Försvarsmaktens arbetsordning (FM Arbo) och andra styrande dokument.

• Ta fram former för nedbrytning av de jämställdhetspolitiska målen till lägre nivåer i verksamheten inom ramen för den nya styrmodellen.

• Ta fram ett systematiskt arbetssätt för hur uppföljning av jämställdhet ska gå till inom ramen för den nya styrmodellen och kommunicera det tydligt.

• Ta fram former för att kunna sortera och ta fram statistik om avvikelser och incidenter utifrån kön.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Det är bra att vi är överens om att personminor är ett hemskt vapen som har lett till tragiska följder. Däremot verkar vi dra olika slutsatser av det", skriver Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda Korset i en replik.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Patrik Oksanen, Karlis Neretnieks och Stefan Forss svarade den 14 september på min replik om Ottawakonventionen. Det är bra att vi är överens om att personminor är ett hemskt vapen som har lett till tragiska följder. Däremot verkar vi dra olika slutsatser av det.

    Debattörerna menar att den typ av personminor som kan bli aktuella för Sverige är moderna och konstruerade för att förstöras efter en viss tid, och alltså bli ofarliga för civila. Men frågan är hur moderna de är. Inte ens Finlands regerings proposition om utträde ur Ottawakonventionen hävdade att effekterna av vapnen hade förändrats, utan konstaterade att deras ”militära betydelse och principerna för användning av dem som en del av försvarssystemet är i dag i stort sett desamma som före anslutningen till Ottawakonventionen”.

    När Ottawakonventionen förhandlades fram definierades personminor medvetet på ett sådant sätt att även så kallade ”smarta minor” skulle träffas av förbudet, eftersom inte heller de kan skilja på soldater och civila.

    Även om frågan om att lämna konventionen har lyfts i andra länder så har man inte valt att gå vidare med idéer om utträde. Så sent som i januari bekräftade tyska regeringen sin position genom att offentligt tydliggöra sitt fortsatta stöd till Ottawakonventionen. På liknande sätt har Storbritanniens regering uttryckt offentligt att samarbete med stater som valt att lämna konventionen bedöms vara fullt möjligt, samtidigt som man bekräftade sitt fortsatta stöd till Ottawakonventionen.

    Vid mitt senaste besök i Ukraina mötte jag kollegor i Ukrainska Röda Korset som just nu arbetar med att lära förskolebarn känna igen personminor

    Röda Korsets uppdrag sedan över 160 år tillbaka är att förhindra och lindra lidande i väpnad konflikt. Vår världsomspännande rörelse kämpar dagligen med de svåra humanitära konsekvenserna av personminor. Vid mitt senaste besök i Ukraina i februari mötte jag kollegor i Ukrainska Röda Korset som just nu arbetar med att lära förskolebarn känna igen personminor och andra explosiva rester från krig, för att skydda deras liv. Att arbeta för att begränsa personminornas spridning är ett moraliskt ställningstagande om något.

    Debattörerna Oksanen, Neretnieks och Forss glider i sin argumentation. I deras första text pekade de på juridiska problem för svensk personal inom Natosamarbetet i Finland. När jag visade att det går att lösa med exempelvis förändringar i svensk lagstiftning, som man har gjort i andra länder, byter de fokus. Nu verkar det som att det enda som kan förhindra att civila utsätts för hemskheter, är att Sverige skulle lämna Ottawakonventionen, och därmed bidra till att underminera internationell humanitär rätt. Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ.

    Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset

    Ur arkivet: