Senast publicerat
Senast publicerat:

Internrevisionen: Personlig utrustning för kvinnor kräver bättre styrning

Hanteringen av personlig utrustning för kvinnor i Försvarsmakten har brister och genomförandet av beslutade förbättringsåtgärder går trögt. På sikt kan problemen påverka antalet kvinnor i organisationen och därmed Försvarsmaktens förmåga. Det skriver myndighetens internrevision i en ny rapport.

Linda Sundgren
Kroppsskydd 23D

Foto: Caitlin Qvist/Försvarsmakten

I decennier har Försvarsmakten haft problem att tillhandahålla adekvat utrustning till kvinnlig militär personal och trots riktade utbildningsinsatser och jämställdhetsprojekt har myndigheten fortsatta bekymmer på området. Nu har Försvarsmaktens internrevision genomfört en granskning av jämställdheten inom materielförsörjningen med fokus på personlig utrustning. I rapporten som kom i oktober konstateras att myndigheten har brister på området och att medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsintegrering behöver öka.

Enligt rapporten kan den bristande jämställdheten i förlängningen leda till färre kvinnor i Försvarsmakten, vilket i sin tur kan påverka organisationens förmåga. Ingen med ansvar i frågan vid Försvarsstabens logistikavdelning, FST Log, har tid att ställa upp på en intervju om internrevisionens rapport innan jul, men Mauro Stell som är logistikförvaltare på FST Log uppger i ett skriftligt svar till Officerstidningen att rapporten tas på största allvar.

– Men vi lever med effekter av gamla beslut som tar tid att åtgärda. Exempelvis har det tagits fram kroppsskydd som är mer anpassade för kvinnliga former och det pågår fortsatt utveckling av underkläder där tre nya bh-modeller och nya trosor tagits fram, skriver han.

Officerstidningen inkom med 14 frågor om rapportens innehåll, men fick till svar att FST Log endast hade möjlighet att besvara tre av frågorna.

Många chefer brinner för det här när de går jämställdhetsutbildningen, men så prioriteras det ner bland alla andra uppgifter när de kommer hem

Försvarsmaktens centrala skyddsombud, Anders Salenbo är engagerad i frågan. Han tycker att det är bra att det finns en vilja att åtgärda bristerna, men han ser också problem som kan göra det svårt att hitta lösningar.

– Frågorna har väldigt hög prioritet på högre nivå, men vi måste få ut det i organisationen också. Många chefer brinner för det här när de går jämställdhetsutbildningen, men så prioriteras det ner bland alla andra uppgifter när de kommer hem, säger han.

I internrevisionens rapport lyfts jämställdhetsarbetet ”Jämför” fram. Jämför startade 2019 inom dåvarande Produktionsledningens resursproduktionsenhet på Högkvarteret. Över 4 000 avvikelser analyserades och resultaten visade att det fanns problem inom framför allt fyra områden: passform, tillgänglighet, underkläder och gravidkläder. En handlingsplan togs fram och arbetet skulle följas upp ”kontinuerligt och uthålligt tills hela handlingsplanen var implementerad”. Men internrevisionens granskning visar att så inte har skett. Genomförandet av handlingsplanen går långsamt och arbetet följs inte upp som beslutat.

Liknande läsning:

– Risken är att kvinnorna tröttnar och slutar därför att de inte känner att de är viktiga för organisationen. Nu har vi en sådan positiv situation med många kvinnor som kommer till oss och vill göra värnplikten, men får de inte rätt utrustning finns risken att de blir färre och färre, säger Anders Salenbo.

Ett exempel på projekt där kvinnors behov enligt internrevisionens rapport inte tillgodosetts, är anskaffningen av det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU. Könsfördelningen inom projektet har varit skev. I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna. Färre kvinnor än män kommer få rätt storlek på uniformen och kvinnor har färre storlekar i underkläder att välja bland än männen.

– Bland annat har man inte tagit fram någon uniform för den som blir gravid. I stället ska gravida lämna in sin uniform för att få den omsydd. När vi män blir lite kraftigare är det bara för oss att hämta ut en ny uniform, men det gäller tydligen inte gravida kvinnor. Det här är inget vi kan acceptera inom skyddsorganisationen, säger Anders Salenbo.

Vidare skriver interrevisionen i sin rapport att Försvarsmakten ska verka för att ett jämställdhetsperspektiv integreras i myndigheten utifrån regeringens jämställdhetspolitiska mål. Internrevisionen har inte kunnat identifiera tydliga beskrivningar eller arbetssätt för målnedbrytning inom Försvarsmakten och framhåller att ”avsaknad av mål inom jämställdhet innebär en risk för att Försvarsmakten inte omhändertar styrningen från regeringen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt”.

I rapporten lämnas flera rekommendationer till Försvarsmakten. Chefen för internrevisionen, Anders Thunholm, vill inte ställa upp på en intervju om rapportens innehåll, men uppger i ett skriftligt svar till Officerstidningen att granskningen kommer följas upp:

– Uppföljningen kommer baseras på när åtgärder ska vara vidtagna och bedöms ha fått effekt, normalt senast inom två år från att rapporten fastställts.

Officerstidningen inkom med följdfrågor till Försvarsstabens logistikavdelning efter de skriftliga svaren från logistikförvaltare Mauro Stell. Han meddelar via FST Logs kommunikatör Carina Olsson att han inte vet när han får tid att svara på tidningens följdfrågor.

Fakta

Ett urval av de rekommendationer som Internrevisionen ger Försvarsmakten

• Återuppta de regelbundna uppföljningarna av handlingsplanen för projektet Jämför samt vidta åtgärder om planen inte följs.

• Rekrytering av materielområdesansvarig (MOA) 507 – personlig utrustning – behöver hanteras skyndsamt.

• Upprätta en bemanningsplan för MOA 507 för att skapa långsiktig kontinuitet.

• Inför jämställdhetsanalyser som obligatoriska moment i berednings- och beslutsprocesser. Implementera och följ upp.

• Tydliggör att styrningar och arbetssätt för referens- och testgrupper ska vara jämställt representerade. Implementera och följ upp.

• Tydliggör ansvarsfördelningen för jämställd materielförsörjning i Försvarsmaktens arbetsordning (FM Arbo) och andra styrande dokument.

• Ta fram former för nedbrytning av de jämställdhetspolitiska målen till lägre nivåer i verksamheten inom ramen för den nya styrmodellen.

• Ta fram ett systematiskt arbetssätt för hur uppföljning av jämställdhet ska gå till inom ramen för den nya styrmodellen och kommunicera det tydligt.

• Ta fram former för att kunna sortera och ta fram statistik om avvikelser och incidenter utifrån kön.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

    Linda Sundgren
    Vinterutbildning
    Utbildningen Kallt väder ska ses över som ett led i att minska risken för köldskador.

    Foto: David Gernes/Försvarsmakten

    Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada. Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”.

    I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

    – Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen. 

    Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

    Han drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

    – Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

    – Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig. 

    Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

    – Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

    Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel: 

    – Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över.  

    Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

    – Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han. 

    Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

    – I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte.

    Vinterutbildning

    Brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet under vinterutbildningen, visar utredningen.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda.

    Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

    – Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan på en kamrat när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

    I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme.

    Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

    – I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

    – Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

    Ur arkivet: