Senast publicerat
Senast publicerat:

Hur känns det?

Stefan Morin, Förbundsordförande
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Så var Officersförbundets nionde förbundsmöte avslutat. Den 14–16 november samlades över 100 ombud från lokalföreningarna tillsammans med hedersmedlemmar, förbundsstyrelse och kanslipersonal för att sätta kursen framåt.

Under dagarna genomfördes bland annat påverkanstorg där alla motioner och propositioner diskuterades och alla delegater hade möjlighet att yttra sig och lämna förslag. En process som skapar öppenhet och förankrade beslut. Ett annat mycket viktigt och trevligt inslag under förbundsmötet var val av nya hedersmedlemmar och uppmärksammandet av medaljörer och stipendiater. 

På torsdag eftermiddag, när alla besluten var fattade, fick vi med oss ett nytt fackligt program, förändrade stadgar och en ny styrelse. Stort grattis till er som valdes till förtroendeuppdrag! 

Jag uppskattade särskilt att ansvarigt stadsråd, försvarsminister Pål Jonson, närvarade och inte bara höll ett tal, utan tog sig tid för en frågestund. Försvarsministerns närvaro sänder en tydlig signal om vikten av att arbeta tillsammans – Försvarsmakten, politiken och arbetstagarorganisationer. Jag är övertygad om att försvarsministern fick med sig flera viktiga och bra medskick från deltagarna.

För mig personligen var givetvis höjdpunkten på förbundsmötet att väljas till ny förbundsordförande. Ett uppdrag som är både ärofyllt och stort! Nu handlar det om att snabbt sätta sig in i det nya arbetet, så att jag tillsammans med den nya styrelsen kan börja det viktiga arbetet framåt.

»Nu hoppas jag att Försvarsmakten vågar släppa nedläggningssargen och tillsammans med parterna prioritera arbetet med lön!«

Det har i skrivande stund gått ett par veckor sedan valet, och vilken är då den vanligaste frågan en nyvald förbundsordförande får? Jo, som taget ur en sportsändning: hur känns det? 

Svaret på frågan är att det känns både roligt och spännande, men också utmanande. Utmanande eftersom Försvarsmakten står inför en historisk tillväxt, en tillväxt som verkade helt osannolik för bara tio år sedan. 

För mig är det självklart att ingenting gynnar svensk försvarsförmåga mer än välutbildade, professionella medarbetare som känner sig uppskattade. Om då tillväxten ska bli den framgångssaga vi alla önskar kan den inte genomföras med materielbrister, tomma skolplatser eller en urvattnad profession. 

Nu ökar värnpliktskullarna, vi lämnar stöd till Ukraina och förbereder en Natoanslutning. Samtidigt trycks besparingskrav ner i organisationen och vakanserna skapar en tung arbetsbelastning för Sveriges kanske lojalaste yrkeskår. Då är det svårt att känna av tillväxten!

Försvarsmakten har nu möjligheten i de pågående Rals-förhandlingar att skicka tydliga signaler till personalen om kärnprofessionens värde. Officersförbundet har lämnat över flera konkreta förslag med syfte att skapa en mer relevant lönesättning. Nu hoppas jag att Försvarsmakten vågar släppa nedläggningssargen och tillsammans med parterna prioritera arbetet med lön!

Jag hoppas att du som läser detta får ett fint kommande juluppehåll med vinterlandskap och möjlighet till återhämtning. Till dig som tjänstgör över jul och nyårshelgen skickar jag en särskild tanke och ett stort tack för att du håller post.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    På ASU-möten, där fack och Försvarsmakten möts, krävs professionalism, integritet och god förberedelse. Det vet Officersförbundets ombudsman Lars-Johan Nordlund, som efter fyra år i rollen kan spelreglerna och betydelsen av förtroende.

    Jenny Folkesson
    OT_01 Reportage ASU 2
    Lars-Johan Nordlund har varit ombudsman på Officersförbundet i fyra år och trivs i rollen av att kunna vara med och påverka ­Försvarsmaktens beslut.

    Foto: Jenny Folkesson

    I år är det 50 år sedan Medbestämmandelagen klubbades igenom i Sverige och tack vare den garanteras arbetstagaren en rätt till medbestämmande. Det är Medbestämmandelagen som ger arbetstagarorganisationer som Officersförbundet insyn i Försvarsmaktens verksamhet och rent praktiskt sker detta på ASU-möten (Avtal om samverkan och utveckling). Dessa möten är centrala i det fackliga arbetet. 

    – Det är ett sätt att komma åt beslutsfattarna. Försvarsmaktens styrs bland annat av någonting som kallas Försvarsmaktens arbetsordning som ÖB fastställer årligen. I den arbetsordningen finns det delegation vad chefer får fatta beslut om och vilka ansvarsområden de har. Till exempel personaldirektören – vad hon får fatta beslut om, förklarar Lars-Johan Nordlund.

    På ASU-möten kan en ombudsman väcka frågor kring pågående processer som ligger inom just den aktuella chefens ansvarsområde. Dels kan ämnet tas upp för diskussion och ombudsmannen får eventuella frågor besvarade, dels har ombudsmannen här en möjlighet att påverka beslut som är på väg att fattas.

    – Jag kan anmäla att Officersförbundet har en avvikande uppfattning i en fråga. Sedan är det inte säkert alla gånger att arbetsgivaren lyssnar på oss, men då har vi åtminstone fått våra åsikter protokollförda. 

    ASU-möten finns på alla nivåer inom Försvarsmakten. Allt från att ÖB C FST, de olika enheterna inom FST har sin egen samverkansgrupp, vidare till sammanträden på försvarsgrensnivåerna och stridskrafterna och ända ner på lokal nivå ute i landet där de olika officersföreningarna sammanträder med sina respektive förbandschefer. Principen är densamma oavsett nivå: ett centralt ramavtal reglerar all samverkan inom Försvarsmakten. Med den utgångspunkten upprättar de individuella enheterna, till exempel föreningarna och förbandschefer, ett lokalt samverkansavtal.

    Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.

    Just denna dag är Lars-Johan Nordlund på väg till en av Försvarsmaktens lokaler på Valhallavägen i Stockholm för personaldirektörens ASU-möte, ett sådant hålls ungefär en gång i månaden. På dagordningen står att det blir information om en slutredovisning av strukturåtgärder kopplat till Försvarsmaktens omorganisation. Den årliga lönekartläggningen som senare kommer att ligga till grund för framtida löneförhandlingar är en annan punkt. 

    Lars-Johan Nordlund betonar hur viktigt det är att på den här sortens möten ha ett gott förtroende både hos de andra arbetstagarorganisationerna och hos cheferna. Formellt räcker det så klart att representera Officersförbundet men det i sig innebär endast att du bara får precis den information du har rätt till – och inte ett ord utöver det.

    – Det informella och det formella förtroendet är väldigt viktigt. Har du det lyssnar de andra inte bara på dig artigt utan de lyssnar verkligen ordentligt på vad du och förbundet har att säga.

    Förtroende får du genom att vara professionell, påläst, ha hög integritet och hålla dig till sakfrågorna. 

    – Objektivitet är viktigt. Jag kan ju inte heller uttala mig om vad jag personligen tycker om saker och ting – om det nu skulle vara så att jag tycker något annat, vilket jag i princip aldrig gör. Om det vore så hade jag inte kunnat ha det här jobbet.

    Efter att i många år ha jobbat i olika centrala befattningar inom Försvarsmakten började Lars-Johan Nordlund som ombudsman på Officersförbundet för fyra år sedan och han trivs med att få vara med och personligen påverka flera olika sorters beslutsprocesser, både formellt och informellt.

    – Jag tycker det är spännande hela tiden. Utmaningen består i att det ibland kan handla om riktigt komplexa frågor som jag måste sätta mig in i och som jag vet kommer påverka våra medlemmar, ibland även negativt. När det sker är det Officersförbundets jobb att dämpa det som är negativt så gott det går så att konsekvenserna för personalen blir så få som möjliga.

    Går det att påverka Försvarsmakten då eller är dessa samverkansmöten mest ett spel för gallerierna där arbetsgivaren till syvende och sist ändå driver igenom sina idéer? Lars-Johan Nordlund tvekar inte på svaret.

    – Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.

    Ett exempel på arbetstagarorganisationernas påverkan gäller omstruktureringen av Försvarsmakten. Där var det väldigt viktigt för arbetsgivaren att få med sig alla berörda parter på tåget redan från början. Vi såg därför till att få komma in i den processen på alla nivåer för att kunna påverka ner på förbandsnivå.

    – Det finns så klart lagrum för sådant här men jag har lärt mig att vi från Officersförbundet kan påverka mer om vi kan undvika förhandlingar och i stället kommer in i beslutsprocesser tidigt, säger Lars-Johan Nordlund.

    Fakta

    Avtal om samverkan och utveckling

    ASU-FM är Försvarsmaktens formella samverkansavtal med fackliga organisationer. Det säkerställer att beslut som påverkar de anställda bereds i dialog och följer en strukturerad samverkansprocess i frågor som rör utveckling, beslut och förändringar inom myndigheten.

    Avtalet ska säkerställa att:

    • Arbetsgivaren och facken för en ­strukturerad dialog.

    • Beslut som rör personal, arbetssätt och organisation samverkas innan de fastställs.

    • Processerna blir transparenta, förank­rade och leder till enighet när möjligt.

    Att beslut är samverkade enligt ASU‑FM betyder att:

    • Förslagen har diskuterats mellan ­parterna.

    • Eventuella synpunkter har hanterats.

    • Samverkan kan avslutas i enighet eller oenighet, men processen ska följas.

    Ur arkivet: