Senast publicerat
Senast publicerat:

»Försvarsmaktens chefer har ett bra ledarskap!«

Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret
Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med anledning av de debattinlägg som publicerats i de senaste numren av Officerstidningen kring ledarskapet i Försvarsmakten skriver nu Ledningsstabens personal­avdelning på Högkvarteret om sin syn på frågan, och vad årets FM Vind-resultat visar.

Försvarsmaktens årliga medarbetarenkät, FM Vind är levererad. Årets resultat är sammantaget mycket positivt och visar att den sedan tre år positiva utvecklingen fortsätter. Det innebär dock inte att vi kan eller ska slå oss till ro. I vår verksamhet prövas ledarskapet varje dag, ofta i en miljö där vi ska kunna vara bättre än den motståndare vi förväntas möta. Resultatet visar att chefer i Försvarsmakten har ett gott och uppskattat ledarskap. Våra chefer möter och leder sin personal med respekt och hanterar ofta svåra avvägningar i komplexa situationer. De har många hänsyn att överväga och ta i beaktande i sina beslut. Därför är det glädjande att se att personalen har ett generellt högt förtroende för sina chefer och på det sätt som de leder verksamheten!

När vi, med stöd av konsultbyrån Vestra, jämför ledarskapsresultaten i FM Vind med andra medarbetarundersökningar, inom privat eller offentlig sektor ser vi att Försvarsmakten sticker ut, vi ligger i genomsnitt 10 till 20 procentenheter högre i så gott som samtliga jämförbara ledarskapsfrågor. Att så många chefer, både som enskilda individer och som kollektiv, får ett så pass gott omdöme är oerhört glädjande och betryggande. Våra chefer är generellt bra på att skapa förtroendebaserade relationer, baserat på tillit och bemötande, vilket uppskattas av våra medarbetare. Det är dessutom en grundförutsättning för att utöva ledarskap i de situationer vi övar och står beredda inför.

Betyder det att samtliga medarbetare uppskattar sin närmaste chefs ledarskap? Nej, naturligtvis inte. I en så stor organisation som Försvarsmakten finns undantag. Men med den stora mängd medarbetare (14.921 svar) som har besvarat enkäten kan vi tryggt påstå att de allra flesta gör det. Värden runt 75 betyder att svaren på en fråga är koncentrerat runt fyra på en femgradig skala och totalomdömet för Försvarsmakten ligger på 77. För varje medarbetare som svarat två finns det fler än två som svarat fem.

Tack vare FM VIND får vi bättre och bättre uppfattning om läget kring ovälkomna beteenden, ett område vi lägger ett stort fokus på. Glädjande är att de rapporterade sexuella trakasserierna minskar jämfört med 2018. Lika glädjande är det att vi nu börjar få en uppfattning om mörkertalet, det vill säga de som av någon anledning inte vill eller vågar svara på frågan och även att mörkertalet minskar något. Vi ser att de vanligaste typerna av ovälkommet beteende är att uppleva sig orättvist eller sämre behandlad, förminskad, orättvist kritiserad och osynliggjord. En möjlig delförklaring till detta skulle kunna vara att medarbetare emellanåt hamnar i situationer där det inte är självklart att beslut blir precis så som de själva har önskat sig. Den gemensamma verksamhetens nytta behöver ibland gå före. Det goda ledarskapet har i dessa stunder haft några gemensamma kännetecken: löpande dialog, inte bara en gång per år utan ofta, tydlighet kring vad som är verksamhetens behov och chefer som är bra på att skilja mellan sak och person.

Vad som också framkommer i undersökningen är att det ungefär i lika stor utsträckning är chefer som det är kollegor som står för ett ovälkommet beteende vilket leder fram till att fokus också måste läggas på medarbetarskapet. För att minska förekomsten av ovälkommet beteende måste varje chef och medarbetare jobba mer aktivt. Det är vårt gemensamma ansvar att skapa den kultur där alla kan gå till jobbet och känna att deras arbetsplats är en arbetsplats där de vill och får vara en del av gemenskapen utan att känna sig förminskade, osynliggjorda eller mindre värda. Chefer har en särskild roll i detta. Det är chefer som arbetsleder verksamheten och kan avsätta tid för förebyggande åtgärder, gemensamma samlingar och egenkontroll. Det är chefen som uttalar och leder verksamheten utifrån sina prioriteringar av vad som är viktigt. Chefer har ett utredningsansvar vid förekomsten av ovälkomna beteenden, men det är också chefen som har ansvaret för gruppens fortsatta arbetsmiljö och hälsa, det vill säga hur vi omhändertar gruppen efter en incident. Det är chefer som har den ibland otacksamma uppgiften att förklara och försvara ledningsbeslut som är obekväma. Men man kan inte bortse från att även medarbetare har ett ansvar.

Att vara chef är inte alltid lätt, men ur ett Försvarsmaktsperspektiv ser vi att våra chefer gör sitt jobb med ett högt förtroende-kapital i behåll. Grunden ligger i ett utvecklande ledarskap med uppdragstaktik och ansvarskultur som ledningsfilosofi. Vi tar ut chefer till utbildning efter systematik där vi anstränger oss för att bland annat granska ledarkriterier och värdegrund. För att stärka Försvarsmaktens chefer ytterligare inrättar vi nu ett myndighetsgemensamt verksamhetsstöd: utredningsstöd ovälkommet beteende (UOB), som uteslutande ska arbeta med att utveckla Försvarsmaktens förmåga att omhänderta ovälkommet beteende.

Att behålla personalen och dess kompetens är viktigt! Just nu förbereder vi Försvarsmaktens årsredovisning för 2019 och vi kan konstatera att alla förband, skolor och centrum har jobbat och jobbar mycket målmedvetet med att minska avgångarna genom att träffa enskilda överenskommelser med yrkes-officerare som haft och har möjlighet att gå i pension. Vidare har återanställningarna av yrkesofficerare ökat samtidigt som fler elever har antagits på officersprogrammet och specialistofficersutbildningen. Detta tillsammans med mycket låga avgångar har bidragit till att vända den tidigare nedåtgående trenden. Måhända är vändningen inte signifikant men den uppfattas. Avgångar på egen begäran är mycket låga, 2,3 procent (1), vilket kan jämföras med snittet för statlig sektor som är 6,3 procent. (2)

Försvarsmakten står nu sannolikt inför en ny situation, en förändring som innebär tillväxt. En förändring som kräver såväl ett gott ledarskap från chefer som ett gott medarbetarskap. Redan nästan år ska Försvarsmakten genomföra grundutbildning med 5.000 förväntansfyllda ungdomar. Sammantaget ett välbehövligt tillskott av krigsförband men även en viktig del i den militära kompetensförsörjningen. De är våra framtida chefer och medarbetare! Det känns då bra att, med fakta som grund, veta att Försvarsmakten har bra och uppskattade chefer och att förtroendet för hur Försvarsmakten leds är väldigt högt.

God jul och gott nytt år!

1. FM Årsredovisning 2018 yrkesofficerare. Preliminära siffror för 2019 cirka 2,1 %.

2. Nyckeltalsinstitutet 2018 Lång- och korttidssjukfrånvaro samt avgångar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

    Linda Sundgren
    Vinterutbildning
    Utbildningen Kallt väder ska ses över som ett led i att minska risken för köldskador.

    Foto: David Gernes/Försvarsmakten

    Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada. Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”.

    I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

    – Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen. 

    Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

    Han drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

    – Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

    – Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig. 

    Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

    – Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

    Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel: 

    – Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över.  

    Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

    – Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han. 

    Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

    – I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte.

    Vinterutbildning

    Brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet under vinterutbildningen, visar utredningen.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda.

    Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

    – Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

    I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme.

    Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

    – I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

    – Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

    Ur arkivet: