Senast publicerat
Senast publicerat:

Förståelse i all sin enkelhet är hela idén

Cesilia Kabaca Karlsson
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Telefonen ringer. ”Välkommen till Invidzonen, jag heter Cesilia”, svarar jag. I luren är det tyst som så många gånger förr, men efter en kort stund hör jag hur andetaget i andra änden av luren tar sats och en pappa till en veteran på utlandstjänst i Mali presenterar sig.  

Jag skjuter allt jag har framför mig åt sidan för att bli hängiven samtalet. Pappan är orolig men lösningsorienterad. Han blandar känslor med tankar om hur utsändande arbetsgivare kan agera mot anhöriga för att underlätta under en internationell insatstid. Jag som stödperson finns där utan att döma, utan att råda, bara för honom, just där och då.  Jag finns för att se honom i det han är i just nu. 

Han har idéer och min penna skriver nästintill oläsligt men snabbt för att kunna ta vara på dem. Det är värdefulla önskemål efter hans eget behov. Vi är själva anhöriga som har tagit till vara det som efterfrågats av oss hemmavarande under ett internationellt uppdrag. Till en början med mycket små medel. Vårt stöd före, under och efter en internationell insats byggdes upp av de vi stöttat, våra händer och öron. Pappans oro är hans egen men jag vet nu, med 12 års erfarenhet, att han delar sina känslor med så många andra pappor, mammor, partners, barn, syskon, släktingar och vänner. 

Grunden till Invidzonen lades när min man gjorde insats i Nepal 2007. Ensamhet och oro hade sopats under mattan framför viljan att vara stark, självständig och stolt. Min önskan att hitta någon som kände som jag under insatstiden ledde till ett desperat försök att hitta någon i liknande situation, om det nu fanns det.  

Efter att ha efterlyst anhöriga på Officersförbundets ”Utlandsportalen” tog det inte lång tid innan det kom många mejl som berättade om liknande upplevelser, liknande orosmoln och som bekräftade allt jag kände. Med det kom hopp och ett lugn som senare blev en styrka som gynnade både mig och min man som var ute på insats. Jag fick kontakt med många nya vänner i liknande situation tack vare alla svar. Tillsammans kunde vi klargöra; det är en stor sak när vi lånar ut den vi bryr oss om till ett okänt och många gånger riskfyllt uppdrag.  

Efter ett par år blev vårt ideella nätverk en avtalad samarbetspartner som bistår med ett brett anhörigstöd under internationella insatser till både Försvarsmakten och Polisens anhöriga. Behovet utvecklade oss till att bli en omtänksam och rikstäckande organisation. Vi chattar och mejlar, vi rings och vi ses. Det finns en kraft i att prata med någon som redan förstår. Det är bekräftande när vi får en plats i debatten och det underlättar nätverkande när vi har en egen plattform att vara på. Det är tryggt att veta att vi finns även om man inte behöver stöd just nu. Eller senare. Det är ett stöd i sig att veta att OM jag behöver, finns det någon.

En timme har snabbt flutit förbi och jag pratar fortfarande med pappan till sonen i Mali. En förälders omsorg och oro som behöver ventileras. Vi har pratat om att hans son är en kompetent officer som är tränad och förberedd, har en stark organisation bakom sig och duktiga kollegor. Pappan rundar av samtalet och tackar för att han fick någon att ventilera med, någon som fattar och som han kan vara anonym med. Han avslutar med att säga att det ska bli skönt när sonen kommer hem igen och liknar sin situation med att vara i ständig beredskap hemma i vardagsrummet.
 Jag förstår precis. 

Och bara det, i all sin enkelhet, är hela idén.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: